Igår kom papper från KS t Roger. D va papper om provtagningen inför kommande cellgiftsbehandling. Jag cyklade upp m dem t lasarettet. Rogers dörr var stängd å på den var stor lapp uppklistrad "ISOLERING". Kändes overkligt på nåt sätt.
Jag frågade en sköterska om jag åtminstone fick säga hej å d fick jag. Bara jag va noga m att sprita händer före å efter. Stod i dörröppningen t hans rum å tittade en stund. Hans trötta kropp. Hans svullna ansikte. En kall hand kramade hårt om mitt hjärta å jag fick stålsätta mej för att inte brista ut i gråt.
Jag tog några steg in i rummet å sa hej. Du slumrade så din blick va ganska förvirrad då du tittade upp å såg mej.
Ville krama dej å hålla dej.
Du hade syrgas å så va d nån form av dropp inkopplat.
När din feber lagt sej å infektionen lämnat din kropp då e d jävlar anamma som gäller. Då SKA du kämpa. Du SKA komma tillbax. Du SKA finnas kvar hos mej å Teodor.
I morrn ska jag få träffa kuratorn för första gången. Känns skönt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar