Ett steg fram, två steg bak å så ett fram igen

När jag vaknar på morgonen så tar d en kort stund innan ångesten tar över å erövrar min kropp
Jag försöker att djupandas
Att tänka positiva tankar
Att lugna mej
Jag har dock ofta ingen chans
Vågen sköljer över mej å sen e d bara fladdret å oron i bröstet som får plats
Humöret blir prutt
Tålamodet blir noll
Rädslan tar över
Rädslan över att d aldrig ska blir bra

Så vaknar jag en morgon
Inväntar vågen
Som inte kommer
Då väcks hoppet
Jag inser att d faktiskt går att må bra
Undermedvetet känner jag efter
Är oron på gång
Sköljer den snart in över mej
Vissa dar gör d en inte d
Idag e en sån dag

Vaknade i morse
Kände efter men d kändes bra
Vilket var otroligt skönt då jag skulle vara med Tedde i skolan
Vi åt frulle
Jag kände en stor skillnad i att inte försöka tänka bort oron
Jag kunde istället fokusera på Tedde
Vara med i samtalet till 100%
Så som d ska vara

Vi knallade iväg till skolan
D kändes bra
Bara d att d e en sån enorm skillnad sen de gick i ettan
De har utvecklats som sjutton
Å fröken Frida har gjort ett fantastiskt jobb
Kul å se!

Jag var med tills lunchrasten var slut
Då knallade jag hemåt
Har varit upp med grejer på vinden
Har varit ner i källaren med grejor
Har plockat undan lite
Har försökt få tag i lönekontoret så att d inte blir fel m min sjuklön
Utan resultat
Hur många möten kan ett kontor ha?

Solen skiner från klarblå himmel
Lite kall vind men i lä e d ljuvligt
Vårkänslan drar in över en

Jag håller tummarna för att oron släpper idag
Att medicinen kanske funkar fullt ut nu from idag
D vore så himla skönt
Att slippa ångesten å bara kunna fokusera på att hitta tillbax
Att komma upp på fötter igen
Att stå stadigt
Att må bra

Håll tummarna för mej