Ville bara berätta att du hade rätt om dina vänner. De har funnits för mej å Tedde varje timme varje minut varje sekund sen du försvann.
Jag önskar att du kunde läsa att fina inlägg å meddelanden som vänner å bekanta skriver på Facebook å på Insta. D verkar som om att alla visste att du var en av de finaste. Mannen m d stora hjärtat. Så beskriver de dej.
Jag som levde m dej vet ju att d e sant. Större hjärta finns nog inte. Du hade aldrig ett ont ord att säga om nån. Du fokuserade på d som betydde nåt å struntade i oväsentligheter.
Jag har använt dina t-shirtar sen du somnade in. Känner mej nära dej.
Tedde frågade mej igår om d va din Adidas-jacka jag hade. Jag svarade ja å frågade om han tyckte att det var ok. "Ja d e ok mamma. Pappa e ju död nu så han behöver inte den."
Ikväll när jag nattade Tedde så upptäckte han att jag hade en av dina t-shirtar igen. Han frågade varför jag hade din tröja å jag svarade att d kändes som om att du var nära mej. Tedde svarade då: -"Jag saknar oxå pappa".
Har du kanske hört alla kloka tankar som din son haft de sista dagarna? Han e en sån fin kille Roger. D gjorde vi bra du å jag!
Dina vänner. Numera även mina vänner. De har varit här. De har avlöst varann. Vi har skrattat vi har gråtit vi har kramats.
D e nåt så hjärtskärande å samtidigt så vackert när fullvuxna karlar lixom faller ihop i en gråthög. Den där öppenheten mellan er alla e så fin. Så beundransvärd. Jag förstår mer å mer varför du kallade vännerna din familj.
Igår kväll var d några stycken som samlades hos Peter å Kicki. Jag å Ullis gick dit en stund. D va så fint å va där. De turades om att berätta minnen om dej, ab dej, tillsammans m dej. D va tårar å d va skratt.
Jag brast ut i gråt. Jag bara satt å tittade på alla de fina som satt i köket runt köksbordet. Tanken på att du aldrig mer kommer att sitta m oss gjorde så himla ont.
Jag vill tro att du nånstans kan kolla på oss. Följa oss å se vad vi har för oss.
Jag hoppas att du nån gång ger dej t känna. Att jag kan känna din närhet.
Ellen har varit så ledsen så ledsen. Hon har ett stort hjärta den flickan. Om du visste hur fin hon varit m Tedde. Du kanske vet?
Din syster fick hjälp m att ringa t mej idag. Hon grät hejdlöst. Hon sa att hon trodde att jag kunde få en ny Roger. Att hon hoppades d. D va så fint sagt. Hennes sorg kändes ända in i hjärtat.
Jag har svurit åt din mamma Roger.
Jag ringde t henne i onsdags em för att berätta att behandlingen skulle avbrytas. Att fokus skulle ligga på lugnande å smärtlindring. Jaha sa hon, får han morfin frågade hon å jag sa ja. Då börjar hon prata om sin onda rygg. Att hon hade morfinplåster å att värken va olidlig å att d va så jobbigt.
Vet du va jag sa Roger? Jag sa: -Vet du vad Barbro. Jag ger blanka fan i din rygg. Min man dör vilken dag som helst så du kan ta ditt ryggskott å stoppa upp i arslet.
Sen lade jag på.
Spasse var med mej. Jag vände mej mot henne å sa: Jag svor t Rogers mamma. Spasse svarade: Ja d gjorde du å du skulle ha sagt mer.
Jag kan inte fatta att du e släkt m henne över huvud taget. Du hade ett stort hjärta å hon har inget alls.
Patrik hade tänkt hälsa på dej i torsdags. Nu hade ju du lite för bråttom så han hann inte. Många tårar föll.
D va många som hade tänkt hälsa på dej i torsdags.
Tedde ligger på din sida av sängen as we speak. Han brås på dej ty han släppte just en brakare i sömnen. Du var expert på brakskitar. D e förvisso jag med men du var snäppet värre/bättre.
Ikväll var Spasse Jonas Ellen Kajsa Tommy Jessica å Ullis här. De hade m sej tacos. Kom så klart att tänka på vår första middag ihop. Den kvällen d blev vi, den 25 december 2009, stannade jag kvar hos dej i tre dygn. På natten åt vi kebabtallrik å blev båda dåliga i magen å turades om att gå på toa. D där m att fisa inför varann för första gången å d skämmiga m det d fanns lixom inte. Vi släppte väder som om d varit d mest naturliga. Kvällen därpå bjöd du på tacos. Att se dej äta tacos...D va en syn... du tog köttfärs tomat vitlök ost å sååå mkt het salsasås i ett hårt tacoskal. Detta skal formligen mosade du in i munnen å salsa rann åt höger å vänster. Jag tror jag föll för dej ännu mer. Ditt slabbande var lixom du.
Bella om hit i torsdags. Hon sov kvar. Ullis kom hit igår å hon sover kvar tills i morrn.
Vi har ett gäng fina vänner du å jag Roger. Vi är lyckligt lottade. Du var lyckligt lottad. D e svårt att greppa att du inte finns kvar hos mej.
Jag dukade t dej i morse då vi skulle äta frukost. När jag insåg vad jag gjort fes jag ihop. Gissar att d lär hända igen.
D känns ju som om att du bara e i ett annat rum å att du när som helst ska ropa på mej m din späda (obs ironi) stämma eller bara kliva in över tröskeln.
Jag tog kort på dej på sjukhuset. Jag visste inte om jag skulle göra det eller ej. Lillemor tyckte att jag skulle göra d å skulle jag sen ångra mej så va d ju bara att radera.
Å vad jag e glad över att jag lyssnade på henne. Bilderna e så fina. Du ser fridfull ut. Ett leende leker i mungipan. D där leendet som Jessica skrev om idag på din sida på Fejjan. D ser bara ut som om att du sover. Att du när som ska slå upp dina ögon.
Nåt jag saknar mkt e just din blick. I dina ögon kände jag mej vacker. Du såg mej. Du såg mej m alla fel å brister men älskade mig ändå.
Jag fick ett så fint brev från Jonna. Hon skrev bla att du lyste upp när du träffade mej å att hon var glad att du träffat rätt.
D kändes så fint. Jag e så klart tacksam över att hon lämnade dej så att jag sen fick möjligheten att älska dej. Låter kanske konstigt men jag känner så.
Jag har från dag ett känt mej helt avslappnad m dej. Alldeles bekväm på alla sätt. D har aldrig varit nåt spel mellan oss. Vi pratade om allt du å jag. Vi pratade om allt.
Vi fanns för varann å blev vansinnigt tajta. Jag hade behövt ha dej som stöd nu. Att känna dina armar omkring mej. Höra dina tröstande ord. Vi hade kunnat älta detta tillsammans å på så vis hittat ett sätt att leva vidare. Just nu känns allt som ett mörker. D va ju inte så här d skulle bli Roger.
Vår road trip i USA. Resan t Legoland m Tedde. Kolmården.
Du ville att vi skulle åka utomlands i vår. Du va ju inte förtjust i solsemester men du tyckte att jag haft ett jobbigt år (att även du haft ett helvetesår d hörde inte t saken...) å du sa att du visste hur mkt jag älskade sol å värme å därför ville du att vi skulle åka. Du skulle bara pigga på dej lite mer.
Roger min knallkork. Jag saknar dig så d gör fysiskt ont.
Jag önskar att du satt vid köksbordet. Åt semla så hela skägget blev fullt i grädde.
Jag har svårt att sova. Jag slumrar korta stunder. När jag vaknar till så e bilden av dej d första som dyker upp på näthinnan. Bilden av dej när du somnat in.
D känns inte otäckt. D gör bara så ont.
Klockan e nu tjugo i ett. Ska prova att sova lite.
God natt min skatt.
söndag 28 februari 2016
Hej min skatt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar