I natt hade jag mardrömmar. Drömde att vännerna genomfört Rogers begravning medan jag sov. De tyckte att d skulle ha blivit för jobbigt för mej så d begravde honom när jag sov.
Den där stunden när man just vaknat, man har drömt nåt å för en kort stund tror man att drömmen e verklighet. Den stunden var olidlig.
Klockan tio skulle jag vara på Fonus. Jessica å Patrik följde med. Fonus - killen hette Tobbe.
Jag klev in i rummet å säger t Jessica att jag känner mej skakig i hela kroppen. Som om att benen inte bär mej.
Jessica svarar att hon känner likadant.
Sen e d lite av en out of body-experience. Att välja kista.
Att välja urna.
Gå igenom papper.
Bestämma tid för begravning.
D e som om att autopiloten träder in. Mötet går bra. Känner mej saklig å lite avtrubbad.
Olika datum diskuteras. Eftersom Roger inte va m i kyrkan så var d tisdagar som gällde. Den 15:e va ett förslag men då e inte min bror Fredrik hemma. Den 22:a är dan före Teddes födelsedag å jag vill inte att hans födelsedag ska förknippas m Rogers begravning. Dessutom. Så e d lång tid tills dess.
D bästa alternativet var den 8 mars. Nästa tisdag.
För att annonserna skulle hinna in i Bärsingen å i Magazin24 så var jag tvungen att rappa på lite m dödsannonsen. Jag visste hur den skulle se ut så d gick ganska smidigt. Skissade å skrev, mailade t Fonus å de gjorde klart annonsen.
Först så visade d sej att vi var för sent ute för att hinna få in annonsen i Magazin24 då familjesidan var full. Kontaktade då en vän på tidningen å han trollade lite å fick med annonsen. Evigt tacksam för d. ❤
Klockan fyra hade jag mitt första möte m psykologen. D va ett bra möte å d kändes bra. Jag fick berätta om mannen m d stora hjärtat. Hur vi träffades. Vad vi föll för hos varandra. Hur han var m Tedde. Hur han var m vännerna. Hans jobb. Hans sjukdom. Hans intressen. Mina tankar å rädslor. Jag grät å pratade lugnt å sansat om vartannat.
Trött efteråt.
Elin kom på kvällskvisten å hon sussar just nu i Teddes säng.
D e många som sussat där nu. Vännerna turas om.
Blommorna fortsätter att strömma in. D dyker upp blommor från oväntade håll. Fina barndomsvänner å gamla jobbarkompisar. Nuvarande vänner å bekanta.
Tänk om hela världen bestod av människor som dessa. Vilken ljuvlig värld vi då hade haft.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar