årskrönikan el vad man nu kallar d bidde inte så munter. känner dock att d faktiskt funnits guldkorn under d gångna året om än mikroskopiskt små.
teodor har växt så d knakar. han har funnit sej till rätta i köping å d känns bra. jag har ständigt dåligt samvete över att jag inte ägnar mej mer åt honom, dåligt samvete över att orken tryter. dåligt samvete över att han ofta ser mej i tårar.
under året har han bytt dagis 2 ggr å både ändringarna har gått bra. när vi bestämde oss för flytt t köping så frågade jag honom om han skulle kunna tänka sej att flytta igen. (vi hade ju precis flyttat t bromma). fick då svaret: ja mamma, vi kan flytta en gång till men då vill jag bo där morfar bor.... vilken tur att d va till just köping vi flyttade då! <3 p="">
vi har under året även insett att vi har de bästa vännerna ever! vi har inte behövt be om hjälp, den har bara kommit t oss. känner sån otrolig tacksamhet över d. blir gråtig bara jag tänker på d.
sommaren var en riktig skitsommar. vädret var under all kritik. en enda gång var jag å tedde t stranden. vi packade dramaten å tog bussen till ängbybadet. varmaste dagen prickade vi in. rättare sagt den varma dagen....
pappa har varit fenomenal. han har ställt upp i vått å torrt. hjälpt till m allt.
i aug började jag på nibbleskolan. jag har nog aldrig varit m om att komma in så fort i ett arbetslag. har stormtrivts sen dag ett. känner mej så välkommen å mina kollegor har varit en fantastiskt stöd då mina dagar inte varit de bästa. i januari kommer jessica att börja hos oss å jag hoppas att hon känner lika varmt för skolan å fritids som jag.
teodor har börjat intressera sej för bokstäver å siffror. känner att d har kommit lite i skymundan men ska blir bättre på att lära honom. att fånga honom nu när intresset kommit självmant.
just nu e d jullov. vi är lediga 17 dar tillsammans. d har dock inte artat sej som vi tänkt. förändringar i huvudet stod inte på agendan för denna ledighet. att roger tappade lite av vänster sida för nån vecka sen har såklart oroat oss båda. roger e ju så jäkla envis å ska minsann inte kolla nåt. när jag så till slut lyckades övertala honom med hjälp av vår kontaktsjuksköterska linda så for vi t akuten i förrgår å på den gropiga vägen e vi nu.
när roger kommer hem efter att tex ha promenerat till ica för att handla så e han helt slut å låter som ett sågverk. idag sa han att han ville ge upp. hela jag fryser till is.
torsdag 31 december 2015
onsdag 30 december 2015
Gott nytt fucking år
2015. jag trodde att d skulle bli vårt bästa år ever. ack så del jag hade.
vi startade året m att flytta t kamomillagatan i bromma. en sprillans ny fyra. äntligen fick vi ett tredje rum där jag skulle kunna måla, sy å roger skulle kunna sitta i en fåtölj å njuta av musik i på tok för dyra hörlurar. d va så d skulle bli. d blev allt annat än d.
tisdagen den 13 januari ringde roger chef å berättade att roger trillat av kontorsstolen å att de ringt e ambulans. jag bröt ihop alldeles å insåg att den oro jag känt den sista tiden varit befogad. jag vet att jag tänkte att nu blir d sej aldrig mer likt.
en kollega ringde taxi å jag for t st görans sjukhus. kom dit ungefär samtidigt som roger. att se honom fastspänd på båren m ett så förvirrat uttryck gjorde mej mer än lovligt rädd.
röntgen gjordes å sen fick vi komma t ett trångt utrymme nånstans. en lååång väntan följde å sen kom en sköterska å sa att vi skulle åka t karolinska. vi frågade då vad som var fel. sköterskan suckade då å frågade om ingen läkare informerat oss. när vi svarade att vi inte fått veta nåt alls så suckade hon igen å sa att d e egentligen inte va hon som skulle berätta såna här saker men att nu fick hon göra d ändå. sen säger hon att de hittat nåt på röntgen å att d ser ut som en tumör å att de skickat bilderna t karro å att de ville att vi skulle komma dit på en gång. sen går hon.
kvar e vi i detta trånga utrymme å e så rädda å ledsna. förvirrade å d känns som om att fotfästet helt släppt å bara sjunkit undan.
inom mej skriker d NEJ NEJ NEJ.
vi kommer så t karolinska å roger blir inskriven. sent på kvällen åker jag hem. ensam i vår nya fyrarummare så känns d som om att jag inte kan andas. ringer t susanne å hon kommer på en gång. patrik åker t mej från örebro å susanne e kvar tills han kommer.
jag gråter å skriker om vart annat. minns inte så mkt mer.
dan efter, den 14:e, e d två av de tre toppneurokirurgerna som har jour å de bestämmer sej för att operera roger omgående. op sker på kvällen å väntan e olidlig. de lovar att höra av sej då op e över men ingen ringer. jag å patrik far t karro tidigt på ons morgon. benen bär mej nästan inte då jag ska fram t receptionen för att fråga e min man. har han klarat op el e han borta?
sköterskan säger att han e på uppvaket å att vi kan gå dit. efter några förvirrade frågor från mej så fattar jag till slut att han överlevt op å att han e vaken å pratar väldigt högljutt m sköterskorna. då viker sej mina ben å jag skrikgråter. får en stol av någon att sitta på. lugnar mej e en stund å jag å patrik går in på avd. där ligger han, min kärlek, m ett stort vitt bandage om huvudet. lite blå runt ögat å lite svullen. men han lever!!!
21 jan flyttades roger t stockholms sjukhem för rehab. som tur var hade roger inga kroppsliga nedsättningar what så ever men veckan där var ändå bra för oss båda. att hinna landa i vad som hänt å på nåt sätt försöka att förstå.
28 jan fick roger komma hem.
den 30 jan var vi t radiumhemmet å där fick roger prova ut en strålningsmask.
radiumhemmet. ett ord som man hört å ett ställe man kände till men d har alltid verkat så avlägset å som i en annan värld. nu helt plötsligt var vi på radiumhemmet var å varannan dag.
utprovningen av strålningsmasken gjorde mej svimfärdig men roger var så otroligt stark. han bara sa: kör på! jag gör allt för att klara d här.
8 feb startade roger en cellgiftsbehandling.
8 feb fick teodor sin första lösa tand!
9 feb startade strålningen. varje vardag i sex veckor på karro.
lillemor var hos oss ganska ofta å d va sååå skönt. även pappa tittade upp väldigt ofta å han skruvade, hamrade å spikade på olika saker i lyan. väldigt många fina vänner hälsade oxå på å d betydde oerhört mkt för oss båda. ja för oss alla tre.
1 mars var jag å åsa på "ägd" med schyffert å lindström. d va riktigt uselt åt desutom äcklig tapas innan så d va mao en riktig pangafton...NOT!
6 mars fick roger ett ep-anfall. våra fina grannar hjälpte oss å fantastiska lillemor kom upp t oss från köping för å ta hand om tedde. d bidde övernattning å övervakning för roger. han fick sen komma hem vid sjutiden kvällen därpå.
i mars hade bella utställning i gustaf wasa kyrka å där var vi å tittade med ullis. hon e duktigt den där fina bella.
20 mars var strålningen slut.
25 mars startade inskolningen för tedde på nya montessori-förskolan i vårt område. d kändes bra å han trivdes kalasbra redan från start. skönt! å dessutom skönt att slippa sitta å tuffa runt kommunalt m honom t råcksta, där hans förra dagis va. nya dagiset låg ca 3 min prommisväg bort.
28 mars hade vi ett litet minikalas för tedde som fyllde fem den 23 mars. david, dennis, alva å agnes kom. tedde tyckte att d va skoj men hade lite svårt att förstå att vi inte skulle ha "ett vanligt kalas" för dagiskompisarna. d va så svårt att förklara för honom att d inte funkade för att pappa var sjuk. tedde va mkt arg på pappas knöl.
i april tittade vi på lite lyor i köping å jag var på intervju på nibbleskolan. d kändes urbra å som tur var så fick jag tjänsten!
under 2014 funderade vi på att flytta tillbax t köping. vi längtade lite efter hus. vi hade skrivit upp oss på visningar men av olika anledningar så sköt vi upp hemflytten. när så allt detta hände så kändes d bara naturligt att flytta hem å den 25 april vann vi budgivningen av en lya. kändes rätt stort att köpa då jag alltid bott i hyresrätt tidigare.
5 maj sade jag upp mej å d kändes vemodigt. jag trivdes som 17 på beckombergaskolan å hade d inte varit för hemflytten så hade jag varit kvar där ännu.
18 maj drog rogers femdagarsbehandling m cellgifter igång.
tedde började att spela fotboll för brommapojkarna å han tyckte att d va urskoj.
mitt humör var som en jojo som fått spel. känslorna for åt alla håll å kanter. detta varvat med oro å magont. jag å roger fällde många tårar tillsammans. tedde hade tusen frågor å vi försökte att svara så ärligt som möjligt.
10 juni va d så dax för besked efter en röntgen å då hade d börjat att växa. d svartnade för ögonen å d va som om att d gjorde fysiskt ont. d va bara å bita ihop å sätta sej på bussen för att åka t teddes dagis som hade sommaravslutning m alla barn å föräldrar. när jag kom m bussen så stod pappa på hållplatsen å väntade å då bröt jag samman.
plockade ihop mina bitar av mej å sen var d dax att titta på finaste killen som sjöng sommarsånger på lilla scenen utanför dagis. hjärtat värmdes av att se hans lilla blyga nuna å samtidigt snurrade tankarna omkring å jag drabbades av panik över att roger kanske inte skulle få se tedde växa upp. att tedde skulle behöva växa upp utan sin pappa.
26 juni va sista arbetsdagen på beckis.
4 juli for vi t köping för att bo i per å lottas hus. vi var där till den 16 juli å under dessa dar umgicks vi m vänner till höger å vänster. tyvärr så va vädret inte d bästa å inte heller humöret men umgänget var bra. precis vad vi behövde.
24 juli köpte jag den finaste tavlan ever! karolina lohiniva heter konstnären å tavlan e så lik både mej å mamma. underbar!
sista helgen i juli fixade å donade vi i nya lyan i köping. hade hjälp av lots of friends å d kändes så himla bra.
3 aug gick så flyttlasset å när lastbilen kom t köping så var vi åtta personer i lyan som hjälptes åt att packa upp å d gick undan!
8 aug njöt vi av skönsång på ögir; weeping willows.
10 aug började jag på nibbleskolan. samma dag startade teddes inskolning på förskolan fyrklövern. d gick bra för oss båda!
1 sept fick vi ett skönt besked; röntgen visade att tumören höll sej i schack.
tedde började på knatteskutt i nyckelbergsskolans gympasal å även på musiklek i folkets park.
gjorde en mammografiundersökning som såg bra ut.
tog ut spiralen å slapp alla j ä v l a mellanblödningar.
jag blev uppringd av ett headhunting-företag som hade hört talas om mej i sthlm stad å de ville att jag skulle komma å jobba på lidingö. otroligt smickrande å jag växte nog flera decimeter...
1 oktober fick en av mina finaste vänner åsa en liten adrian. en söt liten grabb med mycket å mörkt hår!
9-10 okt hade jag å lillemor å sedan även jessica en tjejehelg i sthlm. god mat, gofika å mkt shopping. såå himla skönt!
vecka 42 startades en renovering av källaren i huset vilket innebar att vi fick ha en hink under diskbänken i köket. d blev översvämning ett gäng gånger å jag höll på att få krupp på att behöva diska i baljor å tömma dem i toaletten...
31 okt fick jag finbesök. fyra kollegor, numera vänner, från beckis kom å hälsade på mej. de bodde på bishop å d bidde en del shopping, god mat å god dryck.
november månad var misär vad gäller nästan allt. ont i ryggen pga att höften hoppade snett, ont i ryggen pga urinvägsinfektion. arg å ledsen pga att roger e så förändrad. saknar min roger å vill ha honom tillbax.
14 nov hade jag, anna å susanne en tjejhelg i västerås. lite shopping, mest mat, fika å goda drinkar. vi dansade som 17 på cirkus å sen sov vi på hotell. lyx!
1 dec såg rogers röntgen bra ut. vi grät av lättnad.
11 dec hade teddes dagis luciatåg. så söta små tomtenissar å lucior. tedde sjöng med till de två sista låtarna. jag frågade varför han inte sjöng m i de andra eftersom han kunde alla. fick till svar: jag ville bara sjunga två sånger idag mamma....
12 dec for jag å tedde t fredrik i årsta. d bidde god mat, shopping å sen på kvällen mys hemma hos fredrik. lite rödvin å sen forsade tårarna. befriande samtal å skönt att få gråta ut.
13 dec va d dax för glöggis hos paret hante. om jag säger 32 julgranar så fattar ni att d handlar om
m y c k e t julpynt...
julafton spenderade vi hos pappa tillsammans med fredrik. patrik å lotta firade i år hos lottas bror i täby. vi åt gott å vi åt gott å vi åt gott å vi åt gott. fick många fina klappar å aftonen bidde till belåtenhet. vi gick hemåt vid halv nio å tedde sov kvar. roger var trött å orkade inte längre än så.
nånstans strax innan jul hände nåt m roger å hans vänstra sida. armen funkade inte riktigt å vänster ben knäade lite då han blev trött. jag tjatade på att han skulle ringa t karro men han vägrade.
så igår den 29 dec gav han efter å ringde till karolinska. fick så klart svarte att åka t akuten. vi for t v-ås akut bara för att bli skickade t köping då de nästan inte hade några patienter alls. efter några timmars väntan fick roger tid för datortomografi dan därpå kl.10.10.
halv tio idag skjutsade pappa upp oss t akuten å roger fick först en nål insatt å sen bidde d röntgen både med å utan kontrast.
sen följde nästan fem timmars väntan innan svaret kom. inte d svaret vi ville ha.
d va en förändring på plåtarna å ett litet ödem.
de hade kontaktat karro å läkaren där ordinerade högre dos avsvällande för att få bort ödemet så att d inte trycker på något å så på måndag ska vi kontakta karro för vidare info. de troliga är ny form av cellgifter. skulle tro att d oxå blir aktuellt m en ny magnetröntgen.
d kändes igen som om att nån bara drog undan mattan för oss. d har varit en sjujävla motvind under detta skitår. e d för mkt begärt m lite medvind?
idag har d varit mkt tårar å rädsla igen. den där ovissheten tär på en. jag önskar så att jag kunde göra nåt för att få skiten att försvinna. jag vill ha min roger kvar.
vi startade året m att flytta t kamomillagatan i bromma. en sprillans ny fyra. äntligen fick vi ett tredje rum där jag skulle kunna måla, sy å roger skulle kunna sitta i en fåtölj å njuta av musik i på tok för dyra hörlurar. d va så d skulle bli. d blev allt annat än d.
tisdagen den 13 januari ringde roger chef å berättade att roger trillat av kontorsstolen å att de ringt e ambulans. jag bröt ihop alldeles å insåg att den oro jag känt den sista tiden varit befogad. jag vet att jag tänkte att nu blir d sej aldrig mer likt.
en kollega ringde taxi å jag for t st görans sjukhus. kom dit ungefär samtidigt som roger. att se honom fastspänd på båren m ett så förvirrat uttryck gjorde mej mer än lovligt rädd.
röntgen gjordes å sen fick vi komma t ett trångt utrymme nånstans. en lååång väntan följde å sen kom en sköterska å sa att vi skulle åka t karolinska. vi frågade då vad som var fel. sköterskan suckade då å frågade om ingen läkare informerat oss. när vi svarade att vi inte fått veta nåt alls så suckade hon igen å sa att d e egentligen inte va hon som skulle berätta såna här saker men att nu fick hon göra d ändå. sen säger hon att de hittat nåt på röntgen å att d ser ut som en tumör å att de skickat bilderna t karro å att de ville att vi skulle komma dit på en gång. sen går hon.
kvar e vi i detta trånga utrymme å e så rädda å ledsna. förvirrade å d känns som om att fotfästet helt släppt å bara sjunkit undan.
inom mej skriker d NEJ NEJ NEJ.
vi kommer så t karolinska å roger blir inskriven. sent på kvällen åker jag hem. ensam i vår nya fyrarummare så känns d som om att jag inte kan andas. ringer t susanne å hon kommer på en gång. patrik åker t mej från örebro å susanne e kvar tills han kommer.
jag gråter å skriker om vart annat. minns inte så mkt mer.
dan efter, den 14:e, e d två av de tre toppneurokirurgerna som har jour å de bestämmer sej för att operera roger omgående. op sker på kvällen å väntan e olidlig. de lovar att höra av sej då op e över men ingen ringer. jag å patrik far t karro tidigt på ons morgon. benen bär mej nästan inte då jag ska fram t receptionen för att fråga e min man. har han klarat op el e han borta?
sköterskan säger att han e på uppvaket å att vi kan gå dit. efter några förvirrade frågor från mej så fattar jag till slut att han överlevt op å att han e vaken å pratar väldigt högljutt m sköterskorna. då viker sej mina ben å jag skrikgråter. får en stol av någon att sitta på. lugnar mej e en stund å jag å patrik går in på avd. där ligger han, min kärlek, m ett stort vitt bandage om huvudet. lite blå runt ögat å lite svullen. men han lever!!!
21 jan flyttades roger t stockholms sjukhem för rehab. som tur var hade roger inga kroppsliga nedsättningar what så ever men veckan där var ändå bra för oss båda. att hinna landa i vad som hänt å på nåt sätt försöka att förstå.
28 jan fick roger komma hem.
den 30 jan var vi t radiumhemmet å där fick roger prova ut en strålningsmask.
radiumhemmet. ett ord som man hört å ett ställe man kände till men d har alltid verkat så avlägset å som i en annan värld. nu helt plötsligt var vi på radiumhemmet var å varannan dag.
utprovningen av strålningsmasken gjorde mej svimfärdig men roger var så otroligt stark. han bara sa: kör på! jag gör allt för att klara d här.
8 feb startade roger en cellgiftsbehandling.
8 feb fick teodor sin första lösa tand!
9 feb startade strålningen. varje vardag i sex veckor på karro.
lillemor var hos oss ganska ofta å d va sååå skönt. även pappa tittade upp väldigt ofta å han skruvade, hamrade å spikade på olika saker i lyan. väldigt många fina vänner hälsade oxå på å d betydde oerhört mkt för oss båda. ja för oss alla tre.
1 mars var jag å åsa på "ägd" med schyffert å lindström. d va riktigt uselt åt desutom äcklig tapas innan så d va mao en riktig pangafton...NOT!
6 mars fick roger ett ep-anfall. våra fina grannar hjälpte oss å fantastiska lillemor kom upp t oss från köping för å ta hand om tedde. d bidde övernattning å övervakning för roger. han fick sen komma hem vid sjutiden kvällen därpå.
i mars hade bella utställning i gustaf wasa kyrka å där var vi å tittade med ullis. hon e duktigt den där fina bella.
20 mars var strålningen slut.
25 mars startade inskolningen för tedde på nya montessori-förskolan i vårt område. d kändes bra å han trivdes kalasbra redan från start. skönt! å dessutom skönt att slippa sitta å tuffa runt kommunalt m honom t råcksta, där hans förra dagis va. nya dagiset låg ca 3 min prommisväg bort.
28 mars hade vi ett litet minikalas för tedde som fyllde fem den 23 mars. david, dennis, alva å agnes kom. tedde tyckte att d va skoj men hade lite svårt att förstå att vi inte skulle ha "ett vanligt kalas" för dagiskompisarna. d va så svårt att förklara för honom att d inte funkade för att pappa var sjuk. tedde va mkt arg på pappas knöl.
i april tittade vi på lite lyor i köping å jag var på intervju på nibbleskolan. d kändes urbra å som tur var så fick jag tjänsten!
under 2014 funderade vi på att flytta tillbax t köping. vi längtade lite efter hus. vi hade skrivit upp oss på visningar men av olika anledningar så sköt vi upp hemflytten. när så allt detta hände så kändes d bara naturligt att flytta hem å den 25 april vann vi budgivningen av en lya. kändes rätt stort att köpa då jag alltid bott i hyresrätt tidigare.
5 maj sade jag upp mej å d kändes vemodigt. jag trivdes som 17 på beckombergaskolan å hade d inte varit för hemflytten så hade jag varit kvar där ännu.
18 maj drog rogers femdagarsbehandling m cellgifter igång.
tedde började att spela fotboll för brommapojkarna å han tyckte att d va urskoj.
mitt humör var som en jojo som fått spel. känslorna for åt alla håll å kanter. detta varvat med oro å magont. jag å roger fällde många tårar tillsammans. tedde hade tusen frågor å vi försökte att svara så ärligt som möjligt.
10 juni va d så dax för besked efter en röntgen å då hade d börjat att växa. d svartnade för ögonen å d va som om att d gjorde fysiskt ont. d va bara å bita ihop å sätta sej på bussen för att åka t teddes dagis som hade sommaravslutning m alla barn å föräldrar. när jag kom m bussen så stod pappa på hållplatsen å väntade å då bröt jag samman.
plockade ihop mina bitar av mej å sen var d dax att titta på finaste killen som sjöng sommarsånger på lilla scenen utanför dagis. hjärtat värmdes av att se hans lilla blyga nuna å samtidigt snurrade tankarna omkring å jag drabbades av panik över att roger kanske inte skulle få se tedde växa upp. att tedde skulle behöva växa upp utan sin pappa.
26 juni va sista arbetsdagen på beckis.
4 juli for vi t köping för att bo i per å lottas hus. vi var där till den 16 juli å under dessa dar umgicks vi m vänner till höger å vänster. tyvärr så va vädret inte d bästa å inte heller humöret men umgänget var bra. precis vad vi behövde.
24 juli köpte jag den finaste tavlan ever! karolina lohiniva heter konstnären å tavlan e så lik både mej å mamma. underbar!
sista helgen i juli fixade å donade vi i nya lyan i köping. hade hjälp av lots of friends å d kändes så himla bra.
3 aug gick så flyttlasset å när lastbilen kom t köping så var vi åtta personer i lyan som hjälptes åt att packa upp å d gick undan!
8 aug njöt vi av skönsång på ögir; weeping willows.
10 aug började jag på nibbleskolan. samma dag startade teddes inskolning på förskolan fyrklövern. d gick bra för oss båda!
1 sept fick vi ett skönt besked; röntgen visade att tumören höll sej i schack.
tedde började på knatteskutt i nyckelbergsskolans gympasal å även på musiklek i folkets park.
gjorde en mammografiundersökning som såg bra ut.
tog ut spiralen å slapp alla j ä v l a mellanblödningar.
jag blev uppringd av ett headhunting-företag som hade hört talas om mej i sthlm stad å de ville att jag skulle komma å jobba på lidingö. otroligt smickrande å jag växte nog flera decimeter...
1 oktober fick en av mina finaste vänner åsa en liten adrian. en söt liten grabb med mycket å mörkt hår!
9-10 okt hade jag å lillemor å sedan även jessica en tjejehelg i sthlm. god mat, gofika å mkt shopping. såå himla skönt!
vecka 42 startades en renovering av källaren i huset vilket innebar att vi fick ha en hink under diskbänken i köket. d blev översvämning ett gäng gånger å jag höll på att få krupp på att behöva diska i baljor å tömma dem i toaletten...
31 okt fick jag finbesök. fyra kollegor, numera vänner, från beckis kom å hälsade på mej. de bodde på bishop å d bidde en del shopping, god mat å god dryck.
november månad var misär vad gäller nästan allt. ont i ryggen pga att höften hoppade snett, ont i ryggen pga urinvägsinfektion. arg å ledsen pga att roger e så förändrad. saknar min roger å vill ha honom tillbax.
14 nov hade jag, anna å susanne en tjejhelg i västerås. lite shopping, mest mat, fika å goda drinkar. vi dansade som 17 på cirkus å sen sov vi på hotell. lyx!
1 dec såg rogers röntgen bra ut. vi grät av lättnad.
11 dec hade teddes dagis luciatåg. så söta små tomtenissar å lucior. tedde sjöng med till de två sista låtarna. jag frågade varför han inte sjöng m i de andra eftersom han kunde alla. fick till svar: jag ville bara sjunga två sånger idag mamma....
12 dec for jag å tedde t fredrik i årsta. d bidde god mat, shopping å sen på kvällen mys hemma hos fredrik. lite rödvin å sen forsade tårarna. befriande samtal å skönt att få gråta ut.
13 dec va d dax för glöggis hos paret hante. om jag säger 32 julgranar så fattar ni att d handlar om
m y c k e t julpynt...
julafton spenderade vi hos pappa tillsammans med fredrik. patrik å lotta firade i år hos lottas bror i täby. vi åt gott å vi åt gott å vi åt gott å vi åt gott. fick många fina klappar å aftonen bidde till belåtenhet. vi gick hemåt vid halv nio å tedde sov kvar. roger var trött å orkade inte längre än så.
nånstans strax innan jul hände nåt m roger å hans vänstra sida. armen funkade inte riktigt å vänster ben knäade lite då han blev trött. jag tjatade på att han skulle ringa t karro men han vägrade.
så igår den 29 dec gav han efter å ringde till karolinska. fick så klart svarte att åka t akuten. vi for t v-ås akut bara för att bli skickade t köping då de nästan inte hade några patienter alls. efter några timmars väntan fick roger tid för datortomografi dan därpå kl.10.10.
halv tio idag skjutsade pappa upp oss t akuten å roger fick först en nål insatt å sen bidde d röntgen både med å utan kontrast.
sen följde nästan fem timmars väntan innan svaret kom. inte d svaret vi ville ha.
d va en förändring på plåtarna å ett litet ödem.
de hade kontaktat karro å läkaren där ordinerade högre dos avsvällande för att få bort ödemet så att d inte trycker på något å så på måndag ska vi kontakta karro för vidare info. de troliga är ny form av cellgifter. skulle tro att d oxå blir aktuellt m en ny magnetröntgen.
d kändes igen som om att nån bara drog undan mattan för oss. d har varit en sjujävla motvind under detta skitår. e d för mkt begärt m lite medvind?
idag har d varit mkt tårar å rädsla igen. den där ovissheten tär på en. jag önskar så att jag kunde göra nåt för att få skiten att försvinna. jag vill ha min roger kvar.
tisdag 17 november 2015
onsdag 9 september 2015
paus
ok. har inte skrivit sen i juni. har behövt en paus. känner dock att skrivandet pockar på så nu drar jag igång igen. just ikväll blir d dock ett kort inlägg. trött som 17. återkommer inom kort m uppdatering på hur livet varit de sista månaderna. a roller coaster, minst sagt.
tisdag 16 juni 2015
tisdag 9 juni 2015
Livboj
När ens trygghet ruckas så blir allt instabilt. Min man som är min lugna trygga klippa i vanliga fall. Vill ha honom tillbax. Att hålla handen å känna mej trygg. Lugn. Det var allt för länge sen. Oron söndrar mej. Jag faller.
torsdag 21 maj 2015
lördag 9 maj 2015
onsdag 15 april 2015
Framtidsplaner för den lille
Vid frukost säger Tedde:
-Mamma, när jag blir stor så ska jag inte gifta mej.
-Varför då, frågar jag.
-Men mamma, jag ska ju bli byggjobbare å då jobbar man bara med att bygga. Då hinner man inte gifta sej.....
torsdag 2 april 2015
Ny upplevelse
Igår morse fick jag för mej att jag skulle testa att göra armhävningar mot soffarmstödet. Tedde frågar mej vad vad jag gör å jag svarar: Tränar. Tedde säger då: Men oj då mamma, det har du väl aldrig gjort förut?!?!
Tack å hej från träningsfreaket Ullis...hihi..
lördag 21 mars 2015
Firande av den lille
Idag hade vi besök av min pappa å farmor, dvs lillens morfar å gammelfarmor. De hade med sej paket till den blivande 5-åringen å oj vad han blev nöjd!
Tedde hade själv fått välja om även jag å Roggan skulle fira honom idag å d ville han så d bidde ett helt gäng paket. 
Under eftermiddan så spelade vi sen Fia med knuff, vi byggde ihop kulbanan (vilket inte va d lättaste...) å fikade. Mysigt med andra ord!
fredag 20 mars 2015
Nästa fas
Sex veckors behandling är slut.
Min älskling behöver inte fara till Radiumhemmet varje dag längre.
Nu inleder vi nästa fas.
Lets kick some ass!!!!
Första rysningen
Jag å den långe ligger i varsin soffa när den lille kommer upp ur sängen å säger:
-Jag låg stilla i min säng men d kändes som att kroppen rörde sej å jag ruskade lite. Vad va d?
-D va en rysning, svarar vi.
-Va e d då? Frågar han.
-Ja man kan få en rysning när man e lite trött eller frusen. Då känns d som att kroppen ruskar till lite.
-E d farligt?
-Nej d e inget farligt, sägervi.
-Ja jag ville bara fråga.....
onsdag 18 mars 2015
Brakskit
Undertecknad släpper en brakare som
inte e av denna värld. Hög å ljudlig å låååång.
Vem va d? Säger jag till Tedde.
Får svaret; Det var ingen människa mamma för ingen kan prutta så högt å så länge. Det e nån som borrar i den andra lägenheten....
Tusen miljoner
-Mamma! ropar Tedde.
-Ja va e d? undrar jag.
-Jag älskar dej tusen miljoner mycket. Jag älskar dej å pappa tusen miljoner mycket!
Hjärtat smälter.
Beslut
Att ta beslut är inte alltid det lättaste. Tror dock att detta var ett ganska lätt beslut att ta. Att skriva lite hemligt är egentligen inte min melodi men det får bli så den här gången. Jag lättar mitt hjärta en annan dag.
fredag 13 mars 2015
Snillen spekulerar
Jag formligen äääälskar att lyssna t den långe å den korte när de myser innan nattning på kvällskvisten.
-Pappa du får ligga hos mej en stund, säger den korte å den långe kryper ner under täcket.
I afton e d Fem myror på DVD som gäller å d pratas bokstäver. Det härmas å testas. Den korte har de senaste veckorna blivit vansinnigt intresserad av siffror å bokstäver. Han läser alla siffror på bussar å tunnelbanor. Han frågar vad d står på skyltar, plakat å bilar. Han tittar gärna på Alfabetssången å lär sej så snabbt.
Spännande att få följa med på hans upptäckarresa!
söndag 8 mars 2015
a bump in the road
jag har aldrig under mina 41 år sett en människa få ett epileptiskt anfall. bara på film. när roger fick det i fredags så visste jag varken ut eller in. jag lade en kudde under hans huvud, sprang sen ut i trapphuset å ringde på alla tre dörrarna till grannarna, sprang tillbax in i lyan å ringde 112 och under tiden hade 2 av grannarna kommit in. jag var så rädd och teodor var så rädd. grannarna var lugna och kvinnan på larmcentralen var lugn och jag blev lugn efter en stund. ambulans kom och då var han i goda händer.
epilepsi är tydligen något som man kan få i samband med den behandling som roger nu genomgår.
epilepsi är tydligen något som man kan få i samband med den behandling som roger nu genomgår.
onsdag 4 mars 2015
misslyckad söndag
söndagen var en riktig pruttdag. jag kände mej under isen och var inte alls upplagd för en tur till city. jag for ändå in för att strosa en timme eller två innan jag skulle möta åsa. jag möts att triljoner människor och får panik och det hela slutar med att jag sätter mej på centralen och inväntar åsa istället för att strosa runt i stan i sakta mak.
möter så åsa och det var skoj. det har lyckats bli lååånga mellanrum mellan våra träffar och d e synd tycker jag. d e väl tyvärr d som kallas livet. d rullar på å vips så har d gått ett par månader.
vi skulle äta mat å hamnar på il forno alldeles utanför centralen. vi beställde tapas å d smakade skit! så himla besvikna. å när sen den sura å helt ointresserade servitrisen frågar om d smakade bra så ber vi bara om notan. varför säger man inte: nej d smakade skit! du ser väl, allt e ju kvar i byttorna??!!??!! för artig?
eftersom vi inte setts på ett tag så blir d ju en del att prata ifatt ikring. inte muntra saker för nån av oss å en å annan tår fälldes.
knallar så vidare till sthlm waterfront för att se ägd m schyffert å lindström. jag hade förväntat mej en föreställning i samma anda som ljust å fräscht. jo hej du! sicken smörja! tunga ögonlock blev tyngre. d som va bäst va de där barnen som efter showen utklädda till kantareller sjöng en liten sång. d kanske säger en del...
sen ner i t-banan å vi hinner åka ett par stationer innan d blir stopp pga sjukdomsfall. detta gjorde i sin tur att jag missade bussen å fick gå hem i ösregnet. då brast det å jag storgrät hela vägen hem. blev dessutom vansinnigt mörkrädd (??) å fick ringa t roger så han höll mej sällskap i luren uppför bällstavägen.
en riktig skitdag som fick ett riktigt skitslut. i alla fall fram till den punkt då jag fick somna tätt intill den långe med min hand i hans. DÅ var jag hemma.
(tilläggas bör att jag å åsa ska ses en annan dag å då jäklar ska vi både äta gott å dessutom skratta tillsammans!)
möter så åsa och det var skoj. det har lyckats bli lååånga mellanrum mellan våra träffar och d e synd tycker jag. d e väl tyvärr d som kallas livet. d rullar på å vips så har d gått ett par månader.
vi skulle äta mat å hamnar på il forno alldeles utanför centralen. vi beställde tapas å d smakade skit! så himla besvikna. å när sen den sura å helt ointresserade servitrisen frågar om d smakade bra så ber vi bara om notan. varför säger man inte: nej d smakade skit! du ser väl, allt e ju kvar i byttorna??!!??!! för artig?
eftersom vi inte setts på ett tag så blir d ju en del att prata ifatt ikring. inte muntra saker för nån av oss å en å annan tår fälldes.
knallar så vidare till sthlm waterfront för att se ägd m schyffert å lindström. jag hade förväntat mej en föreställning i samma anda som ljust å fräscht. jo hej du! sicken smörja! tunga ögonlock blev tyngre. d som va bäst va de där barnen som efter showen utklädda till kantareller sjöng en liten sång. d kanske säger en del...
sen ner i t-banan å vi hinner åka ett par stationer innan d blir stopp pga sjukdomsfall. detta gjorde i sin tur att jag missade bussen å fick gå hem i ösregnet. då brast det å jag storgrät hela vägen hem. blev dessutom vansinnigt mörkrädd (??) å fick ringa t roger så han höll mej sällskap i luren uppför bällstavägen.
en riktig skitdag som fick ett riktigt skitslut. i alla fall fram till den punkt då jag fick somna tätt intill den långe med min hand i hans. DÅ var jag hemma.
(tilläggas bör att jag å åsa ska ses en annan dag å då jäklar ska vi både äta gott å dessutom skratta tillsammans!)
söndag 1 mars 2015
Sista helgen i februari
Fredagen innebar finbesök. Lillemor å Zeke kom vid femsnåret å vi körde hämtpizza. Lite vitt vin till det å det var mums!
Lillan å Zeke hade med sej gudomligt goda ostar å kex så d mumsade vi oxå i oss, efter att vi moffat i oss cheesecake...rap!
Vi slöade å småpratade i soffan å d va fredagsmys med stort F. Härligt med vänner som är okonstlade. Den bästa sorten faktiskt!
Lördag morgon så for Roggan å Zeke t Solna på skivmässa. Jag, Lillan å Tedde for t city. Lunch på Donken på Teddes inrådan...ingen favvo men vad gör man inte för den lille...
Strosade lite på stan men inga fynd gjordes tyvärr. En najs topp på Monki hittade jag but not in my size...tyvärr.. Får leta vidare.
Vid ettsnåret for jag å Tedde hem å lyckades passa in samma buss som
den långe tog!
På kvällen bidde d tacos å sen Mello. Mellon skulle man skulle kunna skriva mkt om eller bara gråta över. Mitt schlagerhjärta e brustet flera ggr om. Mello e så dåligt att jag inte finner ord. Kanske e d så att d e sluttittat from nu. Tamejsjutton!
Strax ska fam Gogis ut t parken. Lillen ska cykla lite å turtlarna e nerpackade i ryggan som oxå ska med. Tydligen e d skitväder på g...tvi tvi tvi!
I eftermiddag ska jag äta mat m Åsa å sen ska vi se Ägd med Lindström å Schyffert. Hoppas d e lika bra som Ljust å fräscht.
Mars månad startar idag. Trycker på fast forward å vips så bidde d maj!!!! (Vore vällan underbart?!?!)
onsdag 25 februari 2015
vardagen
på nåt sätt så har vardagen smugit sej in igen. för några veckor sen så trodde jag inte d. då var det ett enda mörker av havererade tankar å tårar. roger e inne på sin tredje vecka av behandling å jag e så grymt imponerad av denna man. han e starkare än en oxe å jag e mäkta stolt över honom. han tar behandlingen som om att d vore en ynka huvudvärkstablett. strålning varje dag måndag till fedag å cytotstakikan varje dag. den där fastna som är varje kväll mellan kl.20-22, d e nog den som e jobbigast. roger å hans älskade schweizernöt å cola zero you know...hihi...
jag har gått ner lite i tid å d e skönt. dels så slipper jag dra upp teodor så tidigt på mornarna nu när vi pendlar till dagis i råcksta å dels så e jag inte helt slut efter en arbetsdag. win-win för oss tänker jag. 30 mars har teodor fått plats på ett dagis i vårt område å d ser han fram emot tokmycket! vi ska dit å hälsa på innan inskolningen drar igång å d känns bra. vi var till dagisgården för nån vecka sen å undersökte den å tedde tyckte att d va en mkt bra lekplats. han har lite frågor om vad barnen heter å vad fröknarna heter. när vi pratat om d en stund så sa han: vet du mamma, när jag började på trollebo så visste jag ju inte vad fröknarna hette. först frågade jag den långa vad hon hette å då sa hon d, sen frågade jag den korta å då sa hon va hon hette å sist frågade jag den tjocka... nu vet jag ju vad alla fröknar heter å vad alla barnen heter oxå. d ska bli kul med nya kompisar men du vet ju mamma att jag är lite "blug"...(läs blyg)
så mkt fina tankar å funderingar som rör sej i hans lilla huvudknopp. gofisen!
tillbax till vardagen för nu e lunchrasten slut.
jag har gått ner lite i tid å d e skönt. dels så slipper jag dra upp teodor så tidigt på mornarna nu när vi pendlar till dagis i råcksta å dels så e jag inte helt slut efter en arbetsdag. win-win för oss tänker jag. 30 mars har teodor fått plats på ett dagis i vårt område å d ser han fram emot tokmycket! vi ska dit å hälsa på innan inskolningen drar igång å d känns bra. vi var till dagisgården för nån vecka sen å undersökte den å tedde tyckte att d va en mkt bra lekplats. han har lite frågor om vad barnen heter å vad fröknarna heter. när vi pratat om d en stund så sa han: vet du mamma, när jag började på trollebo så visste jag ju inte vad fröknarna hette. först frågade jag den långa vad hon hette å då sa hon d, sen frågade jag den korta å då sa hon va hon hette å sist frågade jag den tjocka... nu vet jag ju vad alla fröknar heter å vad alla barnen heter oxå. d ska bli kul med nya kompisar men du vet ju mamma att jag är lite "blug"...(läs blyg)
så mkt fina tankar å funderingar som rör sej i hans lilla huvudknopp. gofisen!
tillbax till vardagen för nu e lunchrasten slut.
måndag 23 februari 2015
Skitväder
När vädret suger så får man fokusera på att man har en härlig man, en söt son, fantastiska jobbarkompisar å fina vänner. Då känns pruttvädret lite bättre.
onsdag 18 februari 2015
kärlek
teodor är en klok liten man och ibland så kommer det så fina så fina små saker ur hans lilla mun.
i förrgår kommer han in i rummet där jag å roger sitter i soffan å säger:
-vet du att jag önskade mej dej som min mamma, mamma. för att du är den bästa å finaste mamman i världen. Å jag önskade mej dej till pappa,pappa, för jag älskar dej,
i förrgår kommer han in i rummet där jag å roger sitter i soffan å säger:
-vet du att jag önskade mej dej som min mamma, mamma. för att du är den bästa å finaste mamman i världen. Å jag önskade mej dej till pappa,pappa, för jag älskar dej,
torsdag 12 februari 2015
Lika
Tedde frågar hur Rogers kräks ser ut. Jag undrar vad han själv tror. Det ser ut som mitt, får jag till svar. För vi är samma familj å då ser pappas å mitt kräks likadant ut. D vet jag mamma.
tisdag 10 februari 2015
kick ass
vid 2-snåret i natt började R att kräkas å d höll i sej i ett gäng timmar. jobbigt att va bredvid å inte kunna göra nåt. får tänka att all skit han har i kroppen ska ut å d e d som sker nu.
måndag 9 februari 2015
klara färdig gå
då gick startskottet för d viktigaste racet ever. igår kväll inledde roger sin cytostatikabehandling å idag eftermiddag så var det dax för första strålningstillfället.
d handlar om en 6 veckor lång behandling med strålning varje mån-fre å tabletterna mån-sön.
vanliga biverkningar är huvudvärk, illamående å trötthet.
roger vaknade av illamående å d släppte lite ju längre dagen gick.
själva strålningen tog ca tio minuter å roger ringde till mej efter behandlingen å d hade gått bra. han kände sej så pigg att han gick till coop å handlade.
när jag å tedde kom hem från jobb å dagis vid femsnåret så hade han fått huvudvärk.
nu e d alltså sex veckor av kick ass! all skit ska bort, d bara e så!
d handlar om en 6 veckor lång behandling med strålning varje mån-fre å tabletterna mån-sön.
vanliga biverkningar är huvudvärk, illamående å trötthet.
roger vaknade av illamående å d släppte lite ju längre dagen gick.
själva strålningen tog ca tio minuter å roger ringde till mej efter behandlingen å d hade gått bra. han kände sej så pigg att han gick till coop å handlade.
när jag å tedde kom hem från jobb å dagis vid femsnåret så hade han fått huvudvärk.
nu e d alltså sex veckor av kick ass! all skit ska bort, d bara e så!
onsdag 4 februari 2015
jobbdag
när klockan ringde i morse 06.10 så hade jag varit vaken sen 03.30 av å till. sovit så himla oroligt å bara snurrat. for iväg med buss å t-bana för å lämna tedde på dagis å sen iväg till jobbet. insåg att d e 3 veckor sen jag var där. d e lååång tid.
konstigt nog så kände jag mej så vansinnigt nervös innan jag kom dit. hela kroppen skakade å magen var i uppror å hjärtat slog dubbla slag. väl där mötte jag inger å fick mej en stor kram. då släppte den värsta nervositeten.
sen gick faktiskt dagen som en dans, typ.
barnen hade saknat mej å flera av dem frågade flera ggr om jag skulle jobba hos dom igen nu. sötnosar!
d jobbigaste var nog att träffa alla kollegor. jobbigt e egentligen fel ord för jisses så skönt d e att veta att de bryr sej om. ingen har vänt ryggen till utan d har bara varit öppna famnar å d känns så himla bra. d som var jobbigt var nog oron inför min reaktion på alla kramar å fina ord. lättrörd e jag ju i vanliga fall å nu e d snäppet värre. d gick dock bra. tårar brände innanför ögonlocken ett par gånger men mest av tacksamhet. ömhet.
nu e klockan snart fem å mina grabbar e hemma när som helst. tedde har beställt spaghetti å falukorv till kvällsmat. inga konstigheter där inte.
jag e vansinnigt trött. tror att d e mkt spänning inför denna dagen som släppt plus att d har varit mkt intryck hela dan. positiva sådana.
för en stund sen ringde petra. jag kan inte med ord beskriva hur skönt å fint d e med vänner som ringer å fortsätter att ringa trots att jag inte alltid vill eller orkar svara. de vänner som inte ger sej utan fortsätter att visa att de finns å att de vill hjälpa till. som nästintill tränger sej på. d uppskattar jag mkt. att be om hjälp e svårare än vad man kan tro. får erbjudanden från många håll men d där att at sej för att nappa på dem.... nja d e svårt. därför betyder d så mkt att ni fortsätter att höra av er, att ni tränger er på. att ni finns,
den här fajten blir så mkt lättare tillsammans med er!
konstigt nog så kände jag mej så vansinnigt nervös innan jag kom dit. hela kroppen skakade å magen var i uppror å hjärtat slog dubbla slag. väl där mötte jag inger å fick mej en stor kram. då släppte den värsta nervositeten.
sen gick faktiskt dagen som en dans, typ.
barnen hade saknat mej å flera av dem frågade flera ggr om jag skulle jobba hos dom igen nu. sötnosar!
d jobbigaste var nog att träffa alla kollegor. jobbigt e egentligen fel ord för jisses så skönt d e att veta att de bryr sej om. ingen har vänt ryggen till utan d har bara varit öppna famnar å d känns så himla bra. d som var jobbigt var nog oron inför min reaktion på alla kramar å fina ord. lättrörd e jag ju i vanliga fall å nu e d snäppet värre. d gick dock bra. tårar brände innanför ögonlocken ett par gånger men mest av tacksamhet. ömhet.
nu e klockan snart fem å mina grabbar e hemma när som helst. tedde har beställt spaghetti å falukorv till kvällsmat. inga konstigheter där inte.
jag e vansinnigt trött. tror att d e mkt spänning inför denna dagen som släppt plus att d har varit mkt intryck hela dan. positiva sådana.
för en stund sen ringde petra. jag kan inte med ord beskriva hur skönt å fint d e med vänner som ringer å fortsätter att ringa trots att jag inte alltid vill eller orkar svara. de vänner som inte ger sej utan fortsätter att visa att de finns å att de vill hjälpa till. som nästintill tränger sej på. d uppskattar jag mkt. att be om hjälp e svårare än vad man kan tro. får erbjudanden från många håll men d där att at sej för att nappa på dem.... nja d e svårt. därför betyder d så mkt att ni fortsätter att höra av er, att ni tränger er på. att ni finns,
den här fajten blir så mkt lättare tillsammans med er!
måndag 2 februari 2015
vardag
roger är hemma efter att ha spenderat nästan 2 veckor på sjukhus å sjukhem. d e så vansinnigt skönt å jag kan inte med ord beskriva lättnaden av att ha honom hemma. nu e d vardagen som ska hittas igen. jag börjar jobba på onsdag å jag känner att d nog blir bra för mej med lite rutiner å sånt.
roger startar sin 6 veckor långa behandling på måndag. strålning och cellgifter. vi vet ju ännu inte hur han kommer att må under behandlingsperioden men han e bergsäker på att orka näst intill allt som vanligt. han e stark min man å har han gett sej fan på nåt då blir d så!
vi har fixat lite mer i lyan. tavlor e uppsatta, ny spegel i hallen e fixad å d blev urbra! känns verkligen som hemma. d e bara d runt omkring som inte ingick i planeringen.
steg 1 var operationen å den gick som en dans. roger fick inga kraftnedsättningar what so ever å d e känns skönt.
steg 2 e nu behandlingen å den ska ju gå lika bra den!
vi har lämnat å hämtat tedde på dagis. d e ett farande som tar lite på krafterna så jag hoppas verkligen att d löser sej med barnomsorg snart. vi har fått hjälp via kuratorn på ks för att på nåt vis söka förtur av förskoleplats. jag gissar att d inte e nåt som händer över en natt men bollen e iaf i rullning.
skriver lite hattigt å dattigt men men. tankarna e av samma kaliber å då blir d som d blir. allt fokus just nu e att komma in i en vardagslunk som funkar för oss alla tre. sen e d bara att blicka framåt å köra på!
roger startar sin 6 veckor långa behandling på måndag. strålning och cellgifter. vi vet ju ännu inte hur han kommer att må under behandlingsperioden men han e bergsäker på att orka näst intill allt som vanligt. han e stark min man å har han gett sej fan på nåt då blir d så!
vi har fixat lite mer i lyan. tavlor e uppsatta, ny spegel i hallen e fixad å d blev urbra! känns verkligen som hemma. d e bara d runt omkring som inte ingick i planeringen.
steg 1 var operationen å den gick som en dans. roger fick inga kraftnedsättningar what so ever å d e känns skönt.
steg 2 e nu behandlingen å den ska ju gå lika bra den!
vi har lämnat å hämtat tedde på dagis. d e ett farande som tar lite på krafterna så jag hoppas verkligen att d löser sej med barnomsorg snart. vi har fått hjälp via kuratorn på ks för att på nåt vis söka förtur av förskoleplats. jag gissar att d inte e nåt som händer över en natt men bollen e iaf i rullning.
skriver lite hattigt å dattigt men men. tankarna e av samma kaliber å då blir d som d blir. allt fokus just nu e att komma in i en vardagslunk som funkar för oss alla tre. sen e d bara att blicka framåt å köra på!
tisdag 27 januari 2015
pappa
igår förmiddag så kom äntligen pappa hit. som jag längtat!
fick gråta en skvätt. enbart av glädje å tacksamhet.
pappa bytte raskt om till jobbarkläder å sen fixade han å donade hela dan. d bidde nya hyllor i klädkammaren, tavlor kom upp, nyckelskåp borrades upp, tidningsställ kom upp i köket, han möblerade om lite i teddes rum å d blev sååå mkt bättre. han hade ytterligare idé till nästa visit för fler hyllor ska upp i klädkammaren. duschdraperistång for upp å vi möblerade om i lilla rummet. brukar ha öga för sånt men jag tror att tankarna fortfarande inte kopplar som d ska..
när tedde sen somnat så kollade jag å pappa lite på guldbaggegalan å småpratade lite. skönt!
i morse vid 8 kom en kille från bredbandsbolaget. skulle kunna skriva en följetong om detta men väljer att skriva att de inte fått fjutt på grejerna sen den 2 januari. klåpare e ett ord man kan ta till.
killen fick igång d hjälpligt men ärendet e inte avslutat eftersom d inte funkar fullt ut. helst av allt skulle jag vilja ta alla prylar från bredbandsskitbolaget å åka till deras huvudkontor å trycka ner skiten i halsen på dem men lugn å fin som jag e så väntar jag på att de ska fixa till d. å blir d inte en rejäl ersättning efter denna helvetesmånad då!!!!
jag, tedde å pappa prommade sen till bromma blocks där vi handlade lite på clas ohlsson å även på coop. köpte en present till roggan oxå. hoppas att han gillar den,,,
vi åt lunch när vi kom hem å sen kirrade pappa lite mer saker i lyan. ingen tumme mitt i handen där inte!
vid tresnåret for pappa hem å då fick jag gråta en skvätt igen. sällskap e skönt. speciellt pappa-sällskap. få se när han kommer tillbax. hoppas att d inte e alltför långt bort i tid.
har pratat m roger några ggr under dan å han får komma hem i morrn!!!! d ska bli skönt att få honom hemma på heltid. permisen i helgen gav ju så klart mersmak d e ju här hos mej å tedde som han ska va!
tedde har varit hemma med mej å pappa mån-tis men i morrn e d dagis igen. han behöver mer stimulans å han gillar ju sina lekkamrater. jag har legat på golvet nu på em å lekt med smurfar. d e inte så kul efter ett tag... lila smurfen som blivit biten av en lila fluga, d lekte vi om å om å om å om å om å om igen....
fick gråta en skvätt. enbart av glädje å tacksamhet.
pappa bytte raskt om till jobbarkläder å sen fixade han å donade hela dan. d bidde nya hyllor i klädkammaren, tavlor kom upp, nyckelskåp borrades upp, tidningsställ kom upp i köket, han möblerade om lite i teddes rum å d blev sååå mkt bättre. han hade ytterligare idé till nästa visit för fler hyllor ska upp i klädkammaren. duschdraperistång for upp å vi möblerade om i lilla rummet. brukar ha öga för sånt men jag tror att tankarna fortfarande inte kopplar som d ska..
när tedde sen somnat så kollade jag å pappa lite på guldbaggegalan å småpratade lite. skönt!
i morse vid 8 kom en kille från bredbandsbolaget. skulle kunna skriva en följetong om detta men väljer att skriva att de inte fått fjutt på grejerna sen den 2 januari. klåpare e ett ord man kan ta till.
killen fick igång d hjälpligt men ärendet e inte avslutat eftersom d inte funkar fullt ut. helst av allt skulle jag vilja ta alla prylar från bredbandsskitbolaget å åka till deras huvudkontor å trycka ner skiten i halsen på dem men lugn å fin som jag e så väntar jag på att de ska fixa till d. å blir d inte en rejäl ersättning efter denna helvetesmånad då!!!!
jag, tedde å pappa prommade sen till bromma blocks där vi handlade lite på clas ohlsson å även på coop. köpte en present till roggan oxå. hoppas att han gillar den,,,
vi åt lunch när vi kom hem å sen kirrade pappa lite mer saker i lyan. ingen tumme mitt i handen där inte!
vid tresnåret for pappa hem å då fick jag gråta en skvätt igen. sällskap e skönt. speciellt pappa-sällskap. få se när han kommer tillbax. hoppas att d inte e alltför långt bort i tid.
har pratat m roger några ggr under dan å han får komma hem i morrn!!!! d ska bli skönt att få honom hemma på heltid. permisen i helgen gav ju så klart mersmak d e ju här hos mej å tedde som han ska va!
tedde har varit hemma med mej å pappa mån-tis men i morrn e d dagis igen. han behöver mer stimulans å han gillar ju sina lekkamrater. jag har legat på golvet nu på em å lekt med smurfar. d e inte så kul efter ett tag... lila smurfen som blivit biten av en lila fluga, d lekte vi om å om å om å om å om å om igen....
söndag 25 januari 2015
ett ögonblick
roger har haft permis i helgen. han kom igår vid tio-snåret å for tillbax nu i afton vid halv åtta.
jag ville gråta skrika å hoppa av glädje när jag hörde hans nycklar i dörren igår fm, som jag längtat!
elin å annika å uffe kom å hälsade på strax efter lunch.
till kvällen önskade roger i vanlig ordning hamburgare å pommes. som en helt vanlig lördagkväll.
roger premiärbadade i nya ursnygga badkaret å jisses vad han njöt!
emellanåt så har det känts "som vanligt" å sekunden senare så jag jag slungats tillbax till den grymma verkligheten. den grymma verkligheten med den förbannande sjukdomen.
känns som andnöd ibland när tankarna pockar på. jag försöker att hålla tankarna i schack. ibland går d bättre ibland sämre.
träna på att fokusera på d positiva är min läxa. jävlar va d ska pluggas!
roger somnade rätt snabbt igår kväll. han sov hela natten å d va d jag hoppats på, att han skulle finna sig till ro i sin egna säng. d kändes så himla skönt att ligga bredvid honom igen. höra hans snusande blandat med snarkningar. hans andedräkt mot min hud. ja helt enkelt hans närhet. han fattas mej när han inte är hemma. vi har ju levt tillsammans sex år. man vänjer sej ju vid att ha sällskap.
i morse fick han samma gamla vanliga frulle som han ätit så gott som varje dag sen vi träffades; hällakaka m ost å skinka, flingor å mjölk å så kaffe. en helt vanlig söndagmorgon.
vid lunch kom spasenija, jonas, ellen, peter å kicki å hälsade på. lite tårar men mest glädje. vi åt lunch (pizza å kebab) å fikade å pratade å bara var.
de for hem vid tvåsnåret. roger tog då käppen å prommade till bromma blocks å jag å tedde gick ut i pulkabacken. (skulle kunna skriva en uppsats om hur fräcka ungarna i backen är, tränger sej helt obehindrat å bredvid står föräldrarna å säger ingenting....... morr!)
