Kristian Gidlund

Igår kollade jag på näst sista avsnittet av Jills veranda. Gäst i programmet var Kristian Gidlund. D va ett sånt innerligt varmt å fint program. Många tårar. Han sätter lixom en fin lågmäld ton å han har ett språk som ingen annan. Många ggr under programmets gång gör d nästan fysiskt ont i kroppen. Hans smärta blir så påtaglig. Vetskapen om att man är döende, vad kan vara värre?