Sista dagen bidde dock både blä å bra. Blä på jobbet å bra hemma. Vi var på överraskningsutflykt m barnen å landade på Donken där vi lunchade. Efter lunchen samlades vi utanför restaurangen å rätt som d e så hör jag bara skrikande bromsar. En kille har tappat sin kula å utan att tänka sej för rusat ut i gatan. 20 cm från att han blivit påkörd. Jag böev vansinnigt rädd, arg å ledsen. Känslokaos kan man säga. Istället för att gå vidare t en lekpark så gick ett ganska dämpat gäng tillbax t skolan.
Min kollega sa at jag skulle se upp för nån kommande reaktion på d som hänt. D magonda hade då gett med sej så jag trodde inte på d hon sa.
Knallade hem å när jag mötte Roggan så bara bröt jag ihop i en hög. Grät, grät, grät å grät. Sen släppte klumpen å jag kunde släppa tankarna på vad som kunde ha hänt.
Soffan hade anlänt så jag torkade tårarna på Roggsns t-shirt å sen byggde vi ihop schabraket t soffa! Sååå himla fin å sååååå himla stor!!
Så kom då Mando Diao med plattan Infruset. D va sååå himla bra! Stämsång, fina texter, vackra melodier å Björns nakna överkropp som avslut. Ett himla bra sätt att starta semestern på!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar