söndag 14 december 2014

Granen står så svart å grann i stugan


varm om fötterna i vinter

angulus_6639_NO_svart_perspektiv
skon jag beställde va på tok för lik ett par ugg så de fick fara tillbax. gick istället till knulp för de gör mej aaaldrig besviken!

I´ve got it!

måndag 24 november 2014

Det regnar här i Stockholm idag

Gråa dagar som man gärna glömmer. 

söndag 23 november 2014

otillräcklig

när den man älskar mår dåligt så är det lätt att känna sej otillräcklig. att inte kunna hjälpa är tufft. att stå bredvid utan att egentligen kunna göra nåt mer än att finns där.

onsdag 19 november 2014

FINALLY!


Jag har hittat en jeanskjol efter månader, åratal, decennier av sökande. Hoppas nu bara att den passar denna smäckra lilla lekamen!!

håll tummarna gott folk!




hade jag en sån skulle jag cykla hela dagarna



sååååå snyggt!



 

måndag 10 november 2014

söndag 9 november 2014

Bäbismys

Igår efter frulle så for vi t Västerås för å snusa på nytillskottet i fam Brolin-Tinti; Dennis två mån. Ojojoj va fort man glömmer! Tänk att Tedde va en fjutt för 4,5 år sen!! Å vägde nästan ingenting! 
Dennis va väldans lik mamma Carro, söt som socker å mkt å mörkt hår. 

Vi blev bjudna på smarrig lunch å t efterrätt hade Carro gjort en nutellacheesecake. Shit vilken kaloribomb! God! 

Tedde å David lekte som 17 å hade skoj! 

Efter fikat for vi vidare t pappa i Köping. Där va även Patrik å Lotta. Fredrik kom efter en stund. Tanken va att Tedde skulle sussa kvar hos morfar m Frille men d bidde inte så, vi for hem ist. 

Efter allt ätande (pappa hade köpt en chokladmoussetårta m hallon) så va hi proppis när vi kom hem. 
Slöade i soffan å sen va d god natt. 

Ett minne blott


onsdag 5 november 2014

Svar på tal!

    Tedde: Varför är det prickar i yoghurten?
    Jag: Det är luftbubblor.
    Tedde: Varför är det luftbubblor?
    Jag: Det bara är det.
    Tedde: Pruttmamma som inte vet saker! 

    Där fick jag så jag teg....

lördag 25 oktober 2014

Föräldraskap

Det här med att vara förälder, det är inte alltid så lätt. Att låta barnet få sin vilja igenom gång efter annan är dock nåt som varken Roger eller jag någonsin kommer att anamma. Jag ser såååå många exempel på det på jobbet; föräldrar som inte vågar vara just det, föräldrar. 
En nioåring kan klä på sej själv. 
En nioåring ska inte få bestämma tid för hemgång själv. 
En nioåring ska inte säga fula ord till sin förälder utan en tillsägelse. 
En nioåring kan komma ihåg saker själv. Med ansvar växer man. 
Ganska självklara saker va?!
När en förälder låter sitt barn få bestämma, släpper sitt barn vind för våg, för det är så jag upplever det, då blir barnet därefter. 
Ett barn behöver gränser. Tydliga gränser. De kommer att testa å utmana dessa gränser och det hör till. De kommer att märka att vissa saker får de helt enkelt inte bestämma över. Så är det att vara barn. 
Är barnet utan gränser så blir inte barnet lättare att handskas med ju äldre det blir. Snarare tvärtom. 
Var inte så förbaskat rädd för att säga ifrån! Var förälder helt enkelt! 
Det är inte alltid så kul å fajtas och man får så klart välja sina duster. Allt är inte värt att tjafsa om. 
De viktigaste sakerna är dock det. Räkna till tio och ta fajten. Belöningen kommer med åren. 

söndag 19 oktober 2014

Kärlek



Söndagspyssel


I've got it!!!!!!!


inget vidare

för det mesta så e jag rätt ok med hur jag ser ut. trots de däringa överflödiga kilona. men ibland då e d inte så kul. inte kul alls. igår var en sån dag. ser mej i spegeln å ser nån 300 kilos koloss. d mesta av gårdagen slösades bort på att gråta. dom dagarna suger. idag e dock en ny dag. idag e jag lite mer förtjust i min mullighet. hoppas d håller i sej.

fniss

onsdag 15 oktober 2014

torsdag 2 oktober 2014

frukostdiskussion

serverar tunnbröd till tedde å frågar: vill du ha mjölk? nej tack, e svaret. när han ätit upp mackan så frågar jag igen: vill du ha mjölk? nej tack, blir svaret. så vill han ha en hällakaka å jag tänker att han borde va törstig nu å frågar åter igen: vill du ha mjölk? nej tack, får jag till svar. så äter han upp hela hällekakan å jag tänker att NU måste han ju iaf va törstig å för fjärde gången frågar jag: vill du ha mjölk. nej tack, blir svaret. igen.
så säger han: kan vi inte sluta m d här tjafset nu? vilket tjafs, undrar jag? jo mamma, du har ju fårgat hundra gånger om jag vill ha mjölk å jag har ju sagt nej hela tiden.
jag ler lite å inser att ungen har ju faktiskt rätt å jag säger: ok, jag ska inte tjata nåt mer.
så tittar han lurigt på mej å efter en liten stund öppnar han munnen å ut kommer: mamma, vill du ha mjölk? mamma, vill du ha mjölk? mamma, vill du ha mjölk? mamma, vill du ha mjölk? mamma, vill du ha mjölk? ser du mamma, jag kan oxå tjata......

torsdag 25 september 2014

Orientering på Knatteskutt

Tränaren ger alla tre å fyraåringar varsin karta varpå han frågar: -Ser alla var norr är??
Överkurs om du frågar mej. 
Total förvirring bland småknoddarna...hihi
Efter en stund säger Tedde: -Det här va inge kul, när ska vi spela fotboll??

Tränar med hörlurar precis som pappa


Monica Z

Såg Monica Z härom kvällen med maken. Vilken bra rulle! Edda spelade fantastiskt bra! Jag hade ingen aning om att Zetterlundskan va ett sånt praktsvin! Ingen mother of the year award där inte...  

Mot toppen

Nja nog har det varit bättre dagar. Det är lite lågt både här å där. Som tur e, jag har väl varit med ett tag, så vet jag ju att allt löser sej så småningom. D e bara lite tufft mitt i. Styr kosan mot toppen. 

lördag 20 september 2014

Sug min...

Fler å fler opponerar sej i olika media om man verkligen kan unfrienda vänner på fejjan. Veckans debatt i svt handlade om det ( å som en parantes, fast en bra sån, så va anna adolphson med å hon har de rätta värderingarna enligt mej) och än en gång så visar sd upp sitt rätta ansikte. 
Jag kommer a l d r i g att respektera din åsikt om den innebär diskriminering, främlingsfientlighet, homofobi el på annat sätt gör en annan människa illa el förminskar. 
Missnöjesparti. Jo hej du! Om d skulle d va så så innebär d att 13% av svenska befolkningen är dumma på riktigt. Icke läskunniga. Har du röstat på sd så vet du vad du röstat på. Försök inte lura i mej att din röst betyder annat. 
Du är rasist. 
Läskigt va? 

tisdag 16 september 2014

Åsa Linderborgs krönika

Först bedriver Moderaterna en politik som gör att Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen. Sen fortsätter man med samma politik, så att SD fördubblar sitt väljarstöd.
Fredrik Reinfeldt har berömts och berömmer sig själv för att inte ha gett SD lillfingret, men det är hans arbetslinje som gett SD vingar. En politik som SD dessutom själva har röstat igenom. Så paradoxalt är läget, men av nån underlig anledning anses det ohövligt att säga att högeralliansen har regerat med hjälp av SD.
Det var Moderaterna som ställde flyktingfrågan mot välfärden, där 140 skattesänkarmiljarder inte ingick i ekvationen. Försöket att spela både humanist (öppna era hjärtan) och realist (flyktingar kostar pengar) gick inte hem. Var tredje ny SD-väljare kommer från M.
Reinfeldt har skitit i det blå skåpet. Det som dröjer tydligast kvar från valnatten, är hans vädjan att de som nu tar över partiet ska fortsätta hans flyktingvänliga linje. Det är nämligen inte självklart. Moderaterna var riksdagens mest invandringskritiska parti innan SD gjorde entré.
Skuldbördan för valresultatet måste fördelas rättvist.

De rödgrönas uppgift det här valet borde varit enkel. Missnöjet med regeringens politik har varit monumental, men ändå lyckades man sjabbla bort sig framför öppet mål. ”Vänstervindarna” sögs upp av Sverigedemokraterna, som utpekat arbetarrörelsen som sin största fiende.
Nu har vi en vingklippt regerings­bildare som säger sig inte kunna skilja på höger och vänster. Det är en kärnfull sammanfattning av socialdemokratins förvirring de senaste tjugofem åren.
1990 kom Socialdemokraterna, Centern och Folkpartiet överens om ”århundradets skattereform”. Den klass­utjämnande politik som gjorde Sverige unikt, blev plötsligt historia. Det var också startskottet för avregleringar, privatiseringar och utförsäljningen av välfärden. Kampen mot inflationen blev viktigare än kampen mot arbetslösheten. EU-inträdet 1995 cementerade den nya politiken.
Av alla OECD-länder är Sverige det land där klassklyftorna växer snabbast, både i absoluta och relativa tal. Det ska inte bara skyllas på Reinfeldt.

Högerns galna kvartssekel har styrts av både röda och blå regeringar. Det föder högerextremism; Sverige blir alltmer likt de andra länderna på kontinenten. Men det finns ett särskiljande drag: enligt Valu (14 sept) var det ”bara” elva procent av LO-kollektivet som röstade på SD. Det är en minskning jämfört med förra valet.
I Frankrike är Nationella fronten arbetar­klassens största parti. Etc.
Det är en myt att SD:s väljare är en vit, manlig arbetare. Partiet växer bland tjänstemän, akademiker, höginkomst­tagare. Bland kvinnor, och här är LO-kollektivet överrepresenterat; medlemmar i Kommunal har lockats av SD:s profilfråga om rätten att jobba heltid.
SD ökar i bostadsområden som saknar invandrare. På Södermalm, den förhat­liga PK-elitens epicentrum, fick man fem procent.
Sju av riksdagens partiledare enade sig i valdebatterna mot SD:s ”hat”. Björn Ranelid har frågat i ett öppet brev om Åkesson är förmögen att känna kärlek (DN Kultur 13 sept).
Hat vs kärlek. Det är inga analytiska kategorier, det är självgoda moralkakor, kränkande beskyllningar. Vi är dom upplysta, goda, smarta. Ni är dom andra. Ni är idioterna.
Vi är 87 procent och ni är 13, ropar Aftonbladet från löpsedlarna.
Blanda inte in mig i den siffran. I de 87 procenten finns det borgare som är medskyldiga till att a-kassan inte har höjts på tolv år.

Att göra journalistik på var sverige­demokraterna bor, är inte att agera antirasistiskt. Inte heller att dumskallestämpla dem eller förklara dem vara känslomässigt störda. Det är elitism, klassförakt. För en byggjobbare eller långtradarchaffis som blir utkonkurrerad av polacker som arbetar för en spott­styver, kan det vara rationellt att vilja stänga gränserna.
Den nya arbetsmarknaden utan kollektivavtal skapar barbari. Låglöneyrken som aldrig ger ekonomisk trygghet och tjänstemannabranscher där snart ingen har fast jobb och alla är utbytbara, har drivits fram av människor med hög svansföring mot SD:s ”hatpropaganda”. Annie Lööf får mediala applåder när hon tar sig ton mot Jimmie Åkesson, men hon kan aldrig göra det i mitt namn. Arbetarklassens fiender är också mina. Till dem räknar jag också Jimmie Åkesson, men inte alla hans väljare.

Valrörelsen har handlat om jobben, men aldrig om arbetslivets villkor. Mediernas antirasistiska patos har koncentrerats till en enda fråga: de tiggande romerna. Den känslokonflikten drabbas journalisterna själva av – bedjande romer som kantar hela vägen till och från jobbet. Alltså pratar vi om dem.
Eller också lägger vi pannan i djupa veck kring frågan om SD ska kallas rasistiskt, fascistiskt eller högerpopulistiskt. Diskussionen går runt runt runt och blir till slut en tvist om påvens skägg.
Medierna har hanterat SD sakligt den här valrörelsen, det är eftervalsdebatten jag fruktar där alla liberaler utan känsla för nån annan klass än sin egen nu ska vråla ut sin ångest utan förmåga att fatta varför SD ens existerar. Men det finns ett journalistiskt
undantag: avslöjandet om Åkessons spelmissbruk.

Åkesson har inte spekulerat bort partikassan. Han är inte i närheten att bli statsminister. Åkessons spelande är ett privat bekymmer, inte ett politiskt problem.
Vad får en förtroendevald göra på sin fritid? Får man vara otrogen? En från­varande förälder? Alkoholist? Är det finare att spekulera bort pengar på börsen än spela bort dem på nätkasino?
Påståendet att Sveriges radio hade gjort samma sak om det varit vem som helst – en Åsa Romson – är högst hypotetisk.
I sinom tid ska vi ta medierna, säger Kent Ekeroth. Han tillhör partiets toppskikt, så man måste ta honom på orden.
SD:s självförtroende är störst i Sverige. Våldskapitalet likaså. Krafter triggas igång, i söndags kväll stod den första flyktingförläggningen i brand.
Det är en sak att slå nazisterna på gatorna – Svenskarnas parti har gjort fiasko i det här valet – men det är nåt annat att slå SD. Liberalerna ifrågasatte den antirasistiska folkrörelsen, men ropar nu yrvaket efter en Torgny Segerstedt som kan vara en fyrbåk mot rasismen. Men vad har en nutida liberal att säga till en sverigedemokrat som inte är moralpredikningar om hat och kärlek?
SD kan man bara slå genom att prata politik. Pensionerna, utbildningen, anställningstryggheten, socialförsäkringarna – alla de frågor där social­demokratin borde vara oenig med borgerligheten, men förmodligen inte är det.

Stefan Löfven kan visst skilja mellan höger och vänster. Han har i fullt med­vetande just valt höger i strid med LO-kollektivets önskningar. Därmed har han valt bort möjligheten till en vänster­utveckling.
Han säger att SD aldrig ska ges inflytande, men det löftet kan också ursäkta honom att fortsätta föra en borgerlig politik. Han kan strunta i att höja A-kassan och skylla det på SD. En sån antirasistisk strategi kan slå mot vitala intressen inom arbetarklassen, och social­demokratin kan hamna i samma legitimitetskris som sina europeiska systerpartier.

Valet 2014 hade kunnat bli en historisk vändpunkt. Social­demokraterna skulle kunna sätta punkt för högerns galna kvartsekel, men allt tyder på att man med några justeringar kommer fortsätta föra den politik som väljarna just vänt ryggen. Så smarta är de.

idiot rent ut sagt!

du säger att du inte är rasist. du säger att du värnar om alla människors lika värde.
i sd´s partiprogram står att läsa om viktigheten av kärnfamiljen. ett barns rätt till en mamma och en pappa. du likställer homosexualitet med pedofili. som nåt onaturligt. min fråga till dej är; hur kan ömsesidig kärlek mellan två personer vara fel? oavsett kön så är väl ändå kärleken det största?
när en hbtq-individ blir nedslagen för sin läggnings skull. är det en form av demokrati? demokrati innebär att alla har rätt att göra sin röst hörd. innebär det då på individnivå, att göra en annan människa illa? i min värld kan det aldrig vara en form av demokrati.
jag blir så innerligt och vansinnigt ledsen över att läsa såna ord. mitt huvud och hjärta kan inte ta in hur ett sånt hat inför en annan människas kärlek kan finnas. det övergår mitt förstånd och nånstans är jag nog glad över det. jag önskar att tex min bror kunde få knalla hem en sommarnatt utan att behöva bli nedslagen pga hans läggning. är det en orimlig önskan?
dessa föräldrar som avsäger sej sitt föräldraskap pga barnets läggning. kom igen nu!
och så detta med tron. gud can kiss my ass!! om du på fullasta allvar tror att den du kallar gud skulle förneka en fin människa himmelriket, då är du på riktigt ute och cyklar. jag tror inte på någon gud men hade jag gjort det så hade jag varit till 100 % övertygad om att den guden hade älskat oavsett läggning. vad är det annars för vits med att ha en gud? en gud som väljer ut vem hon ska ödsla sin kärlek på?? bullshit!
människorna som flyr hit till vårt land från krigszoner, jag tror inte att de flyr för skoj skull. jag tror på fullaste allvar att de flyr för att rädda sitt liv, rädda sina barn och för att försöka få nån form av framtid och trygghet. jag tror på fullaste allvar inte att folk flyr hit för att de får höga bidrag å pga det aldrig mer behöver arbeta för sitt livsuppehälle. kom igen nu! visst, fubbare finns det över allt, tom vi fina svenskar fubbar, men dra för 17 inte alla över en kam!

så till årets val. 13 % röstade på sd. det är tydligen var åttonde människa läste jag nånstans. det är fucking skrämmande! visst, du är besviken på att integrationen inte blivit så bra som du ville. men att rösta på sd?? kom igen! vad är du för en idiot!!!!!

Kristoffer Appelquists viktiga ord

Jag tycker att det är lite för mycket skrämselpropaganda i rörelse just nu. Min uppfattning är att de flesta politiker menar väl. Risken är mycket liten för att ett enskilt parti skall få egen majoritet och vår representativa riksdag har en tendens att dämpa de värsta stolligheterna.

Om så du och hela din släkt så röstar på KD så kommer det inte bli förbjudet med abort eller popmusik, det kommer inte att bli lag på kristen gympa i skolan eller förbjudet för bögar att spela dragspel. Rösta på KD om du vill.

Bara för att du röstar på Sossarna så kommer inte hela restaurangnäringen gå åt helvete eller alla företag flytta utomlands. Pysselsättnings-jobben kommer varken bli fler eller färre än vad de är nu och det blir inte lag på att alla ska röka gul blend och hellre sitta på fackmöten än att jobba. Rösta på Sossarna om du vill.

Vänsterpartiet? Dom kommer inte att lyckas förstatliga varken McDonalds eller Jordbruket. Det blir ingen planekonomi eller förbud mot att sälja rullstolar. Det blir inga stora marschövningar på Järntorget i Göteborg. Ekonomin kommer inte att rasa samman. Rösta på Vänsterpartiet om du vill.
Centern. Dom kommer inte att privatisera varken Försvarsmakten eller polisen. Alla måste inte gå i gummistövlar och lukta bajs bara för att du röstar på dom, alla måste inte heller knarka med Alexander Bard på Stureplan. Känns det rätt så lägg din röst här!

Folkpartiet. Nä, han kommer inte att tvinga barnen att göra armhävningar om de inte äter upp sitt lapskojs. Läskunnigheten kommer inte helt att försvinna. Vi kommer inte omedelbart att skicka stora trupper till Irak som nya Nato-medlemmar. Rösta på FP om du vill.

Chemtrails? Jag tror inte att de kommer att lägga all sin energi på Foliehatts-teorier, jag tror inte att de kommer att förbjuda alla bilar, bussar eller flygplan. Alla måste inte ha kofta och skägg på sig och alla måste inte ha cykelhjälm på föräldramötet. Rösta du på Miljöpartiet om du vill!

Moderaterna. Nä, dom kommer inte tillåtas ge bort hela den offentliga sektorn till sin Djursholmskompisar. Man kommer inte att slå ihjäl förortsbor eller helt ta bort skatten på jaktvapen, årgångsviner och parfym. Rösta du på Moderaterna.

F!? Det blir ingen straffskatt på att stå upp och kissa. Det blir inte skottpengar på äldre män som hålls föreläsningar om allt i tid och otid (tyvärr). Det blir sannolikt inte förbjudet att använda orden "han", "tillväxt" eller ens "borrmaskin". Rösta du på F! om det känns bra.

SD. Tredje världskriget kommer inte att bryta ut om du röstar på SD. De kommer inte omedelbart att införa obligatorisk folkdräkt i skolan eller lagstifta om att man måste kunna se vad "tavlorna föreställer".
Men i deras partiprogram görs det skillnad mellan folk och folk. Man tillerkänner sig ideologin "nationalism" som historiskt sett har visat sig fungera dåligt. (googla). Man menar att det vore bättre "att hjälpa flyktingarna på plats" än att låta dom komma hit. En mycket orealistisk lösning.(googla) Man pratar om vad det "kostar" att stötta människor som flytt från Krig.
Lägger man till att en FÖRKROSSANDE MAJORITET (googla) av SD:s kandidater öppet eller i smyg uttryckt sig FRUKTANSVÄRT RASISTISKT. (googla) så kan slutsatsen inte bli någon annan än att:
Sverigedemokraterna är rasister. Och därmed: Om du röstar på Sverigedemokraterna så röstar du för rasism.
Om du vill protestera mot idiotiska Stockholmarjävlar som tror att den där pissluktande Slussen är ett av jordens sju underverk, att man är nynazist om man inte äter surdegsbröd, att man är ett low life om man kör A-traktor eller äter kok-korv, vill du protestera mot att välfärden sviker, att du och dina vänner har det tufft? Vill du vara tydlig med att du inte accepterar vilken jävla medeltida kvinnosyn som helst?
Gör det! Protestera järnet! Men INTE genom att rösta in rasister i riksdagen.
För visst, de kommer inte lyckas få igenom särskilt mycket av sin politik. Det kommer de andra att se till.
Men, de kommer fortsätta att sprida en väldig massa rädsla.
När vi blir rädda så blir vi farliga för varandra (googla).

Viktiga ord från en viktig man

Redan 1965 höll Olof Palme ett radiotal där han reflekterade över Sverige, invandringen och det nya globala samhället. Om hur demokratin måste bejaka "den internationella var­dagen". Fyrtio år senare kan talet ännu läsas som en central text om det moderna Sverige.
Utlänning, invandrare, det är inte något entydigt ord. Det täcker hundratusentals enskilda människoöden, med bjärt skiftande bakgrund och förutsättningar. Några, dessbättre få, är i behov av vårt medlidande. Men alla är i behov av vår förståelse, har rätt att kräva förståelse, intresse och uppskattning. Det som förenar dessa människor är att de kommit som främlingar till Sverige, för att här söka skapa sig en tillvaro.
För oss är detta en alldeles ny situation. Sverige har varit ett land från vilket människor sökt sig bort till främmande land. Nu söker sig människor från främmande länder hit till oss. Och vi är ovana vid minoriteter, ovana att ta hänsyn till dem som är annorlunda. Därför blir vi lätt tafatta och trubbiga, både som samhälle och som enskilda individer. Och vi har väl ännu inte satt oss in i den nya situation som uppstått, när invandrarna blivit en stor och växande folkgrupp av allt större betydelse i det svenska samhället.
Invandrarna har gjort utomordentligt betydelsefulla insatser i den svenska samhällsutvecklingen på många olika fält. För det kan vi känna både tacksamhet och beundran. Vi inser invandrarnas självklara anspråk på att få sina rättigheter tillgodosedda i det svenska samhället, och vi vill gärna att de skall ha anledning att känna sig välkomna.
Men det är om problemen vi skall tala. Och problem och svårigheter har naturligtvis följt i invandringens spår. Det finns oerhört mycket som samhället kan göra för att underlätta invandrarnas situation, konkreta åtgärder som kan förstärka känslan av samhörighet och ömsesidig respekt. Därom ska jag i dag inte tala. Avgörande för om samhällets åtgärder skall få avsedd verkan är emellertid de enskilda människornas attityder till invandrarna.
Demokratin är fast förankrad här i landet. Vi respekterar de grundläggande fri- och rättigheterna. Grumliga rasteorier har aldrig funnit fotfäste. Vi betraktar oss gärna som fördomsfria och toleranta.
Men så enkelt är det ändå inte. Fördomen behöver inte förankras i någon vederstygglig teori. Den har ett mycket enklare ursprung.
Fördomen har alltid sin rot i vardagslivet. Den gror på arbetsplatsen och i grannkvarteret. Den är ett utlopp för egna misslyckanden och besvikelser. Den är framför allt ett uttryck för okunnighet och rädsla. Okunnighet om andra människors särart, rädsla för att förlora en position, ett socialt privilegium, en förhandsrätt. En människas hudfärg, ras, språk och födelseort har ju ingenting med mänskliga kvaliteter att göra. Att gradera människor med sådan måttstock står i bjärt kontrast till principen om människors lika värde. Men den är skamligt enkel att ta till för den som känner sig underlägsen - på arbetsplatsen, i sällskapslivet, i konkurrensen om flickan eller pojken.
Därför ligger fördomarna alltid på lur, även i ett upplyst samhälle. Den kan blossa ut i ett stickord, en obetänksam replik, en nedrighet i det lilla. Kanske menar den som handlar inte så illa. Men för den som träffas kan det riva upp sår som aldrig läks. De flesta av oss människor har ett behov av att hävda oss gentemot andra. Och då står fördomen mot den avvikande - utlänningen, främlingen - till förfogande som en sista skans.
Med avsky och beklämning följer vi från länstolen framför tv-­apparaten hur ute i världen människor förföljs, minoriteter förtrycks, folkgrupper står i harnesk mot varandra. Men hur många av oss tar konsekvensen att ta kontakt med grannen två trappor ner, med ett namn som är svårt att uttala och ett uttal som är litet svårt att förstå? Och hur många av oss griper in med en hjälpande hand när de ser husmodern i en invandrarfamilj stå rådvill i snabbköpsbutiken - osäker på varor och priser, rädd att inte kunna göra sig förstådd?
Alla invandrare som kommer hit möter svårigheter, ofrånkomliga och betungande. De har brutit upp och måste känna saknad. Även om de får en god materiell försörjning, är det mycket som är nytt och främmande: språket, sedvänjor, ny miljö och nya människor. Till det nya måste de söka anpassa sig. Och vi har naturligtvis rätt att ställa krav på att de följer de spelregler som gäller i det svenska samhället och på den svenska arbetsmarknaden. Men kravet på anpassning får aldrig drivas så långt att det innebär att invandrarna skall bli precis som vi. De kommer alltid att förbli präglade av sin miljö och sitt ursprung. De flesta av dem kommer alltid att söka värna om sin egenart samtidigt som de söker delaktighet i den gemenskap som vi byggt upp här i landet. De kommer att vara "annorlunda" svenskar.
Därmed förs frågan om invandrarna i Sverige ut i ett vidare perspektiv.
Sverige har sedan länge varit ett mycket enhetligt land. Vi har saknat minoritetsproblem. Men verkligheten förändras. Vi blir mer och mer beroende av kontakt och impulser över gränserna. Vi kan inte bygga murar mot omvärlden, murar som betyder isolering och tillbakagång. Utvecklingen för människorna närmare och närmare varandra, i en kontakt som betyder stimulans men också nötning och svårigheter. Internationalismen får inte vara endast en känsla på distans. Den blir alltmer en del av vår vardag. Invandrarna i Sverige kan på sätt och vis sägas förebåda en ny tid. De vill bli en del av vår gemenskap och vi måste i vår tur söka oss ut i en vidare gemenskap över gränserna. Världen kommer till oss och vi måste komma ut i världen.
Den framtid vi kan skönja kommer att föra med sig mycket av påfrestningar och svårigheter, när vi svenskar skall anpassa oss till en förändrad verklighet. Men skall vi kunna överleva måste vi lära oss att leva tillsammans med andra.
Olof Palme

söndag 14 september 2014

lördag 13 september 2014

Val 2014

Ni har väl röstat???? 
I morrn kommer d att va skitansspännande!!
Blir d ny ledning? 
Hoppas innerligt på d. 

Regnskydd

Letat regnjacka som andas. 
Dyrt.
Idag hittade jag en på rea. 
Gore tex.
Almost 2000 bananer.
Nu jäklar ska jag kunna röra mej i ovädret utan att svettas ihjäl.
Så regn, bring it on! 

fredag 12 september 2014

hjärtat är rött och sitter till vänster

jag tänker att söndag är en sååå viktig dag. valdagen med stort v. d e dax att få sverige på fötter igen. minska klyftorna å inte bara tänka "mer mer mer i plånkan". visst, jag ska inte sticka under stol med att jag å min man fick d bättre ekonomiskt med det blåa styret men detta på bekostnad av andra. d e INTE ett sånt samhälle jag vill ha. jag vill ha ett samhälle, ett land där alla har samma möjligheter. samma rättigheter. där alla människor har lika värde, oavsett bakgrund, härkomst, uppväxt.
alla dessa vansinniga privatiseringar. d finns ju inget slut på eländet! jag kräks av tanken på att man ska kunna betala sej fram på olika sätt. betala för att komma före i kön.
se till att göra era röster hörda på söndag. tänk inte ego, tänk vårt avlånga land å alla individer som existerar i det.

tisdag 2 september 2014

torsdag 14 augusti 2014

100

när man ska börja jobba efter skööööna semesterveckor så e d surt. d e riktigt motstånd bara att ta sej ur sängen. d känns sådär att man inte längre bestämmer över sin tid.så mkt måsten som tar över. å ett schema som inte känns 100. nja....
så ska sonen inskolas på en förskola som inte känns helt 100. jag hoppas av hela mitt hjärta att d blir bra. d viktigaste av allt e att min ögonsten trivs. då kanske d pedagogiska får komma i andra hand? (nej skriker hjärtat)
ok andas å intalar mej att allt blir bra.
min hälsporre e inte 100. än. känns rätt tröttsamt.
fick inflammation i artrostån under göteborgsvistelsen. känns inte heller 100.
kroppen e rätt mullig. just idag känns inte d helt 100.
håret e galet fult å d har en egen vilja. känns inte heller 100.
idag e ingen bra dag. jag hoppas att d känns bättre i morrn. kanske jag närmar mej 100.

klockrena svar

” Suger hen på nappen fortfarande?”
– Nej, det är en synvilla. 

” Fryser hen inte i det där?”
– Jo, hen fryser ihjäl! Det är lite poängen i vår familj.

” Oj, ammar du inte?”
– Oj, ställde du just den frågan? Oj!

” Ska hen inte sova i egen säng?”
– Nej. Vi kör tills-hen-är-tio-år-metoden, du borde testa!

” Har hen fortfarande blöja?”
– Är du fortfarande plump?

” Måste hen verkligen äta på natten?”
– Måste du verkligen prata på dagen?