Släckte lampan vid två. Låg en stund i mörkret men somnade till slut.
Drömde mardröm efter mardröm.
Den värsta var nog att vännerna, familjen, ringde å sa att begravningen var över. De trodde att jag skulle tycka att d var för jobbigt att vara med så de hade haft begravningen när jag sov.
Jag grät.
Jag skrek.
Vaknade helt andfådd.
Kanske e d oro inför dagens besök på Fonus. Inget möte jag ser fram emot.
måndag 29 februari 2016
Mardröm
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar