lite mer 2015

årskrönikan el vad man nu kallar d bidde inte så munter. känner dock att d faktiskt funnits guldkorn under d gångna året om än mikroskopiskt små.
teodor har växt så d knakar. han har funnit sej till rätta i köping å d känns bra. jag har ständigt dåligt samvete över att jag inte ägnar mej mer åt honom, dåligt samvete över att orken tryter. dåligt samvete över att han ofta ser mej i tårar.
under året har han bytt dagis 2 ggr å både ändringarna har gått bra. när vi bestämde oss för flytt t köping så frågade jag honom om han skulle kunna tänka sej att flytta igen. (vi hade ju precis flyttat t bromma). fick då svaret: ja mamma, vi kan flytta en gång till men då vill jag bo där morfar bor.... vilken tur att d va till just köping vi flyttade då! <3 p="">
vi har under året även insett att vi har de bästa vännerna ever! vi har inte behövt be om hjälp, den har bara kommit t oss. känner sån otrolig tacksamhet över d. blir gråtig bara jag tänker på d.

sommaren var en riktig skitsommar. vädret var under all kritik. en enda gång var jag å tedde t stranden. vi packade dramaten å tog bussen till ängbybadet. varmaste dagen prickade vi in. rättare sagt den varma dagen....

pappa har varit fenomenal. han har ställt upp i vått å torrt. hjälpt till m allt.

i aug började jag på nibbleskolan. jag har nog aldrig varit m om att komma in så fort i ett arbetslag. har stormtrivts sen dag ett. känner mej så välkommen å mina kollegor har varit en fantastiskt stöd då mina dagar inte varit de bästa. i januari kommer jessica att börja hos oss å jag hoppas att hon känner lika varmt för skolan å fritids som jag.

teodor har börjat intressera sej för bokstäver å siffror. känner att d har kommit lite i skymundan men ska blir bättre på att lära honom. att fånga honom nu när intresset kommit självmant.

just nu e d jullov. vi är lediga 17 dar tillsammans. d har dock inte artat sej som vi tänkt. förändringar i huvudet stod inte på agendan för denna ledighet. att roger tappade lite av vänster sida för nån vecka sen har såklart oroat oss båda. roger e ju så jäkla envis å ska minsann inte kolla nåt. när jag så till slut lyckades övertala honom med hjälp av vår kontaktsjuksköterska linda så for vi t akuten i förrgår å på den gropiga vägen e vi nu.
när roger kommer hem efter att tex  ha promenerat till ica för att handla så e han helt slut å låter som ett sågverk. idag sa han att han ville ge upp. hela jag fryser till is.