årskrönika 2009

så var det sista dagen på ett år som varit både underbart och förjävligt.
året började bra. mamma fick friskhetsbesked från bröstcancern som vi fightades emot under 2008. det var underbart!

min tå var mindre skoj och i början av mars opererade jag tossingen. artrosen var längre gången än de trott men det var ju bara en tå...
året 2009 var året då jag bidde förlovad, sambo och gravid. första halvan av året turades vi om att åka till varandra på helgerna. ett himla resande fram och tillbax men ooo så mysiga helger vi hade!

jag lärde känna många av rogers fina vänner vilket innebar lördags- och söndagsbesök på kondis och bivur. en och annan middag och födesedagskalas.
roger lärde känna mina vänner så det bidde många fikastunder, tv-kvällar och middagar där oxå. inte konstigt att kroppshyddan ökade i volym...kan nog inte bara skylla på en ond fot...

slutade med mina lyckopiller och det gick smärtfritt. var lite orolig att det skulle komm något bakslag (roger oroade sej mest av oss 2...)men det gick smidigt.

den 11 april var det en lång man som friade på en solig bänk vid köpings kyrka.♥

for till great britains huvudstad för första gången med några av mina finaste vänner; carro, jella och madde. en ljuvlig resa trots värk i ömma shoppingfötter...skall apselut till det landet och till london igen.
fredagen den 1 maj fick jag en tjusig ring på mitt vänstra ringfinger.♥

i maj kom lilla vademecum och jessica och ploppen blev überstolta föräldrar!! flickebarnet fick dock inte heta vademecum utan det bidde en liten alva. man kan dock ibland kalla henne vademecum ändå...hihi...

13 maj sade jag upp mej och det var ett mycket mycket bra beslut. ångrar det inte för en sekund. stämningen på jobbet har inte direkt blivit bättre det sista halvåret.
17 juli jobbade jag sista dagen på has och det var sååå skönt! påbörjade min semester och när den tog slut den 15 augusti, så blev jag sambo på riktigt.

30 juli kom beskedet som vi inte ville ha. mamma fick svar på proverna och det visade sej att hon hade nya metastaser i skelettet. de fanns i så gott som hela kroppen men mest i höften där hon haft som ondast. läkaren sade dock att utsikterna var goda. att man kan bromsa sjukdomen och att man kan leva i 10-15 år till med skelettcancer. det beskedet höll vi oss krampaktigt fast vid.

första veckan i augusti for jag och den långe mannen på vår första semester ihop. det blev en roadtrip neråt landet. resan inkluderade mycket sol, bad, shopping och god mat. ja en hel del hångel också skall väl tilläggas...
20 augusti var jag och roger på vårt första besök på bvc. fick veta att vi är i vecka 6.
samma dag hade mamma tid på onkologen i västerås för att få veta hur pass mycket cancern spritt sej. verkligen 2 ytterligheter. lycka och sorg.

23 september startade mammas strålbehandling.

26 oktober var jag till västerås och tog ett fostervattensprov. det var sååå häftigt att få sen den lille "på riktigt". pga svininfluensan så fick inte roger vara med, han satt i trapphuset med de andra papporna to be..
13 november var det dags för ett riktigt ultraljud. roger fick inte vara med den gången heller men jag fick filma med digitalkameran.
14 november fick vi besked om att de skulle avsluta mammas behandling eftersom hon var för illa däran. de skulle istället inrikta sej på att hon inte ska ha det ont tills hon somnade in. det kändes som om att hela min värld rasade samman. och det gjorde den nog på sätt och vis.

24 november flyttades mamma till avd 3 på lasarettet här i köping för vård i slutskedet. personalen var fantastisk och man fick ett sånt fint stöd av dem.

den 1 december kände jag bebisen sparka för första gången.

torsdagen den 3 december orkade inte mamma längre. då somnade hon in kl.21.45 på kvällen. om man lägger ihop all den smärta jag känt under hela mitt liv så går det ändå inte att beskriva hur ont det gjorde när mamma somnade in. när hon lämnade oss.
tisdagen den 22 december kl.18 var det begravning i köpings kyrka. det kändes på sätt och vis om en out-of-body experience. som om det hände någon annan och inte mej och min familj.

den första julen utan mamma spenderade vi hos pappa och det blev en mycket jobbig men fin dag. många skratt blandades med tårar.

och nu är det alltså årets sista dag. den sista dagen på ett år som innehållit mycket glädje men ännu mera sorg. det är svårt att se framåt. att se en dag utan ledsamhet i hjärtat och en tår i ögat men den dagen kommer att infinna sej förr eller senare. det kommer att ta tid och det är nog många dalar att ta sej upp ur innan det planar ut. det viktiga är att finnas till för familj, vänner och bekanta. att bry sej om de vi har runt omkring oss. att ta vara på varje dag.

hoppas på ett gott slut med en bättre början.

jag ♥ mina vänner

åkte till den stota staden västerås igår med le buss. mötte upp fröken back vid punkt och sen bidde det lite shopping. åt en god lunch på italian bar och sen lite mera shopping. köpte en ny bh, torrschampoo, dukar från indiska (de var äääntligen på rea!!) och nagellack. for sen ut till ikea och där hittade jag det skulle ha till köket dvs nytt bestickställ och diskplatta att ha under diskstället. fyndade oxå 12 champagneglas för 18 pix. almost for free. aj lajk. fick oxå en ny kudde som är lite hårdare än den jag hade.

innan hemfärd var vi förbi carro och magnus och fikade. en nice liten stund innehållandes glada skratt, kaffe och negerbollar.

tog 18-bussen hem och roggan plockade upp mej vid zigenarebacken och sen plockade vi upp patrik och sen bidde det rostat bröd och te på nyckelberget.

hade som vanligt svårt att sova. blir snart galen på det här. det är konstigt att jag inte är tröttare än vad jag är på dagarna eftersom det inte är mycket till sömn om nätterna. jag kan vara hur trött som helst men så fort jag lägger huvudet mot kudden så blir jag klarvaken och så kommer tankarna. det far runt i huvudet och det går inte att stänga av. det känns så jobbigt och jag saknar mamma så fruktansvärt mycket. jag vill inte att allt det här ska vara på riktigt. jag väntar fortfarande på att någon ska väcka mej och att allt detta bara har varit en djävulusisk mardröm. jag finner ingen lycka i någonting. allt känns så meningslöst. jag vet att det kommer att bli lättare men just nu så är det så svårt att se det. allt är gråzoner mer eller mindre.

en måndag

ingen bra natt. vaknade flera gånger efter att ha drömt om mammas sista timmar och hur jobbigt hon hade det med andningen. skulle vilja kunna radera det där ljudet.
fick gråta en skvätt i rogers armar och sen kändes det lite bättre.

kl.11 hade vi tid hos tove på bvc. jag fick ta blodprov och urinprov och allt såg bara bra ut. hade gått upp 1 kg men det kan ju lika gärna vara av all julmat...

tove mätte magen och sen fick vi lyssna till bebbens hjärtljud. han/hon vobblade runt så mycket att hon hade svårt att lyssna på hjärtslagen. vobblaren ville inte ligga still alls. men till slut så fick hon fatt i bebben och slagen låg på 150-155. bara bra med andra ord.
ska dit nästa gång om 3 veckor och då är det mätning och lyssning igen.
känns så himla skönt att allt är ok med magen och dess innehåll. vi var ju lite oroliga över att han/hon ska känna av min sinnesstämning och må dåligt med mej men så är det alltså inte. vobblaren får allt den behöver i alla fall, även om jag är mycket ledsen.

åsa, astro och åsas 2 syskonbarn ska komma på eftermiddagsvisit. det blir trevligt. och sen kl.17 ska vi på lady och lufsen-middag hos elin och teijo. tror att det blr en fin eftermiddag och afton.

upp och ner

dagen började bra. mysig frulle till nyhetsmorgon med min favvo tilde.
for sen till big inn och handlade lite. spanade in mellandagsrean på h&m men den var ett enda stort skämt! får nog spara mina presentkort.

var sen ner till skinngubben (eller läderjanne som fröken sjöblom kallar butiken) för att leta efter en jacka som jag kan växa i. eller rättare sagt som magen får plats att växa i. håller på att växa ur den jag har.
hittade en svart täckjacka, lite dunjacketyp. hade kostat tusen pesetas och nu endast 199 baht. som hittat! kommer att passa perfekt nu när magen bara ökar och ökar i omfång.

kl.13 var vi bjudna till lillan och zeke på fikelifika. även karin, nisse, elin, teijo, sigrid och johannes var med. en riktigt mysig eftermiddag med goda ostar och kexsorter. lillemor och zeke far på holiday på tisdag, först till mexico och sen vidare till cuba. inte ett dugg avis. nej då. inte alls.

jag somnade som en sten på soffan när vi kom hem. vaknade med lite lätt halsont. hoppas att det ger med sej.
roger for iväg på pokerafton med pojkarna hos nisse och jag lagade i ordning lite god mat; potatisgratäng och en köttbit. riktigt smarrigt.

har mailat med några vänner nu på kvällskvisten och det har blivit lite tårar. jag är ju inte ensam om att ha förlorat en förälder.

saknar mamma så himla mycket. ibland kommer det över mej så fort och så hårt. har så svårt att förstå att mamma verkligen är borta. kan få panik bara av att tänka på det. jag vill så gärna ringa och prata med henne. det är ju mamma som brukar trösta när jag är ledsen.

julhelgen

dagen innan julafton var ingen hit. många känslor for runt och jag tror att hela familjen var oroliga inför att fira en jul utan mamma.

på julaftonen åkte jag och roggan hem till pappa vid 12-tiden. halv 2 satte vi oss till bords och det blev lite jobbigt när pappa skulle önska oss alla välkomna och tillönska oss en god jul. vi åt mycket och god mat och när disken sen var undanplockad och fikat framdukat så var det dax för kalle ankas jul. en och annan tår trillade ner för kinden.

enligt traditionen så kommer tomten efter kalle och likaså i år. då blev det för mycket för pappa och vi fick kramas en stund.

roger och bröderna mina hade verkligen betat av heeeela min önskelista. så mycket fina klappar.
det kändes konstigt att öppna pappas paket då det bara stod "kram pappa" på dem. mamma saknades på mer än ett sätt under dagen och kvällen.

fredrik skulle jobba på morgonen dagen efter så han var tvungen att åka till hufvudstaden med 17.30-tåget.

kl.19 bidde det lite ost och kex till karl bertil jonssons jul. att man kan få i sej så mycket mat på en och samma dag...

juldagen startade lugnt med en lååååång frukost framför teven. alla 2 goda ostarna dukades fram och så klart julskinkan.

kl.13 var vi bjudna på julmiddag hos rogers mamma och sambo. fick också träffa rogers syster för första gången. det blev en riktigt trevlig eftermiddag. behöver jag säga att vi moffade i oss julmat!!???!!!

vi fick lite fina klappar och så lite fika och vid halv 5-tiden rullade vi mor styrmansgatan där vi hämtade upp den översnöade bilen. for hem och lämnade lite saker och kl.17 spatserade vi i snöovädret ner til spasse och jonas. där var också jessica, tommy, barnen och kent. vi fikade (!) en smarrig saffranskaka med grädde och drottningsylt.

vid 19-tiden for vi till pappa. han och patrik hade just värmt på lite julmat och när jag kände lukten av den så sög det till i tarmen och jag åt en jultallrik jag med. trots att jag inte gjort annat än ätit hela dagen.

roger vandrade iväg till juldagsfest med tommy, uffe, annica och björn. jag stannade kvar hos pappi och vi tittade på "på spåret" och "stenhuggaren".
innan jag vandrade hem i snöstormen så pratade jag och pappa lite om mamma och hur tomt det är utan henne. det känns fortfarande som om att hon ska sitta i tv-soffan hand i hand med pappa när jag kommer hem dit. tanken på att jag aldrig mer kommer att få se det gör mej så innerligt ledsen. det kändes så fint när man var hos mamma och pappa och vi tittade på tv och de alltid satt och höll varann i handen. småsaker som jag minns.
jag vet att det kommer attt bli lättare med tiden men just nu känns det bara så jobbigt. och det gör ont i hela mej när jag ser hur ensam pappa känner sej. jag har förlorat min mamma och pappa har förlorat sin älskade. en person som han alltid var tillsammans med. de delade allt dygnet runt. det går nog inte att föreställa sej vilket tomrum det måste vara. på ett helt annat sätt än för mej.

det känns så fruktansvärt orättvist. mamma blev bara 59 år. hon och pappa hade ju tänkt göra så mycket nu när pappa blir pensionär. och hon såg så mycket fram emot att bli mormor. så onödigt att en sån glädejspridare inte fick längre tid.

julen 2008

fina fina lilla mamma

god natt lilla mamma

igår kväll kl.18 hade vi begravning för lilla mamma. det var så vackert. precis som vi ville ha det. mammas kör sjöng några sånger och det var så stillsamt och fint.

prästen talade så fint och innerligt om mamma. han tog upp mycket av det vi pratat om runt köksbordet hos pappa då vi gick igenom allt inför begravningen. han berättade bland annat om allt tok som mamma kunde hitta på. han berättade till exempel om hur mamma efter en middag kunde torka sig lite fisförnämt runt munnen med en servett och samtidigt fråga om hon fått bort all sås. vi tittade upp på henne och då kunde hon ha smetat béarnaisesås i pannan och på kinderna men låtsades som ingenting. det var mamma.

när "gästerna" tagit sitt farväl fick vi i närmaste familjen vara kvar och ta vårat avsked. det var så jobbigt. pappa höll mej så hårt så hårt i handen, sade hej då till sin älskade och pussade kistan. det gjorde ont i hela mej.

jag hade skrivit en dikt till mamma som jag fäst på rosen som jag lade på kistan. det var en konstig känsla att säga "hej då mamma". det har jag ju sagt så många gånger förr; i telefon, när jag varit och hälsat på men detta var så definitivt på något sätt. det kändes som om att hjärtat skulle gå sönder.

vi satt sen tysta tillsammans och lyssnade till "over the rainbow" med eva cassidy. det var en av mammas favoriter och jag vet inte hur många gånger jag fick hjälpa henne att ta fram den låten på you tube. det blev så stämningsfullt och fint.

prästen thomas wasberg sade ett par ord till oss även där och då kunde han inte hålla tårarna tillbaka. han hade ju en relation till mamma via kören och det blev mycket känslosamt.
han pratade om kistdekorationen och hur fin den var och så även tanken bakom. pappa ville att den skulle vara som mammas brudbukett och så blev det, med några tillägg. det var 29 röda rosor för de år som mamma och pappa var gifta. 10 rosa rosor för åren de var tillsammans innan giftemålet och 3 gula rosor som symboliserade oss 3 barn. floristen hade även vävt in mammas röda körsjal i uppsättningen och det var så otroligt vackert.

efteråt var vi hemma hos pappa och mammas systrar med familjer var med. det var också en underlig känsla. vi var samlade allihopa men mamma fattades.

det var en väldigt jobbig kväll men jag är så glad över att den blev så som vi tänkt. en ljus begravning med sång och musik. det hade mamma tyckt om.

idioter!!

var just i kontakt med myndigheten som gud glömde. arbetsförmedlingen. (ett uttryck som egentligen inte passar mej alls eftersom det inte finns någon gud, men det är ju en helt annan historia)

eftersom jag står som arbetssökande så måste jag varannan månad ta kontakt med the fools och tala om hur det går för mej i mitt arbetssökande.

stolpskottet som svarade gjorde en snabb sökning på nätet och hittade 91 tjänster för mej att söka i sverige. en tjänst var i som assistent i jakobsbergs köpcentrum och en annan var som personlig assistent i sollentuna. jag frågade honom om han på fullt allvar menade att jag ska söka en tjänst i jakobsbergs köpcentrum när jag är fritidspedagog. till svar fick jag bara; du har hela sverige som sökområde och om jag inte söker jobb så kan jag ju istället avsäga mej a-kassan.

jag blev arbetslös den 15 augusti på egen begäran, flyttade till köping för att vara med roger och för att vara nära mamma under hennes helvetiska sjukdom.
jag hade tur och fick ganska omgående ett vikariat på skola så jag har under hela hösten arbetat och alltså inte legat på sofflocket.
jag ansökte till a-kassan om att slippa karensen pga mammas sjukdom men det fick jag inte ens ett svar på.
nu i veckan fick jag den första utbetalningen från a-kassan. 4 månader efter att jag lämnat in alla papper. det är vad jag kallar bra handläggning.........

läääängtar tills april då vår bebbe kommer. efter det skall jag aaaaaldrig mer ha med stolpskottsmyndigheten att göra!!!

fredag at last!

föräldragruppen igår em var riktigt bra. vi var tio par och två tjejer. vet ej om de oxå har sambos eller inte. det är ju inte alltid så att båda kan komma, men vad vet jag. roggan och jag var iaf överens om att gruppen verkar vara bra.

vi fick presentera oss för varann och sen kom en tjej och berättade om och visade bilder på sina 3 månader för tidigt födda tvillingtjejer. det var mycket intressant och samtidigt skrämmande. jag vill inte att vår bebbe ska få för sej att komma ut redan nu, men det känns ändå lite lugnare att veta att om det skulle ske så är chanserna goda att han/hon klarar det.

nästa 3 träffar är i februari och sen är det en sista träff i maj då bäbisarna ska ha kommit.

efter gruppen for vi hem till fam hugo. vi hade med oss julklappar till småtrollen och de lekte heeela kvällen med innehållet i paketen dvs lego.
vi fick mumsig mat; köttbullar, sill, potatis, julskinka och hembakt supermumsigt bröd. och så julmust, icke att förglömma! vi var stinna då vi for hemåt.....

i afton far vi till stockholm för att spendera helgen hos lillebror. vi ska julshoppa lite, se killinggänget på dramaten, äta god mat och njuta av ledighet och få något annat att tänka på för ett par dagar. ser mycket fram emot detta!

-8,4 en snöig torsdag

i natt har jag inte sussat mycket men det beror mestadels på bebben som levt rövare. den sömnlösheten gör inte så mycket. då vet jag att det är ok därinne.

i eftermiddag ska jag och roggan på första föräldragruppen. spännande att se vilka som är med. hoppas att det finns någon/några som man kan ha något utbyte med. när i var på föräldrainfot på försäkringskassan i tisdags så var de andra paren i typ 22-års åldern. kanske är samma på föräldragruppen..vem vet.

ikväll ska vi hem till familjen hugo och busa med två små troll. vi får dessutom lite skinkmacka, sill och potatis så det blir nog en finfin afton.

onsdagen den 16 december

låg vaken ett par timmar i natt så jag hörde inte ett smack när den långe mannen gick upp i morse. då sov jag på söta örat. blir snart galen på detta "icke-sovande" då man ska. vad är det för vits med att somna om på morgonkvisten?!

gårdagen var ganska bra. gick ner på stora staden och lämnade in stövlar och skor hos skomakaren, köpte mej sen en bh (växt ur de jag har...) och lite fler mammatrosor. överväger att fortsätta använda dem även efter det att bebben ploppat ut. skönare plagg får man leta efter... tror dock inte att roggan skulle uppskatta det... mammatrosorna kanske inte är det mest upphetsande klädesplagg som uppfunnits.

var förbi fonus och lämnade in en skiva som skall spelas i kyrkan. fortfarande en konstig känsla. det är som om att jag pratar och skriver om någon annan. att detta helvete inte hänt mej och min familj. jag önskar fortfarande så intensivt att allt detta bara skall vara en ond mardröm och att jag kommer att vakna upp och att hela familjen kommer att få fira jul som vanligt.

jag och mannen i mitt liv var på försäkringskassan igår på en infoträff om föräldrapenning och annat matnyttigt som hör graviditeten till. det blev lite klarare men visst är det en djungel...

idag ska vi ha julklappsbyte på jobbet och sen ska vi äta en jultallrik. det ska bli gott. hoppas jag... har nu bara 4 dagar kvar på fritids. känns lite underligt. skulle gärna vara kvar tills det att bebben kommer. men skolans ekonomi rår jag inte över tyvärr..

dax att piffa till mej lite innan jag ska pulsa iväg till jobbet i snön.

Still missing

KL.11 var jag, pappa, Patrik och moster berit i kyrkan på gudstjänst. Prästen läste upp avlidna och däribland lilla mamma. Att höra namnen på Kalle 89 år, Berta 92 och sen avslutade han med att säga Siv Gunnel Thorell 59 år, då kändes det om möjligt ännu mer orättvist. Det gjorde ont i hela mej strax innan prästen uttalade mammas namn. Man satt som på helspänn, man visste ju vad som skulle komma. Ändå var det som ett knytnävsslag i magen. Jag ser verkligen inte fram emot nästa gång vi ska till kyrkan. Då är det "på riktigt".
Fortfarande ingen som kan väcka mej.

Jag och Roger hade en finfin lördag igår. Vi fikade med hästgänget, var förbi Forumteatern och spanade in loppisen som var där. Mostrarna stod och sålde lite saker där.
For sen till Västerås för lite julhandel. Hittade ganska mycket av det vi tänkt, resten får vi ta nästa helg.

Kl. 19 for vi hem till Madde och där var Carro, Magnus, Jella, Beti och lilla Zelda. Madde hade bjudit in till glöggafton men det bidde ett smarrigt julbord med alla läckerheter man kunde tänka sej! Och till efterrätt Ris a la Malta. Mumma som 17! Det var himla skönt med en trevlig afton i mysigt sällskap. TACK alla flickor och två pojkar!

Saknar så mycket

Sov nästan ingenting i natt. Var nervös inför mötet med prästen hemma hos pappa. Varför vet jag inte. Kanske att det är lite mer definitivt på något sätt. Definitivt vet jag att det är men det är ju inte var dag man sitter till bords med en präst för att diskutera en begravning av en älskad.

kl.10 kom Thomas Wasberg och vi pratade mycket och länge om mamma. Det blev skratt och tårar. Thomas berättade att det han minns mest av mamma är hennes finurliga leende och att hon var spontan. Att hon gav efter för minsta infall oavsett var hon befann sej, även om hon var i kyrkan på körövning.

Precis så var mamma. Man visste aldrig vad hon skulle ta sej till. Alltid något bus eller tok på gång. De där glittrande bruna ögonen som alltid log...

Det känns så skönt att vi fått igenom alla önskemål inför mammas begravning. Jag är övertygad om att det kommer att bli vackert. Och det känns fantastiskt att mammas kör ville vara med och sjunga.

Gårdagen var hemsk. Vet inte riktigt varför. Kanske för att det var första gången på 36 år som mamma inte gratulerat mej på namnsdagen. En struntsak kan tyckas men det var så som mammi var. Hon kom ihåg småsaker och lät en alltid förstå att man var viktig.
Grät på morgonen, grät på jobbet, grät efter jobbet och på kvällen. Vet nu av erfarenhet att tårarna är outömliga.

Saknaden gör ont

De sista dagarna känns som ett töcken. Det känns fortfarande så ofattbart att jag aldrig mer kommer att få se mamma, att få prata med henne, att krama henne. Att lyfta telefonluren och få höra hennes röst. Att se hennes knasiga grimaser och underbara leende. Höra hennes galna skämt och att få vara med om hennes tokiga infall.

Ibland kommer sorgen och saknaden över mig som en flodvåg. Går inte att värja sig mot den smärtan. Får panik och svårt att andas. Vill bara radera allt som hänt och göra så att allt är som vanligt igen. Innan sjukdomen.

Jag kan finna tröst i att mamma inte har ont längre men jag önskar så att hon inte behövt lämna oss och livet för att få slippa smärtan. Det känns så orättvist.

Idag var vi och ordnade inför mammas begravning. Det kändes som en stor hård knut i magen innan vi kom dit men väl på plats så kändes det bättre än vad jag trott att det skulle göra. Mannen vi talade med var mycket vänlig och det kändes bra.

Pappa har pratat om att han vill att begravningen ska ske en tisdagkväll kl.18 då mamma brukade ha körövning, eftersom det var mammas stora glädje i livet; att sjunga.
Det gick att ordna och det var som en stor sten föll från bröstet på oss alla fyra.
Mammas kör kommer att vara med och sjunga och jag tror att det kommer att bli fantastiskt vackert.

Det kändes lite som en out-of-body experience när vi satt där runt bordet och beställde mammas kista och urna. Det är så svårt att förstå att detta händer på riktigt. Mamma hade så mycket kvar att göra. Hennes liv var inte på långa vägar färdiglevt.

Älskade älskade mamma. Jag saknar dig så det gör ont.

Älskade älskade lilla mamma

Torsdagen den 3 december kl. 21.45 somnade mamma in.

Min prins

dumma feber!

har varit hos mamma på em. pappa och jag åkte upp till mamma efter att jag slutat jobba. eftersom mamma igår sade att hon var sugen på korv och potatismos så hade pappa lagat i ordning det till henne.

när vi kom upp så slumrade mamma oroligt och hade långa andningsuppehåll. hon hade 39,1 i feber coh det är mycket eftersom hon har ca 36,4 i vanliga fall. hon fick febernedsättande stolpiller men två timmar senare hade febern gått upp till 39,2. inte konstigt att hon var orolig.

vi pratade med sjuksköterskan och hon sade att det dels är vanligt i slutskedet att man får hög feber då det är något i kroppen som stängs av (minns ej vad det heter) och dels är det vanligt för cancerpatienter att de får hög feber och hon kunde ej svara på vad mammas feber beror på.

pappa tror att det inte är så lång tid kvar nu. den tanken gör mej panikslagen.

tankar och funderingar

onsdag. det är frost ute och solen skiner. var trögt att ta sej upp ur sängen i morse. hade ett smärre break-down igår kväll efter besöket hos mamma. grät floder och hade sen svårt att sova. har vaknat jag vet inte hur många gånger och inte kunnat somna om. finns det något knep för att stänga av sina tankar? i så fall är jag förste spekulant. tror emellanåt att jag ska bli tokig av alla tankar och funderingar. jag tycker inte att jag gör annat än ältar och ältar. men jag måste få ur mej allt annars går jag nog sönder.

ont i hjärtat

promenerade hem till pappa och patrik efter jobbet. vi for upp till mamma.
jag fick en lång kram av henne när vi kom och det fick pappa och patrik oxå.

hon var vaken men inte helt närvarande. hon pratade lite osammanhängande mestadels eller så låg hon bara tyst och tittade.

hon fick in mat men den var ingen hit. jag matade henne lite med potatismos men det gillade hon inte. skulle ta upp lite morotspuré på skeden och fick upp hela klicken...inte så väldans aptitligt med andra ord. småstrimlad kyckling gick lite bättre. pappa matade henne med det och då fick hon i sej några tuggor och så drack hon nästan ett helt glas med citrondricka.

patrik frågade henne om hon sett min tjocka mage och om hon känt på den. jag tog hennes hand och lade den på min mage och då sade hon: "teodor" och så log hon.

sedan var det mest knas. hon försökte prata men vi förstod inte vad hon ville ha sagt.
pappa satt vid hennes sida och strök hennes kind medan stora tårar rann nerför hans kinder. det gör så ont att se honom så ledsen och sen veta att det inte finns något som jag kan göra för att ta bort det onda och det ledsamma. det kommer att bli så ofantligt tomt när mamma är borta. hon är ju på något sätt navet i familjen. hur ska vi klara oss utan henne?

mamsen

gick upp till mamma efter jobbet. pappa och patrik var oxå där.
mamma var pigg. hon hade duschat och suttit uppe en timme på förmiddagen i en fåtölj. när jag kom var hon hungrig och väntade på mat. hon var sugen på fisk och de hade fixat fram en portion fiskgratäng. tyvärr så var det en torr anrättelse så pappa bredde en macka istället och så matade jag henne med limpmacka och te och mamsen åt med god aptit.

jag visade henne min tjocka mage och hon sken som en sol. jag frågade henne om hon vad hon tror att det blir. jag fick då till svar; -"tror? jag vet vad det blir. det blir en pojke." få se om hon har rätt....

mamma pratade om att hon ville sticka en mössa till pojken och den skulle vara svart/vit.

efter ett tag kom roger och då sken hon som en sol och strök honom över handen och kallade honom vännen. man kan se hur förtjust hon är i honom. jag förstår henne för jag är oxå väldans förtjust i honom...

jag sa till roggan att vi inte behöver fundera och spekulera längre över vad det blir eftersom mamma redan vet.
-"ska jag berätta för honom?" sa mamma och log lite pillemariskt.
-"ja gör det" sa jag.
-"du kan få en ledtråd" sa mamma till roger. "teodor".

jag är så glad och tacksam över alla klara stunder som jag får ha tillsammans med mamma. jag är bara så rädd att hon var piggare idag bara för att bli sämre igen och lämna oss. jag vet att det är oundvikligt men jag vill verkligen inte vara utan mamma. har ju haft henne i hela mitt liv och jag vill ha henne kvar ett tag till. en lååång tid ocm jag får bestämma.

jag älskar dej

min bemärkelsedag

vaknade relativt tidigt, duschade och när jag var klar hade roger gjort i ordning frulle. under frukosten fick jag öppna ett gäng paket, både från roger coh jessica.
blev så glad över rogers presenter att jag fick gråta en skvätt. jag lättrörd?? icke.

fredrik kom och hämtade mej vid halv 11, for till styrmansgatan och där öppnade jag frisörsalong för en time och friserade honom. for sen upp till mamma. berit var där och mamma var vaken lite av och till. fredrik berättade att jag fyllde år och då såg hon ledsen ut och blundade.
vi sattoch småpratade om ditt och datt. när vi skulle åka så sade fredrik till mamma att hon faktiskt inte grattat mej på fördelsedagen. när jag böjde mej över henne så lade hon arme om mej å sa grattis. jag sade att jag älskade henne och hon svarade tillbaks; "jag älskar dej oxå".
då fick både fredrik och jag gråta en skvätt.

vi åkte ner till big inn och jag köpte hem kinamat till mej och roggan och fredrik gjorde detsamma till far å lillebror.

efter maten kom fredrik, patrik och pappa hem till oss och då blev det a lot of fika och paketöppning.
fick paket av mamma och pappa som de köpt redan i januari i början av året. lite känslosamt för oss alla. kändes väldigt konstigt att fira min fördelsedag utan mamma där.

vid 5-halv 6 skjutade vi hem pappa och sen for vi upp till mamma igen. fredrik skulle åka hem till sthlm med halv åtta-tåget och ville träffa lilla mor innan han for. kanske var det sista gången han såg henne.

under tiden som vi var där kom en av sköterskorna in och sett med oss ett tag och småpratade. hon berättade att när de varit inne lite tidigare och gjort mamma klar för kvällen så hade mamma frågat dem om de hade barn och skinit upp som en sol när de berättat att de hade det. anna frågade om mamma var barnkär. det är väl bara förnamnet då det gäller mamma. hon är ju mamma och dagmamma ut i fingerspetsarna och jag antar att om man som kommunal dagmamma har en egen intern liten kö, så gör man ett bra jobb och ör mycket omtyckt. DET är mamma i en liten ask.

när det så var dags för fredrik att säga hej då till vår mamma så skar det som knivar i hjärtat på mej. en sådan bottenlös sorg och frustration är något som jag inte önskar någon och allra minst min lillebror.

under tiden som vi var där på kvällen så hade mamma väldigt långa andningsuppehåll och det kan hända att hon drar sista andetaget när som helst nu kroppen blir bara tröttare och tröttare och man märker det nu från gång till gång som man är där.

jag vet att jag och hela min älskade familj kommer att klara detta men just nu känns det som ett oöverstigligt berg. det känns som om att jag har så mycket jag vill säga till mamma innan det är försent men när jag sitter vid hennes sida så finner jag inga ord. jag känner mej bara nöjd med att vara hos henne. jag har sagt att jag älskar henne och att jag inte vet hur jag ska klara mej utan henne. det måste väl ändå vara det viktigaste?

ett litet avbrott

vi vaknade långt innan klockan ringde i lördags så vid tjugo-kvart i 9 satte vi oss i bilen och for upp till sthlm. vi startade förmiddagen med en frulle på café baresso på nybrogatan. en ab fab-macka som jag så här i efterhand skulle ha tagit kort på...

sen bidde some serious christmas shopping. jag fick köpa en dramaten och jag tror tom att den långe mannen insåg att det inte var ett så plåkigt inköp. att slippa bära och släpa på tunga julklappskassar gjorde dagen lite lättare. en helsvart från accent köpte jag. hade så tur att det var 25% rea så den gick lös på endast 2 hundralappar. den kan nog komma till användning när maggen blir lite större (om den nu kan bli större..) och jag inte orkar bära. roggan vill inte dra den men han har lovat att bära den uppför och nedför trappor.. ;)

vi lunchade grekiskt i kungshallen och sen kunde vi shoppa vidare.

vid 5-tiden var vi sååå trötta i både kropp och själ så då begav vi oss mor bilen som vi passande nog hade parkerat på styrmansgatan.....
vilade tossingarna en stund och sen tog vi bussen till djurgården. hämtade ut våra musikalbiljetter; vi fick biljetter till musikalen cats av lillebror i somras och nu var det dax att se den.
lite mat på lilla hasselbacken (tror jag att det hette) och sen bidde det katter för hela slanten!

showen började med att det kröp fram katter i hela cirkus. en katt kröp in under mina och rogers ben och sen upp och lade sej i knät på tjejen som satt bredvid roger. vi satt på första raden på parkett så vi såg sminkningen in i minsta detalj. vi kunde nästintill räkna stygnen i scenkläderna..
från knäna till scenen var det ca 20 cm och när katterna var längst fram på scenen så lutade de sej ut en bit över scenkanten och då fick man morrhåren i ansiktet.

det var en helt underbart fantastisk show och roger, som aldrig varit på musikal tidigare, var alldeles euforisk!
tack så mycket fredrik!!!

showen var slut kl.22 och prick 00.00 klev vi in i lägenheten och en minut över tolv ringde den första gratulanten; fredrik!

under hela dagen fanns mamma i bakhuvudet men det var faktiskt skönt att äka iväg för en dag och få lite annat att tänka på.

mamma

enligt mammas nya läkare, som för övrigt verkar vara en fantastisk människa enligt pappa, så är mammas kropp slut. han tror att det kan röra sej om 2 veckor innan kroppen lägger av.
pappa och fredrik fick prata med läkaren och han var rak, berättade precis som saker och ting är, lindade inte in orden i en massa lull-lull. precis det som vi efterlyst under hela mammas sjukdomsperiod.

satt och pratade med mamma på eftermiddagen. berättade om vårt besök på bvc på morgonen, att vi ska på cats i morgon, att det är första advent på söndag på min födelsedag. sade sen till mamma att jag inte vet hur jag ska kunna klara mej utan henne. under hela tiden har hon legat tyst men nu säger hon; "det är det väl ingen som har sagt att du ska heller."
mammas humor i ett nötskal.

inga-lill kom till lasarettet med fredrik och mamma blev väldigt glad. hennes varma leende kan man inte få för mycket av.

mamma blev plötsligt varm och vi ringde efter en sköterska som kom och tog tempen. hon låg på 38,1. i vanliga fall ligger hon på 36,4 så det är en rejäl höjning för henne. hon fick medicin för det och somnade och svalnade lite efter ett tag.
vaknade till efter ett tag med huvudvärk och fick medicin mot det oxå.

jag hjärta bäbis

har nu på morgonen varit hos min barnmorska och roger fick för första gången lyssna till bebbens hjärtljud. det är är mäktig känsla att höra ens ofödda barns hjärtljud. och jisses så det slog...

fick möjlighet att ställa en massa knäppa och bra frågor och fick fantastiskt bra svar på allt. både jag och roger har varit lite oroliga över att bäbisen skall känna av mitt känslotillstånd men den mår hur bra som helst, trots att jag för det mesta är ledsen och nedstämd. det var mycket skönt att höra!

min bm berättade att hon förlorat sin mor i oktober och hon var endast 60 år gammal. ett år äldre än min mamma.
hon sade att känslorna går upp och ner och att man har bra dagar och mindre bra dagar men att det sakta sakta blir lättare och lättare.

orken finns snart inte

fredrik var här igår kväll och åt middag med mej och roggan. då ringer patrik och pappa från lasarettet. mamma har då inte fått mat/näring sen hon kom dit igår em. varför? det stod inte med i papprena att hon skulle ha det....

vi kastade oss i bilen och åkte upp till lasarettet. jag och fredrik fick efter en lång väntan sitta ner och prata med den sjuksköterska som var ansvarig för kvällen.
hon lyssnade på vår sammanfattning av mammas vård (eller vanvård) hittills och förklarade för henne att vi inte orkar så mycket mer.
när vi berätat och förklarat färdigt grät sjuksköterskan och beklagade allt vi fått gå igenom. hon berättade att hon själv förlorat sin man i cancer så hon förstod vad vi gick igenom.

jag vill tillägga att denna sjuksöterska är den första människan under hela hösten som lyssnat på oss och som inte höjt rösten eller gått in i någon slags försvarsställning.

hon kunde inte svara på hur det kom sej att en sköterska på fm ringt hem till pappa för att fråga när mamma skulle få komma hem. hur hon fått någon sådan information är mycket märkligt eftersom deras datasystem legat nere sen igår. hur kan hon då få för sej att ringa hem till en döendes anhörig och ställa en sådan fråga?

fredrik åkte på em till västerås och patade med läkare och sköterskor för att få svar på hur mamma kunde bli flyttad till köping utan någon som helst överlämning. enligt dem så fanns all info med mamma i ambulansen som körde henne till köping. inkl medicinlista. när hon kom fram till köping fanns ingen sådan info med. jag förstår att det inte är lätt för personalen på köpings lasarett att veta hur de ska behandla mamma då de inte har någon info. datasystemet låg nere men det gjorde inte telefonledningarna.

läkaren adam ringde till avd 3 på lasarettet och talade med den sjuksköterska som jag och fredrik sen fick prata med. han skulle ringa idag igen och tala med ansvarig läkare i köping och det skulle även stolpskottet överläkare andréasson också göra.
två dagar för sent kan tyckas.

mamma fick igår kväll glukosdropp för att få i sej någon form av näring. detta sedan pappa och patrik påpekat att mamma varit utan mat/näring sen dagen innan.
i mitt huvud så är det en självklarhet att en patient ska få mat/näring utan att det står nedskrivet. det är ju trots allt en levande människa vi talar om.
ett svar vi fick var att en patient under den palliativa vården (vård i livets slutskede) ibland avsäger sej näring och bara vill ha smärtlindring. detta är något som vi aldrig ens diskuterat med vare sej läkare eller med mamma så DET kan de inte ha läst i någon journal.
min mamma skall må så bra hon kan tills dess att hon somnar in. det betyder inte att hon inte ska få någon som helst näring. däremot all smärtlindring som hon behöver.

skratta eller gråta?

pappa ringde just. eländet är inte över. en sköterska från köpings lasarett ringde just och frågade honom när vi kunde ta hem mamma för hon är färdigbehandlad.

vecka 20 + 1

om man haft en mindre bra dag så kan man se så här sliten ut...
jag gick in i vecka 20 i måndags och är redan så här stor. man kan undra hur jag kommer att se ut längre fram.........

förflyttning

jag har har fått bekräftat något som jag redan visste; jag har de bästa vänner man kan ha. så många samtal och så många kramar jag fått de senaste veckorna, det värmer ett trasigt hjärta. tack alla!

i måndags skickades remiss från västerås till köping och igår em blev mamma flyttad hit. jag, pappa och patrik gick upp och hälsade på henne efter att jag slutat jobba. vi kom dit strax efter halv 6 och då hade de fortfarande inte fått någon information om vad mamma behöver för omvårdnad eller vilka mediciner hon står på.

strax efter kl.18 fick mamma väldigt ont i huvudet och vi ringde efter sköterska. hon kom snabbt och gick för att se om de fått någon info. hon kom tillbaka eftee en stind med 2 alvedon. i tablettform. jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. vi förklarade att mamma behöver morfin och då skulle hon kolla upp det. hon återkom efter en stund och då hade de just fått mammas papper via fax och en annan sjuksköterska gick igenom dem för at ta fram mammas mediciner.
morfinet som mamma får fanns inte uppe så de var tvungen att hämta det från någonstans ifrån. det skulle ta för lång tid. mamma behövde smärtlindring snabbt. det blev istället en morfinspruta i överarmen. vi fårgade varför de ej sätter in sprutan i portacarten eftersom de satte in den för att mamma inte ska bli sönderstucken. det fick vi inte något direkt svar på men godtog att sprutan i armen måste tas eftersom mamma hade så ont.

sköterskan sätter nålen i armen och börjar trycka in innehållet varpå mamma skriker högt av smärta. hon försöker att slita bort sprutan så jag får hålla mammas händer.
mamma skriker att det gör ont och att sköterskan ska sluta.
det skär i hela mej.

när så sprutan är färdig släpper mammas värk ganska fort men kvar på armen är ett blodrött märke, stort som ett äpple, och mitt i är ett svullet område stort som ett plommon. det blöder och mamma skriker återigen till när jag försiktigt torkar bort blodet.

efter en stund kommer en anna sköterska in och har då med sej papprena som kommit från västerås. hon och pappa går igenom dem och pappa förklarar lite närmare om hur mamma haft det i västerås med mediciner och sånt. ingenstans i papprena står att mamma legat på en uppblåsbar madrass som förflyttar trycket heöa tiden för att inte få liggsår. vi fårgar efter en sån och de hämtar en med det samma. de ska lägga mamma på den då de ska göra henne i ordning för natten.

eftersom mamma hann ha huvudvärk ganska länge så övergår det i illamående. tack och lov så har de då den info de behöver och kan sätta in medicin mot det och i portacarten den här gången.

jag förstår inte varför man inte har en patients papper i ordning då man skickar iväg en remiss? men ingenting då det gäller onkologavdelningen i västerås gör mej förvånad längre.
något som värmen i bröstet är att när pappa ringde dit för att fråga om hans fru blivit förflyttad till köping, så fick han prata med birgitta. hon grät när hon pratade med pappa och beklagade så mycket och berättade för honom att sköterskorna var så förtjusta i gunnel.

jag förstår inte

en sak som snurrat i huvudet och som jag inte kan släppa är hur en sk. läkare kan säga till sin patients anhöriga att man hittat cancerceller i spinalvätskan men att det är så få att det ej är något att bry sig om?

vad jag förstår, men kanske jag har helt fel då jag inte är utbildad läkare, så kan man inte ha en "släng av cancer". har man cancerceller i kroppen så låter det i mina öron som om att det är cancer. i en frisk kropp ska det väl inte finnas några cancerceller alls?!?!

mamma, min mamma

samtalet med överläkaren var överjävligt. vi satt i ca 2 timmar och fredrik var så himla bra på att ge konstruktiv men jävligt vass kritik. försvarsställning från överläkaren är bara förnamnet. att skylla ifrån sej är något som personalen på avd 7 på onkologen i västerås är världsbäst på. att ljuga och blåneka hör också till deras specialitet.
det var i alla fall skönt att få en ursäkt för att de slarvat bort mammas kallelse till återbesök för undersökning efter bröstcancern.

de kan inte sätta in cellgifter eftersom trycket i mammas hjärna är för högt. hon skulle inte klara det.
de kommer nu under ca 1-2 veckor att försöka stabilisera mammas tillstånd, att sätta in rätt doser av alla mediciner och sen kommer hon att flyttas till köping där hon kommer att få den bästa vården tills hon somnar in.
med 30 års erfarenhet i ryggen så sade överläkaren att hon trodde att mamma skulle överleva julen.

mammas klara stunder kommer att bli färre och färre och vi som anhöriga kommer att få det jobbigt.

mamma är fortfarande medveten mitt i allt det snurriga och vet nu att hon skall dö. hon frågade fredrik idag om de berättat för oss att hon inte kommer att överleva. när fredrik svarade ja blev hon alldeles tårögd.

jag trodde att jag känt sorg och smärta men det jag kände och känner idag är något så överjävligt att jag inte kan sätta ord på det. att sorg och ledsamhet kan göra så fysiskt ont. och inget finns att göra för att lindra. ingen kan göra mamma frisk. jag hade hoppats att hon skulle få vara med in i april och se min bäbis men det kommer inte att hända.
helvetes förbannade jävla skit!!

ofattbart

vi ska träffa överläkaren idag kl.15 men vi har fått beskedatt det inte finns något att göra. vi ska ta ställn t om de ska sätta in cellgifter å d gör då att vi får lite extra tid men att hon kommer att gå bort oavsett.
vi vill veta är om hon kommer att ha ont av gifterna. när hon fick cellgifter förra gången var hon fysiskt stark å mådde jättedåligt av dem, nu e hon svag redan som d är- så frågan är om vi bara ska låta henne flytta hit t köping å se till så att hon mår bra å inte har ont. hoppas attt läkaren kan ge alla svar i em.

de har upptäckt bröstcancerceller i hjärnan och det var det vi var rädda för. d fick alltså aldrig bort all cancer förra gången. vi har fått veta att mamma skulle ha blivit kallad på en efterkontroll e 3 mån men d blev hon aldrig. vem vet om de hade kunnat se d redan då? ingen idé att spekulera men nog finns tankarna där.
de dom kan göra är att sätta in cellgifter för att förlänga hennes liv/eller lidande. hon kommer att få mindre å mindre klara stunder. bli personlighetsförändrad.

sover illa. gråter mest å har huvudvärk å ont i hjärtat. innerst inne har jag förstått sista tiden att d skulle komma t den här punkten men d e ändå svårt.
å den här bottenlösa sorgen gör så ont.

mammi

har jag nämnt att känslorna åker berg-och dalbana?
idag var jag, pappa och patrik hos mamma på fm och hon var pigg. hon hade ätit frukost för första gången på flera veckor, hade duschat och suttit upp på toaletten.
han var lite förvirrad men var med i samtal och skämtade med oss.
jag kunde visa bilder från ultraljudet och hon log och frågade om bilden. hon sade att bebben såg ut att vara minst 50 cm lång...
patrik såg att hennes fötter var insmorda och frågade vem som gjort det istället för honom. då sade hn att det var roger som varit där och smort dem...pappa bara skrattade.

i morrn får vi svar på ryggmärgsprovet och sedan får vi se. det lilla de kunnat se idag var att det fanns ett fåtal cancerceller i vätskan och skulle det vara cancer i hjärnan så ska dett finnas betydligt mer cancerceller. låter positivt men törs inte hoppas.

läkaren kom in ch pratade med oss och sade att om mammas tillstånd skulle vara som det varit ni 2 dagar och förbättars så kan de sätta in cellgifterna och få igång behandlingen igen.
gissa om tankarna snurrar runt och känslorna far åt alla håll.
i lördags var det vårdplanering som stod på agendan och idag var det något helt annat. jag kan förstå att de kanske inte har total koll på hur mamma mår och vad allt beror på men att gissa och spekulera, det hör inte hit.

det kändes så fantastiskt att kunna visa mamma bilderna på bebben och att hon såg dem. hon sade att hon legat och funderat på vad hon ska handla till den lilla sen. åå vad jag hoppas att det kommer att bli så. patrik är bombsäker på att hon kommer att klara detta och få många fina år tilsammans med oss och barnbarnet. jag tror att jag hänger på och går på hans linje!

jag älskar dej mamma.

är så ledsen så ledsen. mamma är alldeles för svag så de avbryter behandlingen. idag på em skulle de ta ryggmärgsprov för att se om cancern spridit sej till hjärnan eller om det är en stroke hon fått eftersom hon förändrats så. i vilket fall så går det ej att fortsätta behandlingen och det är då vårdplanering som gäller. det innebär att man gör det så skönt och behagligt för henne tills hon somnar in.

det känns som om att jag skriver om någon annan. det känns så främmande. det skär i hela kroppen och det värker och gör så outhärdligt ont i mej. det är så fruktansvärt orättvist allting. min mamma är verkligen en av de finaste och varmaste människa jag någonson träffat. och det säger jag inte för att det är min mamma. hon har alltid haft en snällt ord och ett leende till övers för de som behövt det. även till de som inte förtjänat det.

jag vaknade igår natt och tanken slog mej som ett hårt knytnävsslag i magen; hon kommer inte att få vara med när jag och roger gifter oss. hon kommer aldrig att få se sitt barnbarn.

det gör ont i hela mej när jag ser hur ledsen och förtvivlad min pappa är. han går snart i pension och då hade de planerat för att bara njuta av livet tillsammans. de hade pratat om att de ska bli mormor och morfar och hur mycket de såg fram emot det.

det var inte så här det skulle bli.

pappa, patrik och fredrik fick prata med läkaren i lördags. i 3 timmar hade de suttit och hon hade svarat på alla frågor, kommit med raka svar och inget av det bullshit som vi fått höra de sista veckorna från de där fitt-sköterskorna på onkologavdelningen i västerås. de har ljugit och hittat på en massa skit för att få saker och ting att låta mer positivt än det egentligen varit. tjänstefel så det skriker om det. istället för att ta reda på fakta har de gissat och spekulerat men lagt fram det som sanningar.
läkaren lovade att rutiner och annat ska ses över. inget av detta kan nu hjälpa oss men det kanske kan hjälpa kommande patienter med familjer. ingen annan ska behöva gå igenom detta och så många misstag ska inte göras. det är oförlåtligt.
mamma skulle t ex ha blivit kallad till återbesök 3 månader efter att bröstcancern försvunnit. men hon fick aldrig någon kallelse. kanske hade de sett då att en ny cancer växt till sej i hennes kropp.

vi var till mamma igår och det kändes så annorlunda på något sätt. vi har ju hela tiden känt ett hopp och trott att det skall ordna sej. att se mamma ligga där i sjukhussängen...att veta att det inte finns någon återvändo.
jag vet inte hur jag ska orka. jag vill inte att mamma ska försvinna. hon är bara 59år. det kan inte få vara så här.

hur ska jag göra för att få bort smärtan som finns i mej? det gör så ont.

a rainy Saturday

vaknade å mådde rätt bra. åt lite frulle å då kom illamåendet. sen fick ja se frukosten igen..mindre nice...

tanken va att vi skulle på lördagsfikat på kondis men lilla ja blev liggandes på soffan m illamående. roger köpte dock m sej en köttbullemacka m rödbetssallad å den mumsade ja i mej med god aptit å sköljde ner med julmust.
sen va illamåendet som bortblåst!

ska över t bea senare å äta god mat å kolla på tv. roggan ska ha pokerafton with da boys så ja lämnar hemmet för några timmar..

en känslosam fredag

var på ultraljud igår å d va sååå häftigt. fick ju se bebben då ja tog fostervattensprov men d va bara en kort stund. nu var d mer ingående å barnmorskan berättade om allt hon såg å jag kunde ställa en massa knasiga frågor.

d hade varit sååå mkt häftigare om roger kunnat få va med å sett allt han oxå. men ja filmade m kameran så han kunde se efteråt å d bidde en liten tår i ögonvrån..

efter ul gick vi å hälsade på mamma mend va inget vidare. hon sov mest väldigt oroligt, gav ifrån sej ljud å snarkade. försökte att visa henne bilderna på bebben men hon bara slog igen ögonen. senare frågade hon om ja kunde lämna kvar bilderna så hon kunde titta sen. så nånstans så måste hon ju ta in d man säger.
jag hade dock sett fram emot den här stunden. att få visa mamma bilderna på bebben å så blir d så här. inte alls som ja tänkt mej.
fick gråta en skvätt. igen.

vi lämnade mamma å åkte till centrum där vi åt god pasta på limone. riktigt mums!
köpte en soptunna i metall t badrummet å sen for vi hem t pappa å patrik. visdae dem bilderna å filmen från ul å då grät pappa. d kändes stort.

ja va ju beräknad till den 15 april men blev nu framflyttad till den 11 april. d e mammas födelsedag. kan inte låta bli att få en klump i halsen å magen när ja tänker på d.

på kvällen mumsade vi i oss lite tacos å sen blev d idol för hela slanten. finally så åkte eddie ut! om man sjunger falskt så tycker ja inte att man har i en final att göra.

Bäbis!

bäbisen ligger på rygg med benen upp över huvudet. med andra ord så kan man se att den brås på mej. jag är oxå så smidig å vig.
å här är bäbisens fötter underifrån. han/hon kommer att stå stadigt...

min mamma

remiss skickades t uppsala i måndags. idag ringde sköterskan dit för att höra hur d gick m mammas remiss. -vilken remiss? fick hon t svar. de letade å hittade remissen underst i en hög av papper...ingen hade sett den....
vad ska man tro å tycka om sjukvården egentligen?

pappa å patrik va hos mammi idag men hon hade sovit i stort sett hela tiden. likadant igår när marianne var där.
undrar när hon kommer att få åka t uppsala å ja undrar när de kan sätta igång m cellgifterna? undrar om det blivit liggsår nu?

vaknade i natt å kom att tänka på mamma å fick gråta en skvätt. känns så hopplöst. å snart är det jul. kommer hon att vara hemma då?

Tuesday

lite duktig har ja iaf varit på fm.
har packat upp vantar, halsdukar å mössor.
har lagat smarrig fiskgratäng m potatismos.
har febrilt letat efter sladden till kameran. måste ju lägga över bilderna på datorn innan fredag ty då ska ja ju filma mitt lilla underverk. eller vårt lilla underverk, rättare sagt.
har lärt mej göra noter: ♪♫♪♫♪♫
å nu e d dax att promenera t jobbet.
får lägga in tvätten när ja kommer hem.
om jag sulle gissa så är nog detta mitt kuligaste inlägg hittills. ;)

que???

Toppolitiker avgår efter sexskandal
Kommunalrådet Åke Blomqvist, 67, betalade 1 500 kronor.
För att ha sex med en flicka.
– Jag uppfattade aldrig att hon var minderårig, säger han till Metro.

jaha, så det var DET som var problemet. att han inte visste att hon var minderårig. grejen att han var ute efter att KÖPA sex det är helt ok då??

ibland suger posten. fett.

fick så fina brev i lådan idag. önskar att man alltid fick så fina brev.

det ena var från jessica. det var halvt å resterna av kortet lg i en försluten platspåse. ett brev från postterminalen i årsta beklagade att försändelsen gått lite sönder....lite!? d enda som var kvar var ju adressen!!

d andra brevet var från a-kassan. de ville ha lite kompletterande uppgifter för att kunna handlägga mitt ärende. de uppgifterna är sjuklön å sjukdagar från min fd arbetsgivare. en stilla fundering bara: VARFÖR I HELVETE BAD DE INTE OM DET FRÅN BÖRJAN????????

Jul jul jul

http://www.marthastewart.com/christmas-workshop

såg detta på fröken westbergs blogg å va så klart tvungen att signa upp mej för nyhetsbrevet jag oxå!!

Hihihihi..kalla boobisar e ett minne blott...

Ibland kan man undra om en del uppfinningar borde ha fått se dagens ljus över huvudtaget.

USB-tillbehör verkar vara en prylkategori där man kan hitta sanslöst onödigt skräp. Eller något helt enstående som borde ha funnits redan när Jesus gick i kortbyxor.

De japanska USB-drivna bröstvärmarna från Thanko kvalar nog i den första kategorin. Värmarna består av två textillappar som ser ut som två mosade ostbågar. Inne i tyget finns element som värmer när man kopplar sladden till USB-porten.

måndag igen

så va d måndag igen. den här helgen ar verkligen runnit iväg i supertempo! har dock gjort en massa trevliga saker men känner att d blitt för lite vila...

vi var hos pappi å firade honom på fars dag igår. han gillade tröjan å strumporna som ja köpt å pulvret för lederna provade han på en gång. håller tummarna för att d kommer att hjälpa.
fick lite gott fika å sen for vi t mammi. marianne å karin va där när vi kom men d åkte strax efter.

mamma hade fått en ny uppblåsbar madrass. jag fattade först inte varför men sen lutade hon sej fram när hon skulle ta ett glas vatten å då såg jag att hon hade fått början till liggsår på ryggen. hjärtat gick sönder i kroppen.
d e bara å hoppas på bättring nu så d inte blir värre.

idag skulle hon få veta om han ska åka tillbax t uppsala eller ej. om hon åker dit så ska de operera in en sjunt. som de borde ha gjort förra gången. enl uppsala så skulle de kunna avvakta i 2 v till men d går inte eftersom mamma redan "förlorat" en månad. cellgiftbehandlingen måste sätta igång snart nu för annars kan metastaserna växa till sej igen. när cellgifterna sätts in ska tydligen en snabb bättring ske å d hoppas ja på av hela mitt hjärta.

d första hon frågade när ja kom var hur ja mådde å hur d va m magen. blir glad i hela kroppen av en sån enkel fråga men d betyder att hon är med å att hon uppfattar vad som sägs runt omkring.

har sorterat smutstvätt å målat naglarna i en grön kulör. magen har börjat kurra så d e nog snart dax att ta tag i matbiten. få se vad kyl å frys har att erbjuda en dag som denna...

Min finaste Anna!

satt just å läste i karins blogg å hittade ett så underbart fint kort på min fina anna så ja e faktiskt tvungen att "låna" det av karin...

vilken härlig dag!!

har just kommit hem från en urtrevlig heldag m mina fina v-åsflickor. åkte t v-ås m 9.21-tåget, där plockade carro upp mej å marie å sen plockade vi upp madde å sen for vi ut på landet ä plockade där upp jella. sen bara d av t e-tuna å tuna park. handlade lite smått å gott; kofta, mammatights, mammatrosor (mkt sexiga..NOT!), mascara, ögonskugga, halsband, julklapp t den långe mannen.

vi va oxå i en sväng i e-tuna centrum inna vi for t sundbyholms slott. där mötte vi upp emma å 2 tjejer till. sen åt vi!!! VI ÅT!! d va gudomligt goda scones m smarriga tillbehör. efterrättsbordet bestod av ca 25 olika kakor, bakelser å mousse. gott men d bidde liiite för mkt så ja gick tillbax t scones å kexen.

Dagens "afternoon tea" är precis som då en liten måltid. På buffén finns bl.a quiche, tre sorters marmelad, honung & limecurd, smör, ostar och 2 olika sorters scones samt olika slags bakelser, kondisbitar av varierat slag , slottets wienerbröd, tarteletter m.m. Te av flera sorter serveras hela tiden nybryggt i tesamovarer, vill man mot bättre vetande istället ha kaffe ser vi mellan fingrarna.

vid 6-tiden lämnade vi alla godbitar å ja hade sån tur så ja fick skjuts hem t dörren. mkt skönt!
har nu packat upp mina inköp, pratat m pappa å marianne, tatt fram kläder som ja ska ha när vi far t v-ås i morrn. ska möta upp carro å magnus kl.14 för en bit mat å sen e d teater kl.16. innan dess ska vi förbi pappa å fira honom på fars dag å sen bär d av t v-ås å innan mötet m fröken tinti å herr brolin så ska vi hälsa på mamma.

de har minskat morfindosen från 100 till 75 å tydligen så har hon varit klar i knoppen nu i 2 dar men nu har ist verkligheten kommit tillbax å hon e jätteledsen över att d inte hänt mer, att d inte gått framåt mer.
få se hur d e i morrn. längtar efter min "riktiga" mamma.

Panik

Skickas hem från BB efter sex timmar

Mammor och deras nyfödda barn ska skickas hem från sjukhuset redan sex timmar efter förlossningen, enligt en besparingsplan på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Förslaget gäller friska kvinnor, som haft okomplicerade förlossningar. I dag är vårdtiden i dessa fall mellan ett och två dygn, skriver Göteborgs-Posten.

Förslaget att skicka hem nyförlösta mammor väcker oro på förlossningsavdelningarna. Ingen konsekvensanalys har gjorts.
– Vi vet inte hur vi ska lösa det. Ingen handlingsplan finns i beredskap, säger Maud Ankardal, chef för förlossningsvården inom SU, till GP.

En fråga som väcks är om den tidiga hemgången medför någon verklig besparing, eftersom en del mammor kan behöva läggas in igen.
– Risken för återinskrivningar är stor, säger förlossningsläkaren Lars Ladfors till tidningen.

Friday finally!

å så var fredagen här. veckan började lite trögt men har rappat på de sisa dagarna. vädret har lämnat mkt att önska men d e väl sånt här man ska vänja sej vid nu de komande månaderna..

roggan fck erbjudande om en lanzarote-resa i dec men d krockar m ett gäng aktiviteter som redan e inbokade. hoppas att d kommer fler erbjudanden som kan passa. kroppen min skulle må bra av lite sol....eller mkt sol!

roggan kom hem från sveriges baksida igår, en kvart försenad. inte så farligt, sj brukar kunna va värre..
vi åt goda smarriga mackor i skenet av mysiga värmeljus. d e väl en sak som e positivt m detta mörker; värmeljusen.

fick en göteborgspresent; klistermärken till mina fotoalbum. very söta!

ikväll kommer fru tegelberg förbi på en fika. very nice!
i morrn d e shopping i eskilstuna å sen afternoon tea på sundbyholms slott.
på söndag e d fars dags-firande hos pappi å sen lunch m carro å magnus i västerås innan teatern "mig äger ingen" kl.16.
en ganska mysig helg med andra ord.

Nja

vad säger vi om dessa chanelpjuck? jag tycker att det ser ut som om att blake lively trampat fast såna där vita bär som smäller när man trampar på dem....

Eh?

Problem med skrynklig klyfta?
Nu kommer behån som slätar ut rynkorna – medan du sover.

snöoväder

idag har d snöat nästan hela dan men d ligger inte kvar tack å lov! e verkligen inte sugen på snö å vinter. kroppen vill ha sol, värme å sommar!!

va å åt lunch m bea på greken. d va smarrigt as always. fick skvallar lite å d e ju alltid skoj å få prata av sej lite.

jobbade 13-17 å d va oxå skoj. en lugn em utan konflikter å annat stök. hade tänkt ta en runda på stan innan ja gick hem (såg halva priset-skyltarna i skyltfönstrena) men magen kurrade så d bidde prommis direkt hem e jobbet. väl hemma mumsade ja i mej rostat bröd m skagenröra, rom å röd lök å till d julmust. mycket smarrigt!

ska ta å vika ihop tvätten inna d blir nåt bra å se på tv.

pratade m roggan när ja kom hem å han lysnade visst på d ja sa igår; att man behöver en present från göteborg......när ja ringde stod han i femman-huset å skulle just betala en present som han hittat till mej... d e en gullig man ja fått tag i!

tvätten va d ja.......

w e d n e s d a y

tänk va man vänjer sej snabbt vid att ha någon snusandes bredvid sig om natten. d va himla tomt i sängen i natt. ingen lång man som snarkade till, ingen lång man som pratade i sömnen-det var faktiskt tyst en hel natt..hihi..

idag e d full storm ute. d blåser ordentligt å idag får d bli varma varma jackan! ska luncha m berta på greken. trevligt. dagarna har bara runnit iväg å nu har vi inte setts sen hon hade bemärkelsedag å d va den 19 september...ett tag sen mao...

tvätten e torr! HURRA! ja struntade i både torktumlare å torkrum igår utan tog m all tvätt upp i lyan å hängde på vår finfina tvättställningen å d e alldeles snustorrt nu! slå det om du kan du fula fula tvättstuga!!! HA!

a big big carrot!

en morot på 1,5 kg, d ser man inte så ofta.

tisdag kväll

tvättar. ja ni läste rätt. eftersom ja nu e gräsänka ett par dar så faller det på min lott att tvätta. tyvärr. inte min favvosysselsättning sen ja flyttat till ett hus m världens sunkigaste tvättstuga. kan få vems humör som helst att dala. lååångt ner. som tur e så hade ja ingredienser till en macka m skagenröra, rom å röd lök å god mat gör mej glad!!!

man ska inte ha flip-flop på sej i november. det kände jag nu när jag gick ner till tvättstugan. burr!

pappa ringde just. mamma hade varit mkt piggare idag. han hade oxå fått prata m helena, överläkaren, å hon berättade att det inte finns nån sjunt, att de ska minska morfindosen from i morgon, att hon pratat m uppsala å att mamma kunde vara snurrig å knasig i knoppen i upp till 2-3 veckor efter ingreppet i huvudet. det tar tydligen så lång tid för trycket att minska. det var mkt skönt att höra å den infon skulle jag ha velat haft för länge sen.

vill ha!

jag vill ha ett par gula pjuck.och ett par lila.

comme ci comme ça

tisdag. solen försökte ta sej fram för en stund sen men nu tror ja minsann att den gett upp..boring.

roggan har bajkat iväg t jobbet å nu e ja gräsänka i nästan 3 dar. han kommer hem sent på torsdag kväll.

mamma fick portacarten inopererad igår. marianne va där å hon sov mest hela tiden å där emellan va hon groggy å kräktes.
tydligen så finns d ingen sjunt inopererad trots att onkologläkaren sa d till pappa för ett par dar sen. nu hade en sköterska sagt t marianne att d inte fanns nån sjunt inopererad. hon begärde då att få prata m en läkare men d fanns ingen tillgänglig. d vore ju bra om vi kunde få lite info om va som händer. enl sköterskan så skulle mamma nu äta medicin mot epilepsi under ett halvår. d e d ingen som sagt nåt om. galet dålig info.

nja...

nå..vad ska vi säga om denna nya smak?? jag tror jag säger nej. vad säger ni?

första dagen vecka 45

å så vare måndag igen. vaknade rätt tidigt å har pysslat lite grann å sen tittat lite på tv. d e knasigt så snabbt man kan fastna i "våra bästa år".... å d e ju inte ens bra!

har just ätit paj som var kvar från yesterday. lika gott idag.

har sorterat tvätt inför morgondagens tvättid. jag blir gräsänka tis-tors (min långa älskling far t sveriges baksida m jobbet) vilket innebär att ja måste ta hand om tvätten..blä! jag å tvättstugan e INTE friends. inte alls faktiskt. men men nu e d bara att bita ihop å ta tag i d hela å eftersom ja slutar 5 å tvättiden e kl. 5 så får ja förbereda sorteringen idag. ja jag vet. jag är clever!!!

har lite ont i huvudknoppen men ja tog en liten alvis för en stund sen å ja tror minsann att den e på väg att göra sitt jobb. hoppas d för snart e d dax för mej att gå till mitt jobb å göra mitt jobb... ;)

hairless!!

min lillebror har rakat av sej skägget! har inte sett honom utan ansiktsbeklädnad sen..ja jag vet inte när....but I like alot!

en finfin helg!

söndag kväll. vilken härlig helg d varit! slutade 12 i fredags å då mötte jag upp cisella å vi åt lunch på hörnet; fläskfilé. pot.gratäng å rödvinssky. ljuvligt got!
gick sen en sväng på stan å sen mötte ja upp åsa å hennes brorsbarn alex. vi tog en fika på klingas å sen bidde d prommis hem. va å storhandlade å sen piffade vi till oss å vid 8 kom vi t ögir på deras 5-årskalajs. god buffé å underhållning av rönnas treo, per själv m band, caj carlsson. vid 11 for ja hem å roggan va kvar. somnade som en stock.

lördag fm prommade vi t styrmansgatan å roger målade luckor å ja for t mamma i v-ås m pappsen. karin å marianne kom oxå dit. vi va där i 2-3 timmar å mamma va med nästan hela tiden. lite snurrigt då å då å konstiga frågor å påståenden men långt ifrån så illa som när roger å ja va där. d kändes så skänt. å mamma frågade om fostervattensprovet å tittade på magane. det kändes underbart att få höra henne fråga å kommentera min graviditet för d har hon inte gjort på länge länge.

vi åkte hem vid 3 å när ja kom hem hade min älskling lagat mat; korvstroganoff å ris. mums va d!

vid 5-tiden började vi att förbereda för kvällens middag. kl. 19 kom karin å nisse å vi åt nötytterfilé, pot.gratäng å sallad. d bidde riktigt gott å de tog både en å två ggr. så d e väl ett bra betyg.
till efterrätt hade vi vispgrädde blandat m creme fraiche å färska hallon å farinsocker. då tog de om 3 ggr så ja e nöjd m våra gästers aptit!! ja gillar männsikor som gillar mat!! ;)

vi spelade kort e maten. fick lära mej ett nytt spel; gurka. d va urkul å ja behäver väl inte berätta vem som vann.......

idag vaknade vi early å for då up t pappi igen. roger fortsatte att måla ute i förrådet å ja va uppe på vinden å rensade bland mina lådor. tog m lite skovor å annat hem t lyan. har rätt mkt kvar att gå igenom men nu e d iaf påbörjat.

patrik lagade mat så vi fick lunch innan vi for hem; kotletter, råris, stekt lök å sås.

pratade m min bästa sissi på em å alllt va bra m henne, familjen å d nya tillskottet noa. han föddes förrförra tisdagen. en alldeles nykläckt liten en mao! tanken e att vi ska dit å hälsa på den 20 nov. hoppas hoppas att d blir så!

har nu en tacopaj i ugnen å d har börjat att dofta mumma i lägenheten...

satans sjukdom

pappa kom t v-ås vid halv 1 å då va full fart i mammas rum. hon hade fått som ett epileptiskt anfall m kramper och ett tag var hon borta. blodtrycket föll och de fick igen som helst respons. hon hade alltså kunnat dö.
de misstänker att det kan vara sjunten, som hon fick inopererad förra veckan, som trycker mot något vilket kan ge dessa anfall. de skulle göra en akutröntgen, skicka plåtarna t uppsala och sen blir hon troligen flyttad t uppsala igen för en ny operation.
detta betyder att cellgiftsbehandlingen skjuts upp ännu en gång eftersom de ej kan börja med den så länge hon mår som hon gör.

har haft mamma i tankarna hela dan idag å gråten har inte varit långt borta. när pappa ringde så brast det igen. en förändring skulle jag gärna vilja ha just nu. en förändring till det bättre.

mamma hade varit lika snurrig idag som igår. hon hade pratat vidare om danne å annas bröllop. så hade hon somnat en stund å när hon vaknade sa hon till pappa att titta på tv-skärmen för där var det kort på henne. pappa undrade m inte ha oxå var med på kortet men fick till svar att; "tok heller de tar ju bara kort på mej."
hon hade börjat att må illa, få svettningar å huvudvärk å sen kräktes hon å så släppte värken. d e ju som att d e nåt som sitter i huvudet. nåt e iaf fel. jävligt fel.

en grå torsdag

torsdag. har sovit så illa i natt. vaknat flera gånger å bara tänkt på mamma. roger for t jobbet strax före 7 å då gav ja upp försöket att försöka att somna om.

har plockat in porslin i de köksskåpen som e klara nu.

har klistrat in lite foton i albumen. man kan faktiskt se ett slut på d hela nu. lite mer än hälften av bilderna e inklistrade, sen e d bara att börja smycka sidorna m bilder, klistermärken å andra fina saker. skönt sätt att fördriva tiden på å d skingrar tankarna för ett slag.

lotta har fått sin lilla bäbis nu. de tror att han ska heta emil men de suger på karamellen lite.
sissi har oxå fått sin lilla pojk.
å anna ska få en liten gutt.
d e många pojkar nu.. ;) få se vad vår lilla plupp blir för något....

ska hem t pappa e jobbet å klippa patrik. han ska fara iväg på kryssning i morrn å ville va lite tjusig i håret. lyckades få mej å roggan bjudna på middag när vi ändå e där. smart va!? tanken e att vi ska på bio kl.19 å då e d ju bra om man har lite food in the stommach.

jag pratade aldrig m pappa igår efter besöket hos mamma. känns lite jobbigt att behöva berätta hur illa gårdagen var. enl. sjukhuspersonalen så har mamma inte varit närvarande sen hon kom tillbax från uppsala. det måste vända snart. det måste! mamma ska ju bli mormor.

sjukdomen från helvetet

just hemkommen från v-ås. mamma var så borta att hon inte ens märkte att jag satt å grät. det gör så ont i hela kroppen och det känns som om att hjärtat ska brista.

när vi kom fårgade hon om vi hann se föreställningen som inga-lill och björn satt upp tillsammans med sjukhuspersonalen. inga-lill å björn e mamma å pappas kompisar å de har inte varit på sjukhuset.
hon ropade på pappa för att få medhåll i att föreställningen varit så bra.
hon undrade om vi varit på danne å annas bröllop å om vi varit barnvakt till sissi å elias. sissi är dannes syster, min kusin, å elias e danne å annas barn.
hon skällde på pappa för att han inte köpt fikabröd.
plötsligt såg hon nåt som klättrade upp för väggen å frågade mej om ja visste va d va.
hon undrade om vi var med i samma dröm som henne.
hon frågade om det är morfinet som dödar.

ja jag skulle kunna fortsätta i samma stil. det var inte många rätt ikväll.
innan vi åkte hem gick roger å letade reda på personal för att fråga varför hon är så snurrig men de hade inga bra svar. de kunde inte svara på vad d beror på, om d e övergående eller bestående. de skulle operera in en portacart å starta cellgiftsbehandlingen å de hoppades på att det ska hjälpa.

grät hela vägen hem å det känns som om att tårarna aldrig ska ta slut. tänk om detta tillstånd e bestående. det betyder att mamma är borta.

lite bra, lite sämre å så lite sol

mätt å belåten med lite köttfärspaj i magen. ska strax ta mej en promenad till skolan å jobba några timmar. få se hur mkt barn d e idag. igår hade vi 8 till mellis å några av dem skulle va lediga resten av veckan...blir nog lugnt.

har iaf varit liite duktig på fm. ställde in saker i några av köksskåpen som roger målat klart.

ska fara t v-ås å hälsa på mamma ikväll. få se hur d e idag. pappa var dit igår å då hade hon mått illa, svettats å sen spytt ner sej men sen piggat på sej. får alltid en sån otäck obehagskänsla när ja står utanför dörren å ska kliva in i hennes sjukhussal. e så rädd för vad ja ska se. jag vill så gärna att d vänder nu. vil se en bättring. jag vill ha nåt att hålla fast vid. nu känns d som om ja greppar å greppar men får inget tag.

en av mina finaste vänner var på ultraljud igår för att få veta könet på lilla bäbisen i magen. blir lite sugen jag med nu på att få veta..har inte varit nyfiken alls, d e mest roger som varit nyfiken på vad d blir..
har oxå fått fler glada nyheter om att d växer en bäbis till i en annan mage. d verkar onekligen som om att babyboomen kommit till min vänskapskrets. underbart!!!

annars e d ganska bra dagar framöver. ska luncha m cisella på fredag, vi ska på ögirs 5-årsparty på fredag kväll, karin å nisse kommer hit på middag på lördag å där emellan ska roggan slipa å måla luckor på sailor street.

VILL HA!!!

endast 149 pix på gina tricot. vill ha vill ha vill ha!!!

lite mera awful plastic surgery

brittany brittany brittany...why???
pete burns var en gång i tiden en snygg karl. ni kommer väl ihåg "you spin me round like record"??mr jackson. ja nåt mer behöver man väl inte säga.
kenny kenny kenny.....
varför? så ung å redan så opererad..hur ska d gå??
the versace-woman.....

VAD HAR HÄNT??????

rupert everett har alltid varit en favvo för mej, både som skådis och som ögongodis. men just nu sitter jag å tittar på ett avsnitt av rachel ray å höll på att sätta min blåbärs-proviva i halsen då mr everett dyker upp i rutan...vad tusan har karln gjort?????? känner mej ledsen i hjärtat.

U N D E R B A R T !

är tvungen att låna denna bild från lindas usa-album. tycker att den är alldeles alldeles underbar!!

solen skiner på en tisdag!!!

tisdag å solen skiner! vaknade flera ggr i natt av att regnet slog mot rutan men nu e d fula vädret som bortblåst!

har ätit lite frulle å sitter nu å tittar på nyheterna. ska ta å klistra in lite mer kort i album innan d e dax för att laga lite lunch. ska fixa en pastasallad m räkor, avocado, körsbärstomater, röd lök å grön pesto. ska bli mumma!!!

börjar jobba kl.13 idag så ja hinner fixa å dona lite. ska sortera tvätt så roggan kan kasta i maskinerna när han kommer hem.
d va årsmöte i bostadsrättsföreningen igår kväll å roggan blev invald i styrelsen. allt för att kunna påverka den sunkiga tvättstugan!!

drömde om ultraljudet i natt. längtar efter "d riktiga" ultraljudet om ca 2 veckor. fredan den trettonde ska jag på d. i v-ås då oxå.

oj då!

vad har hänt här då??!!? ;)