En dag till

Av nån underlig anledning så rullar dagarna på. Ingenting står still. Inte ens tiden. Hur mkt jag än vill d. Allt snurrar på. Folk jobbar. Solen skiner. Molnen skymmer. Människor cyklar. Bilförare här å var. Gångtrafikanter. E d bara jag som stannat? E d bara mitt liv som pausat? E d bara jag spm slutat att andas?

Linda hojtade till på förmiddagen. Jag å Tedde följde m henne, Linus, Julia t Johannisdalsskoogen där vi gick ett varv spelade bingo. Tedde lånade en trampbil av Linus å jäsiken vilken fart! Lindas syster Frida å hennes Sixten va oxå med. Efter bingoturen (vann en påse riesen) bidde d nyttig lunch på Max. Efter d fika hemma hos oss å Tedde å Linus lekte.

Elin kom över på te.

Tommy kom över på te.

Jessica kom över men hon hade redan druckit te....

For lite senare en sväng t Petra m fram i Arboga. Ännu mera te å så lite prat om livet. D där livet spm mestadels suger för tillfället.

Kom hem vid sjusnåret å då va d bara på m kranen igen. Tedde frågade mej igen om jag aldrig ska sluta att gråta. Jag svarade att jag nog skulle göra d men att d kommer att dröja. "När du inte grått nåt mer så ska jag inte påminna dej" säger Tedde då.

Jag frågar om Tedde oxå längtar e Dej då gör han. Vad tänker du frågar jag å får svaret: -Jag tänker att han ska vara levande.

Frågar om han tror att du oxå längtar efter oss Tedde svarar självklart att d gör du, för vi e ju inte tillsammans å då längtar man.

Han har så rätt.

Vi e inte tillsammans å jag längtar. Åååå vad jag längtar.

En längtan som inte e särskilt angenäm. En längtan som värker i varje kroppsdel. En längtan som gör ont. En längtan som inte leder nån vart. En pissig längtan.

Jag å Tedde åt kvällsmat å sen kom Lillan. Lite tevetittande bidde s varvat m prat.

Nu e ute halv tolv ca å jag ska väl försöka att sova. Känner mej så jäkla trött men när huvudet touchar huvudkudden e d som att trycka på en knapp å PLING så e jag klarvaken... Inte nöjd m d alls.

Gogisfamiljen. D e  få förunnat att ha en Gogisfamilj. Jag å Tedde e lyckligt lottade när d gäller d. Du visste ju vilka fina vänner du hade å jag förstår nu ditt lugn inför min rädsla att bli ensam. Din familj har emottagit mej m öppna famnar å d känns fint. D hade dock varit ännu finare om du varit kvar hos mej, hos Tedde. Hos oss. 

Ögonlocken vill igen nu. Ska nog låta dem få försöka.

God natt min skatt.