Då kom den igen
Svackan
Lika ovälkommen som alla ggr tidigare
Jag har anat att den var på intåg
Dock inte beredd på att den skulle slå till så hårt
Fast om jag blickar i backspegeln så borde jag ha vetat
Innan sommaren kom första vibbarna som visade att allt inte stod rätt till
Jag försökte att hitta balansen men lyckades inte
Uppenbarligen
Så nu är jag här
Igen
Sjukskriven
Mild depression
På gränsen till nästa steg på skalan
Jag hann vara hemma lite drygt en vecka å sen slog förkylningen till
Hostar, snorar å nyser om vart annat
Sover som en kratta
Narig under näsan
Precis vad jag behövde
Ironi
Jag läste en text om posttraumatisk stress
Den sorten som även drabbar den som står bredvid en cancerdrabbad
Jag har inte riktigt fattat hur mkt d e som jag måste bearbeta
Bearbeta Rogers sjukdom å allt runt den
Alla förändringar
Alla oro å ovisshet
De tretton månader som vi slets mellan hopp å förtvivlan har tagit på krafterna
Att d kommer så långt efter e tydligen inte ovanligt
Bara jävligt jobbigt
När sen Teodor blir drabbad av mitt mående, då vill jag bara trycka på fast forward-knappen
Han har ju lixom jag varit m om mer än en människa ska behöva
Han e ett barn
Han ska inte behöva oroa sej för annat än att missa en läxa eller få ett fel på ett prov
Jag har ett skyddsnät men när jag inte vågar, kan, orkar sträcka ut en hand så blir d ensamt
Timmar går, dagar går, veckor går, månader går, år går men emellanåt så e d som om att ingen tid alls passerat
Hur förklarar man d för en utomstående
Hur förklarar man att man inte e färdigbearbetad
Att sorgearbetet inte e över
Jag mår oftast bra, tro d e eller ej, men ibland så e såret öppet å blödande
Då måste jag få blöda ett tag innan jag reste mej igen
Jag vill då inte bli ifrågasatt
Jag vill då bara få lite tid
Tid till funderingar
Tid till återhämtning
Tid för tårar
Tid att komma igen
Inte tillbax men till d nya som leder framåt
Glädje
Ljus
Skratt
Tid
Lite tid
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar