du

d va dej jag speglade mej i under sju år
jag tycket så mkt om att se mej m dina ögon
vi delade allt
43 år å änka
min älskade
min bästa vän
jag har förlorat min identitet
att prata m dej i förtrolighet
att prata m dej om jobbiga saker å sen borsta av mej d å gå vidare
m dej vid min sida
du e sammanlänkad i allt jag gör
allt jag ser
allt jag känner
att ta mej igenom dagen
desperation
hjälplöshet
att ligga i fosterställning å skrika av smärta
tankarna
minnesbilderna
så fort lampan släcks så kommer bilden
bilden av din döda kropp
så fort jag sluter mina ögon för att sova så ser jag dej
du andas inte
du rör dej inte
du har lämnat mej