semester tack

vissa dar är så där så att man skulle vilja ha en fast forward-knapp till hands.
idag var en sån dag.
den är snart slut å jag tror tamejtusan att jag kommer att ta en kall öl, gråta en skvätt av tacksamhet för att dagen snart är till ända.

dagen började m en sur son som vaknade klockan fem. FEM!!!.
vi for in till grönan.
den sura sonen somnade i vagnen å vaknade på grönans område.
surare än surast.
grinade å surade å tjöt om vartannat.
jag ville göra samma sak men fick bita ihop.
försökte med alla trix å knep.
höll på att ge upp men till slut så...

så skulle karusellandet börja.
då bidde d gnäll över köerna till attraktionerna.
den sure sonen var tillbax.

efter ett tag kvicknade hans vanliga glada humör till men vid d laget var jag tom, tömd, helt slut.
ville bara hem.
krypa ner under täcket, gråta å skrika.
men d va bara å bita ihop.

skulle så köpa fika.
så klart att kortmaskinen lägger av lagom tills d e min tur.
vad hade jag väntat mej?
egentligen.

var på urpissigt humör. en havererad kortmaskin var inte vad jag var sugen på.

så startade nån form av teater å den sure sonen bänkade sej.
å oj va han skrattade!
då smälte mitt iskalla hjärta lite.
d e ju trots allt runt den sure sonen som världen snurrar.
vare sej jag vill eller inte.

vi tog sen båten över t slussen å därifrån t-banan hem.
den sure sonen var som bortblåst.
vi hade fått vår snälle, glade pojke tillbax.
lite för sent bara för mitt humör.
så trött.
så grinig.
så less.

vi kom hem å vi hjälptes åt att göra en tacopaj.
den sure sonen e en hejare i köket å han e superduktig.
pajen blev underbart god!

har nu packat den sure sonens väska.
har oxå packat den trötta å griniga mammans väska.
har även packat ner den sure pappans grejer oxå.
i morrn åker vi till köping å mellanlandar på eskilstuna zoo.

jag hoppas att sura familjen goglund håller sej på avstånd.