roger kom sen till backen å tillsammans så spanade vi in vår goding när han om vartannat åkte pulka nedför eller kanade på isen på rumpan, på rygg eller på mage.
skulle kunna lära mej ett å annat av den lille. att vara i nuet. att njuta av här å nu. fokus.
när vi kom hem så gosade vi lite. vi pratade om vad vi skulle ha gjort oom d hade varit "en vanlig söndag". kom fram till att vi brukar slöa på söndagseftermiddagar å att gosa ingår i d. inga konstigheter med andra ord.
tedde ville sen bada med sin pappa å roger va inte sen till att nappa på erbjudandet!
kvällsmat fick den långe bestämma å d bidde något så kulinariskt som korv å bröd... ångrade nästan att han fick välja...
efter kvällsmaten så trängdes vi en stund i teddes säng alla tre. gos på hög nivå!
klockan gick alldeles för fort å plötsligt så va hon nästan halv åtta å d va dax för den långe att fara tillbax t stockholms sjukhem.
usch så ont d gjorde i hjärtat. i magen. i bröstet. i kroppen,
jag ville verkligen inte att han skulle åka. han ville inte heller åka. d blev ett mycket snabbt hejdå å sen va t tomt igen.
jag å roger tittade på stjärnorna på slottet i går å d va harriet anderssons tur att va i centrum. hon berättade bland annat att hon ofta grät i duschen.
jag gjorde en harriet.
jag ville gråta skrika å hoppa av glädje när jag hörde hans nycklar i dörren igår fm, som jag längtat!
elin å annika å uffe kom å hälsade på strax efter lunch.
till kvällen önskade roger i vanlig ordning hamburgare å pommes. som en helt vanlig lördagkväll.
roger premiärbadade i nya ursnygga badkaret å jisses vad han njöt!
emellanåt så har det känts "som vanligt" å sekunden senare så jag jag slungats tillbax till den grymma verkligheten. den grymma verkligheten med den förbannande sjukdomen.
känns som andnöd ibland när tankarna pockar på. jag försöker att hålla tankarna i schack. ibland går d bättre ibland sämre.
träna på att fokusera på d positiva är min läxa. jävlar va d ska pluggas!
roger somnade rätt snabbt igår kväll. han sov hela natten å d va d jag hoppats på, att han skulle finna sig till ro i sin egna säng. d kändes så himla skönt att ligga bredvid honom igen. höra hans snusande blandat med snarkningar. hans andedräkt mot min hud. ja helt enkelt hans närhet. han fattas mej när han inte är hemma. vi har ju levt tillsammans sex år. man vänjer sej ju vid att ha sällskap.
i morse fick han samma gamla vanliga frulle som han ätit så gott som varje dag sen vi träffades; hällakaka m ost å skinka, flingor å mjölk å så kaffe. en helt vanlig söndagmorgon.
vid lunch kom spasenija, jonas, ellen, peter å kicki å hälsade på. lite tårar men mest glädje. vi åt lunch (pizza å kebab) å fikade å pratade å bara var.
de for hem vid tvåsnåret. roger tog då käppen å prommade till bromma blocks å jag å tedde gick ut i pulkabacken. (skulle kunna skriva en uppsats om hur fräcka ungarna i backen är, tränger sej helt obehindrat å bredvid står föräldrarna å säger ingenting....... morr!)
roger kom sen till backen å tillsammans så spanade vi in vår goding när han om vartannat åkte pulka nedför eller kanade på isen på rumpan, på rygg eller på mage.
skulle kunna lära mej ett å annat av den lille. att vara i nuet. att njuta av här å nu. fokus.
när vi kom hem så gosade vi lite. vi pratade om vad vi skulle ha gjort oom d hade varit "en vanlig söndag". kom fram till att vi brukar slöa på söndagseftermiddagar å att gosa ingår i d. inga konstigheter med andra ord.
tedde ville sen bada med sin pappa å roger va inte sen till att nappa på erbjudandet!
kvällsmat fick den långe bestämma å d bidde något så kulinariskt som korv å bröd... ångrade nästan att han fick välja...
efter kvällsmaten så trängdes vi en stund i teddes säng alla tre. gos på hög nivå!
klockan gick alldeles för fort å plötsligt så va hon nästan halv åtta å d va dax för den långe att fara tillbax t stockholms sjukhem.
usch så ont d gjorde i hjärtat. i magen. i bröstet. i kroppen,
jag ville verkligen inte att han skulle åka. han ville inte heller åka. d blev ett mycket snabbt hejdå å sen va t tomt igen.
jag å roger tittade på stjärnorna på slottet i går å d va harriet anderssons tur att va i centrum. hon berättade bland annat att hon ofta grät i duschen.
jag gjorde en harriet.
torsdag 22 januari 2015
besked
i natt sov jag så illa så illa. roger likaså. idag på fm skulle vi möta läkaren gaston som opererade roger å få besked. ett besked som jag varit formligen skräckslagen inför. har målat upp så många scenarion i huvudet att jag trott att jag blivit knäpp. lite knäpp har jag nog blivit. man blir nog det när ens älskade blir sjuk.
vi åkte färdtjänst från sthlm sjukhem, som sedan igår är rogers viste för några dagar, vi kom en halvtimme innan utsatt tid till ks å väntan kändes lååång. så när vår tid närmade sej kom sköterskan alexandra å sa att det va förseningar på en halvtimme. oj oj vilken magvärk som uppenbarade sej. roger satt ganska tyst under väntan å mina tankar åkte karusell.
så kom gaston å d blev vår tur. vi fick komma in i ett rum där stolarna redan var uppställda såsom vi skulle sitta.
så började etapp 2.
gaston berättade att de fått svar på analysen å att d va som de trott att tumören var elakartad. den är obotlig men behandlingsbar. låter flummigt men så e d. den går alltså att "hålla i schack". roger kommer att starta sin strålningsbehandling den 9 februari på radiumhemmet på ks. en intensiv period på sex veckor med strålning varje måndag till fredag. till detta tillkommer cellgifter i form av ett piller. det är inte cellgifter som gör att roger tappar håret men d hade ju varken gjort till eller från eftersom han inte har så mkt hår. iaf inte på huvudknoppen...
regelbundna röntgenundersökningar väntar. efter avslutad behandling så är det var tredje månad som gäller.
roger kommer att bli trött efter behandlingarna men annars så var det inte så många biverkningar.
hjärntröttheten kommer att finnas kvar och jag tror att roger kommer att lära sej allt eftersom hur han ska hantera d. jag inbillar mej att man efter ett tag lär sej vad man orkar med och inte å att man helt enkelt bara får anpassa livet efter detta. har man strosat runt ute på fm så ska man tex inte ha en middag på kvällen. intryck gör honom trött. även roliga saker gör honom trött. man får prioritera, eller rättare sagt man måste prioritera sej själv å sina behov.
detta är alltså steg 2 på vår påtvingade resa. roger är stark å han har en positiv syn på d mesta å jag känner mej hoppfull. jag tror på min man. gör det ni oxå!
vi åkte färdtjänst från sthlm sjukhem, som sedan igår är rogers viste för några dagar, vi kom en halvtimme innan utsatt tid till ks å väntan kändes lååång. så när vår tid närmade sej kom sköterskan alexandra å sa att det va förseningar på en halvtimme. oj oj vilken magvärk som uppenbarade sej. roger satt ganska tyst under väntan å mina tankar åkte karusell.
så kom gaston å d blev vår tur. vi fick komma in i ett rum där stolarna redan var uppställda såsom vi skulle sitta.
så började etapp 2.
gaston berättade att de fått svar på analysen å att d va som de trott att tumören var elakartad. den är obotlig men behandlingsbar. låter flummigt men så e d. den går alltså att "hålla i schack". roger kommer att starta sin strålningsbehandling den 9 februari på radiumhemmet på ks. en intensiv period på sex veckor med strålning varje måndag till fredag. till detta tillkommer cellgifter i form av ett piller. det är inte cellgifter som gör att roger tappar håret men d hade ju varken gjort till eller från eftersom han inte har så mkt hår. iaf inte på huvudknoppen...
regelbundna röntgenundersökningar väntar. efter avslutad behandling så är det var tredje månad som gäller.
roger kommer att bli trött efter behandlingarna men annars så var det inte så många biverkningar.
hjärntröttheten kommer att finnas kvar och jag tror att roger kommer att lära sej allt eftersom hur han ska hantera d. jag inbillar mej att man efter ett tag lär sej vad man orkar med och inte å att man helt enkelt bara får anpassa livet efter detta. har man strosat runt ute på fm så ska man tex inte ha en middag på kvällen. intryck gör honom trött. även roliga saker gör honom trött. man får prioritera, eller rättare sagt man måste prioritera sej själv å sina behov.
detta är alltså steg 2 på vår påtvingade resa. roger är stark å han har en positiv syn på d mesta å jag känner mej hoppfull. jag tror på min man. gör det ni oxå!
vänner
jag har alltid fattat vitsen med vänner. de finns där. man umgås, har skoj å man stöttar.
så ibland händer sånt man inte vill ska hända. nån form av kris uppenbarar sej. då märker man verkligen vitsen med vänner. de finns där. de ringer å ringer och fast jag inte alltid svarar så fortsätter de att ringa. de kommer över oanmälda och har kramar till stjärnstopp att dela ut.
jag är så vansinnigt tacksam över att jag har er.
så ibland händer sånt man inte vill ska hända. nån form av kris uppenbarar sej. då märker man verkligen vitsen med vänner. de finns där. de ringer å ringer och fast jag inte alltid svarar så fortsätter de att ringa. de kommer över oanmälda och har kramar till stjärnstopp att dela ut.
jag är så vansinnigt tacksam över att jag har er.
söndag 18 januari 2015
fokus
efter en hemsk natt med otäcka tankar å sömnlöshet så kom en dag med mkt tårar. kände mej totalt nere på botten. försökte att skingra tankarna med att rensa mellanrummet å få lite mera ordning i d som behövs fixas efter flytten. mest finlir m tavlor, prydnadssaker å sånt. d har lixom hamnat på paus efter d som hänt. de första dagarna var jag heller inte riktigt klar i knoppen så jisses vad jag har rafsat här å där. d va ingen vacker syn.
idag fick jag dock tummen ur lite grann.
på em kom per å lotta å hälsade på. de hade varit hos roger å innan de for hem så stannade de till hos mej å tedde. vi satt länge vid köksbordet å pratade å efter vårt samtal å efter framför allt pers ord så har mitt fokus flyttats. jag tänker inte skriva mer än så, vill inte lämna ut för mkt av vännerna å på nåt sätt så känns d som att jag vill behålla deras ord för mej själv. d betydde så otroligt mkt för mej å är så tacksam över att jag har vänner som dem.
vi for sen till max i solna å paret granberg bjöd mej å tedde på kvällsmat. petra kom även hon till max å när vi var mätta å belåtna så skjutsade petra oss till ks å till roger. hon hade tagit med sej datorn så hon satte sej å jobbade medans vi hälsade på vår tredje familjemedlem. <3 p="">
roger hade under dan haft besök va per, lotta, petra å peter å han kände sej glad å tacksam över fina vänner. d e ju så att i nöden prövas vännerna å för honom e d skönt att se att alla finns kvar.
klumpen i magen å smärtan i hjärtat skall from nu hanteras på ett helt anat vis. fokus ska ligga på det positiva.
