Många tankar som väcks till liv i och med Teodors farfars bortgång. Funderingar även hos den lille långe. En del funderingar som är för stora för hans lilla kropp och som är jobbiga för mej att hantera tillsammans min egna sorg. Det är en del av Roger som försvinner och det gör ont. Ondare än vad jag trodde att det skulle göra.
Jag kämpar med att ta mej ur detta men är rädd att det kommer att kännas ledsamt tills begravningen är förbi.
Jag drar mej undan och det är inte likt mej. Jag har svårt att sätta ord på det jag känner och det känner jag inte heller igen. Orden brukar flöda ur mej. Ibland kanske för mycket.
Att vädret sen är gått, blött och kallt gör inte saken bättre. Det matchar mitt mående kan man säga. Det kan ju hända att det vänder nästa vecka då det ska bli lite varmare temperaturer. Håll tummarna för det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar