The Magic Numbers

Sötaste vampyren!

Föräldraskap

Det här med att vara förälder, det är inte alltid så lätt. Att låta barnet få sin vilja igenom gång efter annan är dock nåt som varken Roger eller jag någonsin kommer att anamma. Jag ser såååå många exempel på det på jobbet; föräldrar som inte vågar vara just det, föräldrar. 

En nioåring kan klä på sej själv. 

En nioåring ska inte få bestämma tid för hemgång själv. 

En nioåring ska inte säga fula ord till sin förälder utan en tillsägelse. 

En nioåring kan komma ihåg saker själv. Med ansvar växer man. 

Ganska självklara saker va?!

När en förälder låter sitt barn få bestämma, släpper sitt barn vind för våg, för det är så jag upplever det, då blir barnet därefter. 

Ett barn behöver gränser. Tydliga gränser. De kommer att testa å utmana dessa gränser och det hör till. De kommer att märka att vissa saker får de helt enkelt inte bestämma över. Så är det att vara barn. 

Är barnet utan gränser så blir inte barnet lättare att handskas med ju äldre det blir. Snarare tvärtom. 

Var inte så förbaskat rädd för att säga ifrån! Var förälder helt enkelt! 

Det är inte alltid så kul å fajtas och man får så klart välja sina duster. Allt är inte värt att tjafsa om. 

De viktigaste sakerna är dock det. Räkna till tio och ta fajten. Belöningen kommer med åren. 

Kärlek

Söndagspyssel

I've got it!!!!!!!

inget vidare

för det mesta så e jag rätt ok med hur jag ser ut. trots de däringa överflödiga kilona. men ibland då e d inte så kul. inte kul alls. igår var en sån dag. ser mej i spegeln å ser nån 300 kilos koloss. d mesta av gårdagen slösades bort på att gråta. dom dagarna suger. idag e dock en ny dag. idag e jag lite mer förtjust i min mullighet. hoppas d håller i sej.

fniss

Roger

Vill ha!!!!!

My mom My hero

frukostdiskussion

serverar tunnbröd till tedde å frågar: vill du ha mjölk? nej tack, e svaret. när han ätit upp mackan så frågar jag igen: vill du ha mjölk? nej tack, blir svaret. så vill han ha en hällakaka å jag tänker att han borde va törstig nu å frågar åter igen: vill du ha mjölk? nej tack, får jag till svar. så äter han upp hela hällekakan å jag tänker att NU måste han ju iaf va törstig å för fjärde gången frågar jag: vill du ha mjölk. nej tack, blir svaret. igen.
så säger han: kan vi inte sluta m d här tjafset nu? vilket tjafs, undrar jag? jo mamma, du har ju fårgat hundra gånger om jag vill ha mjölk å jag har ju sagt nej hela tiden.
jag ler lite å inser att ungen har ju faktiskt rätt å jag säger: ok, jag ska inte tjata nåt mer.
så tittar han lurigt på mej å efter en liten stund öppnar han munnen å ut kommer: mamma, vill du ha mjölk? mamma, vill du ha mjölk? mamma, vill du ha mjölk? mamma, vill du ha mjölk? mamma, vill du ha mjölk? ser du mamma, jag kan oxå tjata......