god natt alla vänner å god natt min älskade dammtuss. (som jag inte kan kalla dej längre ty d gråa skägget e ju borta.... <3 p="">
idag fick jag dock tummen ur lite grann.
på em kom per å lotta å hälsade på. de hade varit hos roger å innan de for hem så stannade de till hos mej å tedde. vi satt länge vid köksbordet å pratade å efter vårt samtal å efter framför allt pers ord så har mitt fokus flyttats. jag tänker inte skriva mer än så, vill inte lämna ut för mkt av vännerna å på nåt sätt så känns d som att jag vill behålla deras ord för mej själv. d betydde så otroligt mkt för mej å är så tacksam över att jag har vänner som dem.
vi for sen till max i solna å paret granberg bjöd mej å tedde på kvällsmat. petra kom även hon till max å när vi var mätta å belåtna så skjutsade petra oss till ks å till roger. hon hade tagit med sej datorn så hon satte sej å jobbade medans vi hälsade på vår tredje familjemedlem. <3 p="">
roger hade under dan haft besök va per, lotta, petra å peter å han kände sej glad å tacksam över fina vänner. d e ju så att i nöden prövas vännerna å för honom e d skönt att se att alla finns kvar.
klumpen i magen å smärtan i hjärtat skall from nu hanteras på ett helt anat vis. fokus ska ligga på det positiva.
god natt alla vänner å god natt min älskade dammtuss. (som jag inte kan kalla dej längre ty d gråa skägget e ju borta.... <3 p="">
lördag 17 januari 2015
de där tankarna
d känns sådär att behöva skriva om en sjukdomshistoria igen här i bloggen men för mej e d en bra ventil å roger har okejat att jag skriver utlämnande så då får d bli så.
tankarna snurrar ju så klart å allt kopplas ihop m mammas sjukdom. redan första kvällen tryckte de ju i roger betapred, samma medicin som mamma fick. känslan var ren å skär panik.
idag har jag haft d tufft. teodors reaktion tog hårdare på mej än vad jag trodde att den skulle göra. d där att smärta kan göra fysiskt ont d e verkligen sant. att se en när å kär ha ont, vara ledsen ja you name it, d e inte kul. teodors ledsamhet å rogers oro. det maler i huvudet hela tiden. att roger inte ska klara detta är inget alternativ. om jag väntat i 35 år på världens bästa finaste längsta charmigaste mest älskvärda genomgoa underbaraste å härligaste karl så ska inte nån jävla tumör ta honom ifrån mej!
jag å tedde tog bussen t ks efter lunch. roger var lite trött men var glad att vi kom. vi hade tagit med oss popcorn så han å tedde åt popcorn. efter d som tedde sa i morse om att han aldrig mer skulle äta popcorn för att pappa inte fick popcorn på sjukhuset så kändes d som en bra grej att ta med en påse dit så att grabbarna fick äta d tillsammans.
tommy å uffe kom å hälsade på den långe på em. jag kan nu säga att jag sett vuxna män gråta tillsammans. (förlåt om jag hänger ut er men det är bara kärlek <3 p="">
tedde har inte kommit med så mkt frågor ikväll. han tyckte att d va bra att doktorn tagit bort pappas bandage iaf. får se vad som kommer. fick med en broschyr från avd där d stod hur man bemöter barn vars föräldrar är sjuka. d stod samma sak som sköterskorna sagt; ärlighet i allt å inte dölja nånting.
jag räknade rogers stygn och jag fick de till 30.
lånar rogers bild från facebook. hoppas att d e ok min älskade långskånk!
tankarna snurrar ju så klart å allt kopplas ihop m mammas sjukdom. redan första kvällen tryckte de ju i roger betapred, samma medicin som mamma fick. känslan var ren å skär panik.
idag har jag haft d tufft. teodors reaktion tog hårdare på mej än vad jag trodde att den skulle göra. d där att smärta kan göra fysiskt ont d e verkligen sant. att se en när å kär ha ont, vara ledsen ja you name it, d e inte kul. teodors ledsamhet å rogers oro. det maler i huvudet hela tiden. att roger inte ska klara detta är inget alternativ. om jag väntat i 35 år på världens bästa finaste längsta charmigaste mest älskvärda genomgoa underbaraste å härligaste karl så ska inte nån jävla tumör ta honom ifrån mej!
jag å tedde tog bussen t ks efter lunch. roger var lite trött men var glad att vi kom. vi hade tagit med oss popcorn så han å tedde åt popcorn. efter d som tedde sa i morse om att han aldrig mer skulle äta popcorn för att pappa inte fick popcorn på sjukhuset så kändes d som en bra grej att ta med en påse dit så att grabbarna fick äta d tillsammans.
tommy å uffe kom å hälsade på den långe på em. jag kan nu säga att jag sett vuxna män gråta tillsammans. (förlåt om jag hänger ut er men det är bara kärlek <3 p="">
tedde har inte kommit med så mkt frågor ikväll. han tyckte att d va bra att doktorn tagit bort pappas bandage iaf. får se vad som kommer. fick med en broschyr från avd där d stod hur man bemöter barn vars föräldrar är sjuka. d stod samma sak som sköterskorna sagt; ärlighet i allt å inte dölja nånting.
jag räknade rogers stygn och jag fick de till 30.
lånar rogers bild från facebook. hoppas att d e ok min älskade långskånk!
gosekudden
så kom teodors reaktion.
han började med att sura. stampa runt i lägenheten å vara arg.
jag försökte att närma mej honom men han drog sej till en början undan.
jag satte mej i soffan och när han för tjugoelfte gången stampade förbi mej frågade jag om han ville sitta i mitt knä. då sprang han fram till mej, kröp upp i famnen och började att gråta så förtvivlat. hans lilla kropp riktigt skakade av hulkningarna.
så sa han att han aldrig mer ville ha sin gosekudde. (hans käraste ägodel). inte förrän pappa kom hem för pappa hade ingen gosekudde på sjukhuset.
han skulle aldrig mer äta popcorn för pappa får inga popcorn på sjukhuset.
jag frågade om vi inte skulle ta med popcorn till pappa när vi åker upp så kunde de ju äta popcorn tillsammans . det ville han.
sen kom frågorna.
vad gjorde doktorn med pappa?
"skärde" han honom men en kniv?
var d en stor kniv?
var den vass?
kom det mycket blod?
vem tog bort blodet?
gjorde d ont på pappa?
när får pappa komma hem? om hur många dagar?
du kan få min gosekudde mamma. jag väntar tills pappa kommer hem. då kan jag ta den igen.
hjärtat brister gång på gång. att se rogers lilla avbild så ledsen å egentligen inte kunna göra mer än att krama om å svara på alla frågor, det smärtar.
han började med att sura. stampa runt i lägenheten å vara arg.
jag försökte att närma mej honom men han drog sej till en början undan.
jag satte mej i soffan och när han för tjugoelfte gången stampade förbi mej frågade jag om han ville sitta i mitt knä. då sprang han fram till mej, kröp upp i famnen och började att gråta så förtvivlat. hans lilla kropp riktigt skakade av hulkningarna.
så sa han att han aldrig mer ville ha sin gosekudde. (hans käraste ägodel). inte förrän pappa kom hem för pappa hade ingen gosekudde på sjukhuset.
han skulle aldrig mer äta popcorn för pappa får inga popcorn på sjukhuset.
jag frågade om vi inte skulle ta med popcorn till pappa när vi åker upp så kunde de ju äta popcorn tillsammans . det ville han.
sen kom frågorna.
vad gjorde doktorn med pappa?
"skärde" han honom men en kniv?
var d en stor kniv?
var den vass?
kom det mycket blod?
vem tog bort blodet?
gjorde d ont på pappa?
när får pappa komma hem? om hur många dagar?
du kan få min gosekudde mamma. jag väntar tills pappa kommer hem. då kan jag ta den igen.
hjärtat brister gång på gång. att se rogers lilla avbild så ledsen å egentligen inte kunna göra mer än att krama om å svara på alla frågor, det smärtar.
ovissheten
tumören e skickad på analys å d tar ett par veckor att få svar. antagligen så är d frågan om vidare behandling, cellgifter el strålning. kanske båda.
själva operationen har gått bra. gaston e tydligen en fantastiskt bra kirurg. på ks finns det tre toppneurokirurger. två av dessa hade jour den kvällen roger var där å d var därför som de valde att göra op. mitt i allt elände alltså lite "tur".
efter op skedde en post op röntgen å den visade oxå att d såg bra ut. när analysen e klar så vet de mer om hur läget är.
den här väntan e så svår. känslorna åker berg å dalbana hela tiden. tankarna rusar åt alla håll å d går bara inte att stoppa dem. jag målar upp såna otäcka scenarion å blir så klart livrädd.
roger.
roger är verkligen mannen jag väntat på i alla år. han har allt jag nånsin önskat mej. han är världens snällaste. han skulle göra allt för mej å tedde utan att tveka. visst kan vi tjafsa å gnälla på varann emellanåt men den där kärleken som vi har för varann är... ja hur ska jag beskriva. jag älskar honom mer än livet självt. kan inte tänka mej att vara utan honom. att sova ensam i vår säng är en mardröm. d har jag alltid tyckt. om han varit på jobbresa eller om jag varit iväg å sovit borta så är d som att man e halv. vi somnar alltid hand i hand. en rutin som e underbar å när d inte finns nån hand att hålla i så e d vansinnigt tomt. kan vakna emellanåt av hans små snarkningar å irritera mej till max. nu skulle jag göra vad som helst för att få höra de där irriterande ljuden vid min sida.
pratade just m min skatt å han skulle få ta bort bandaget å hättan på huvudet idag å duscha för första gången. undrar om själva ärret, såret kommer att synas när jag å tedde sen kommer upp el om d e tejpat?
om några dagar så blir han troligen förflyttat t en rehabavd. där får han hjälp av sjukgymnaster att komma igång. innan op så berättade de så klart om riskerna som medföljde en hjärnop. vanligt var att man fick nedsatt funktion i nån sida av kroppen men att d brukar ge med sej efter 2-3 veckor. rogers tumör satt "bra till" vad gäller talet. efter op så har han inte haft nån märkbar nedsättning av kraft. han e ju så klart vansinnigt trött å han har fortf inte kunnat sova å d tär ju. jag sov inte på 2 dygn å var helt slut å då var d ju inte jag som opererats.
de har pratat om ca en vecka på rehab innan han får komma hem.
när svaren på analysen e klar så blir vi kallade till ks för ett möte med läkarna å då får vi veta mer.
roger får inte köra bil men han har rätt till färdtjänst. vi kan få hjälp med det mesta enligt kuratorn å hon e nån form av mellanhand å hon kan hjälpa till m mkt praktiskt.
pausar pga gråt.
själva operationen har gått bra. gaston e tydligen en fantastiskt bra kirurg. på ks finns det tre toppneurokirurger. två av dessa hade jour den kvällen roger var där å d var därför som de valde att göra op. mitt i allt elände alltså lite "tur".
efter op skedde en post op röntgen å den visade oxå att d såg bra ut. när analysen e klar så vet de mer om hur läget är.
den här väntan e så svår. känslorna åker berg å dalbana hela tiden. tankarna rusar åt alla håll å d går bara inte att stoppa dem. jag målar upp såna otäcka scenarion å blir så klart livrädd.
roger.
roger är verkligen mannen jag väntat på i alla år. han har allt jag nånsin önskat mej. han är världens snällaste. han skulle göra allt för mej å tedde utan att tveka. visst kan vi tjafsa å gnälla på varann emellanåt men den där kärleken som vi har för varann är... ja hur ska jag beskriva. jag älskar honom mer än livet självt. kan inte tänka mej att vara utan honom. att sova ensam i vår säng är en mardröm. d har jag alltid tyckt. om han varit på jobbresa eller om jag varit iväg å sovit borta så är d som att man e halv. vi somnar alltid hand i hand. en rutin som e underbar å när d inte finns nån hand att hålla i så e d vansinnigt tomt. kan vakna emellanåt av hans små snarkningar å irritera mej till max. nu skulle jag göra vad som helst för att få höra de där irriterande ljuden vid min sida.
pratade just m min skatt å han skulle få ta bort bandaget å hättan på huvudet idag å duscha för första gången. undrar om själva ärret, såret kommer att synas när jag å tedde sen kommer upp el om d e tejpat?
om några dagar så blir han troligen förflyttat t en rehabavd. där får han hjälp av sjukgymnaster att komma igång. innan op så berättade de så klart om riskerna som medföljde en hjärnop. vanligt var att man fick nedsatt funktion i nån sida av kroppen men att d brukar ge med sej efter 2-3 veckor. rogers tumör satt "bra till" vad gäller talet. efter op så har han inte haft nån märkbar nedsättning av kraft. han e ju så klart vansinnigt trött å han har fortf inte kunnat sova å d tär ju. jag sov inte på 2 dygn å var helt slut å då var d ju inte jag som opererats.
de har pratat om ca en vecka på rehab innan han får komma hem.
när svaren på analysen e klar så blir vi kallade till ks för ett möte med läkarna å då får vi veta mer.
roger får inte köra bil men han har rätt till färdtjänst. vi kan få hjälp med det mesta enligt kuratorn å hon e nån form av mellanhand å hon kan hjälpa till m mkt praktiskt.
pausar pga gråt.
fredag 16 januari 2015
tomtebolycka
i måndags kväll kände jag mej lite nere. min man, min bäste vän å älskade säger då: var glad, bara jag blir av med huvudvärken å tedde får en närmare dagisplats så har vi allt, den där tomtebolyckan som man vill ha.
i tisdags vid lunch får jag ett samtal. ett samtal jag inte ville ha. rogers chef magnus ringer. han är orolig över roger som just trillat av sin kontorsstol, så pass orolig att de ringt ambulans.
jag hinner tänka 1000 tankar men nånstans kommer den där livsfarliga tanken att "nu drar helvetet igång".
roger åker ambulans t st göran, jag tar en taxi å möter upp honom där. en röntgen görs snabbt å där upptäcks en förändring. plåtarna skickas t karolinska för konsultation å d konstateras rätt fort att d e frågan om en tumör.
vi skjutsas t karolinska å neurocentrum. magnetröntgen görs å tumören e ett faktum. en tumör stor som en knuten kvinnohand.
på mindre än sex timmar har tillvaron rasat.
roger har ju "bara" haft huvudvärk.
jag förstår nu att d inte varit frågan om nån vanlig huvudvärk å tänker att jisses var han måste ha bitit ihop...
när jag senare på kvällen kommer hem till tomma nya fina lägenheten så bryter jag ihop totalt för första, men inte sista, gången. pappa och fredrik har hämtat teodor på dagis och pappa har tagit med teodor till köping. jag e alltså själv å d går sådär.
jag skriker, jag vrålar, jag gråter å jag har så ont så ont. rädslan jag känner gör fysiskt ont. jag får svårt att andas. jag ringer till susanne som kommer på en gång. tror inte att hon förstod ett enda ord av vad jag sa men jag är så tacksam över att hon kom.
hon var sen kvar hos mig till midnatt då min bror patrik å hans fina sambo lotta kom.
d kändes så skönt m sällskap. tankarna som löpte amok var då på nåt vis mer hanterbara.
sov inget under natten, gjorde tappra försök men ångesten å rädslan höll mej vaken.
patrik kom in å la sej bredvid mej å höll om mej när jag skrek å grät om vart annat.
onsdag morgon åker vi t ks. vi får veta att roger kommer att bli op inom en snar framtid. dvs innan helgen.
vid 2-tiden kommer narkosläkaren alfred (som för övrigt ser ut att vara snällast i världen) in å berättar lite om narkos å att roger ev har chans att bli op redan samma kväll. för säkerhets skull så blir roger satt på diet eftersom man sex tim före op inte får äta.
strax efter kommer han inspringandes igen å försöker flåsande få fram att op blir av samma kväll men d tar en stund för han hade sprungit upp för trapporna. nio våningar....
ok. på mindre än ett dygn har hela världen snurrat till. allt e upp å ner.
roger trillar av en stol å i nästa ögonblick har han en tumör. stopp!!!
väntan inför op känns som en evighet. vi får till slut besked om ungefärlig tid av op. roger blir tyvärr tillsagd att skägget måste bort pga masken för narkos.
vi tar före å efterbilder. d e så länge sen jag såg honom utan skägg att d känns konstigt.
dusch å tvättning med discutan (eller vad d nu heter). skrubbar min man grundligt å noggrant.
vid kvart i nio rullas han iväg för op.
jag, patrik å lotta åker hem. lotta far till örebro men putte stannar.
natten e den längsta. e så orolig att d e omöjligt att sova. de skulle ringa efter op men vid tre-tiden har jag fortf inte hört nåt så jag ringer. då e han ännu inte tillbax på avd. tankarna snurrar å jag är rädd. rädd att op gått fel. rädd att mannen i mitt liv e borta.
jag å putte tar en taxi t ks. känns som en låång resa inna vi kommer fram. roger har då fortf inte kommit tillbax t avd å då viker sej mina ben å jag får en stol.
de kollar upp var han e åd visar sej att han e kvar på iva. vi får gå dit.
är så rädd inför jag ska få se. jag stoppar sköterskan å frågar vad jag kommer att få se när hon öppnar dörren. får svaret: han har bandage runt huvudet å han pratar å håller låda.
kliver in i salen på darriga ben. frågar sköterskorna om man får pussa honom å d får jag. pussar hans torra nariga operationsläppar å tänker att jag aldrig vill pussa några andra läppar än dessa.
roger e lite hög på morfin men e med i samtalet å skojar som vanligt med sin mörka bullriga stämma. sluddrar lite pga medicineringen men e sej ändå rätt lik.
efter ett slag får han flytta upp till avd åvi hänger med jag å putte.
vi är kvar så länge som roger orkar. han e så klart trött efter op å har ont men op har gått bra!
jag å putte åker hem å jag somnar! en skön sömn efter två vakna dygn.
e nu vansinnigt trött så jag fortsätter mitt berättade i morgon.
i tisdags vid lunch får jag ett samtal. ett samtal jag inte ville ha. rogers chef magnus ringer. han är orolig över roger som just trillat av sin kontorsstol, så pass orolig att de ringt ambulans.
jag hinner tänka 1000 tankar men nånstans kommer den där livsfarliga tanken att "nu drar helvetet igång".
roger åker ambulans t st göran, jag tar en taxi å möter upp honom där. en röntgen görs snabbt å där upptäcks en förändring. plåtarna skickas t karolinska för konsultation å d konstateras rätt fort att d e frågan om en tumör.
vi skjutsas t karolinska å neurocentrum. magnetröntgen görs å tumören e ett faktum. en tumör stor som en knuten kvinnohand.
på mindre än sex timmar har tillvaron rasat.
roger har ju "bara" haft huvudvärk.
jag förstår nu att d inte varit frågan om nån vanlig huvudvärk å tänker att jisses var han måste ha bitit ihop...
när jag senare på kvällen kommer hem till tomma nya fina lägenheten så bryter jag ihop totalt för första, men inte sista, gången. pappa och fredrik har hämtat teodor på dagis och pappa har tagit med teodor till köping. jag e alltså själv å d går sådär.
jag skriker, jag vrålar, jag gråter å jag har så ont så ont. rädslan jag känner gör fysiskt ont. jag får svårt att andas. jag ringer till susanne som kommer på en gång. tror inte att hon förstod ett enda ord av vad jag sa men jag är så tacksam över att hon kom.
hon var sen kvar hos mig till midnatt då min bror patrik å hans fina sambo lotta kom.
d kändes så skönt m sällskap. tankarna som löpte amok var då på nåt vis mer hanterbara.
sov inget under natten, gjorde tappra försök men ångesten å rädslan höll mej vaken.
patrik kom in å la sej bredvid mej å höll om mej när jag skrek å grät om vart annat.
onsdag morgon åker vi t ks. vi får veta att roger kommer att bli op inom en snar framtid. dvs innan helgen.
vid 2-tiden kommer narkosläkaren alfred (som för övrigt ser ut att vara snällast i världen) in å berättar lite om narkos å att roger ev har chans att bli op redan samma kväll. för säkerhets skull så blir roger satt på diet eftersom man sex tim före op inte får äta.
strax efter kommer han inspringandes igen å försöker flåsande få fram att op blir av samma kväll men d tar en stund för han hade sprungit upp för trapporna. nio våningar....
ok. på mindre än ett dygn har hela världen snurrat till. allt e upp å ner.
roger trillar av en stol å i nästa ögonblick har han en tumör. stopp!!!
väntan inför op känns som en evighet. vi får till slut besked om ungefärlig tid av op. roger blir tyvärr tillsagd att skägget måste bort pga masken för narkos.
vi tar före å efterbilder. d e så länge sen jag såg honom utan skägg att d känns konstigt.
dusch å tvättning med discutan (eller vad d nu heter). skrubbar min man grundligt å noggrant.
vid kvart i nio rullas han iväg för op.
jag, patrik å lotta åker hem. lotta far till örebro men putte stannar.
natten e den längsta. e så orolig att d e omöjligt att sova. de skulle ringa efter op men vid tre-tiden har jag fortf inte hört nåt så jag ringer. då e han ännu inte tillbax på avd. tankarna snurrar å jag är rädd. rädd att op gått fel. rädd att mannen i mitt liv e borta.
jag å putte tar en taxi t ks. känns som en låång resa inna vi kommer fram. roger har då fortf inte kommit tillbax t avd å då viker sej mina ben å jag får en stol.
de kollar upp var han e åd visar sej att han e kvar på iva. vi får gå dit.
är så rädd inför jag ska få se. jag stoppar sköterskan å frågar vad jag kommer att få se när hon öppnar dörren. får svaret: han har bandage runt huvudet å han pratar å håller låda.
kliver in i salen på darriga ben. frågar sköterskorna om man får pussa honom å d får jag. pussar hans torra nariga operationsläppar å tänker att jag aldrig vill pussa några andra läppar än dessa.
roger e lite hög på morfin men e med i samtalet å skojar som vanligt med sin mörka bullriga stämma. sluddrar lite pga medicineringen men e sej ändå rätt lik.
efter ett slag får han flytta upp till avd åvi hänger med jag å putte.
vi är kvar så länge som roger orkar. han e så klart trött efter op å har ont men op har gått bra!
jag å putte åker hem å jag somnar! en skön sömn efter två vakna dygn.
e nu vansinnigt trött så jag fortsätter mitt berättade i morgon.
söndag 11 januari 2015
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
