Tystnad

Under hela d gångna året å en bit in på detta så har mkt kretsat kring din sjukdom. Vi har från dag ett haft ett fantastiskt stöd. När beskedet kom så bodde vi i Bromma å då strömmade d in vänner från alla håll å kanter. Ett skyddsnät som e helt fantastiskt.
Vi har oxå sen dag ett haft tur m våra kontakter inom vården. Alla har varit hjälpsamma tillmötesgående lyssnande förstående.
Nu när du gick bort så ringde Linda från Karolinska. En av våra två kontaktsjuksköterskor. Hon hade inte hört att du gått bort å blev lite chockad.
Vi pratade att tag. Hon sa att hon skulle höra av sej veckan därpå å att Guiseppe oxå skulle ringa.
Sen blev d tyst.
Knäpptyst.
Undrar varför?
E d så att intresset dör m patienten? Vi har ju haft tät kontakt å jag såg faktiskt fram emot att få prata m både henne å Guiseppe.
D bidde inte så.