en stol tom

d där m att duka för två. har inte vant mej vid d. titt som tätt så dukar jag fram tre tallrikar eller tre glas. när jag kommer på mej själv så e d som om att jag går sönder.
att duka för två e inget jag vill vänja mej vid.

idag tog jag mej i kragen å städade järnet. tedde hjälpte mej att putsa fönstren. vi va först upp på vinden för att hämta ditt putsa-fönster-kit. d högg till lite i hjärtat men sen va d bara att bita ihop. vi skurade å grejade, vi städade å röjde även i teddes rum.en del prylar ska upp på vinden å en del kastades å en del saker fick åsa. star wars-gardinerna sitter uppe. damn! va du skulle ha varit avis på dem. eller som tedde sa: -pappa skulle ha sagt WOW om han sett dem...

städandet va inte bara en dans på rosor...kunde man riskera att spilla nåt så gjorde jag d. kunde man riskera att slå i en tå så gjorde jag d. kunde man riskera att vicka nåt så gjorde jag d. kunde man riskera att pajja nåt så gjorde jag d. ilskan kom som ett brev på posten å då passade jag på att tömma dina t-shirtslådor. jag sparade dina favvisar å mina favvisar. resten vet jag inte vad jag ska göra med. ev nån kudde. vi får se. ilska va iaf bra för den sortens packning.

åsa kom över en sväng, tyvärr så hade jag inte så mkt tid. hade gärna suttit ett bra tag till vid köksbordet å pratat m henne. nästa gång.

kl.ett gick vi t spasse ellen å jonas å natalia. då va d påsklunch på resterna från igår. d va jag tedde kicki thelma peter jessica kajsa å tommy. d va lika smarr som igår.

vid tre-snåret gick jag hem å fortsatte putsa fönster å svabba av golven tedde va kvar hos ellen.

till kvällsmaten va jag tillbax hos spasse m fam igen. jonas grillade hemmagjorda burgare å d va riktigt smarr! avslutade kvällen över ett par koppar te tillsammans m spasse. lite prat å en del tårar.

på vägen hem började tedde plötsligt att gråta å säger: -jag känner mej väldigt ledsen nu. jag stnnar upp å vi kramas. så börjar vi att gå en stund men tedde börkar bara att gråta mer å mer å så säger han: -du brukar ju gråta mamma å då säger du att du saknar pappa. nu saknar jag honom. å sen broster d alldeles å han hulkgråter.
jag lyfter upp honom å kramar om honom å bär honom en bit. en lång kille på 25 kg e inte d allra lättaste att bära... men hans hjärtskärande gråt fick mej att orka lite mer å lite längre.

d gör verkligen fysiskt ont när jag tänker på att vår lilla kille ska växa upp utan dej. d va ju inte alls så här d skulle bli. d ha blivit så in i helvete fel. kan inte nå bara göra om å göra rätt?!