Den där känslan när jag kliver in genom sjukhusdörrarna
Känslan tar över hela min kropp
Den där sjukhusdoften som letar sej in i näsan och in i minsta por
Jag tänker redan att jag ska slänga alla kläder som jag har på mej i tvättkorgen när jag kommer hem
Jag letar bokstäver i taket
Hittar den bokstav som ska ta mej till rätt avdelning
Möter många människor
Gamla som unga
Friska och sjuka
Patienter och sjuksköterskor
Munskydd efter munskydd
Tar hissen upp till våningen där du ligger
Känner en rädsla inför vad jag ska möta
Möter en sköterska som ger mej ett munskydd
Ett munskydd som jag måste ha på mej under besöket
Kommer fram till din dörr
Tar ett djupt andetag och knackar på
Kliver in och där sitter du i din rullstol
Jag kramar om dej och känner hur tårarna tränger på
Tårar för att sjukhusmiljön får mej att minnas
Tårar för att du är förändrad
Tårar för att jag inte kan greppa hur mycket du ska behöva gå igenom
Tårar pga maktlöshet
Tårar av oro, ledsamhet, rädsla
Vi pratar om allt mellan himmel och jord
Din sjukdom, min vardag, våra barn
Vi skrattar och det känns fint
Du säger att du har några få nära vänner
Att det är ett aktivt val du gjort
Du säger: Jag har valt dej för att jag tycker om dej
Då kommer tårarna
De rinner ner innanför munskyddet
Det blir imma på glasögonen
Vi pratar en stund till och jag säger: Jag tycker om dej också.
Så efter en stund förenas vi i skratt igen
Dina ögonlock blir tunga
Vi pratar en stund till
Du säger att vi är många som pratat om ”efter” men att du inte är redo än
Jag säger att jag förstår
När man börjar prata om ett ”efter” så är det som om att sjukdomen vunnit
Att kampen är förlorad
Att hoppet är ute
Det är vi inte redo för, varken du eller jag
Dina ögonlock blir ännu tyngre och jag bestämmer mej för att låta dej sova
Vi kramar om varann
Jag lämnar dej på ditt sjukhusrum med din ångest och dina tankar
Jag har för en stund fått dej att tänka på något annat och det känns bra
När ensamheten kommer tar tankarna över
Jag vet hur det är på ett sätt men på ett annat sätt inte alls
Jag har bara varit på den andra sidan
Den sidan som blir lämnad kvar
Jag vet inte hur man förbereder sej för att dö
Jag vet heller inte hur man förbereder sej för att förlora någon man tycker om
Jag vet bara att jag inte är redo att förlora dej
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar