måndag 30 maj 2016

Skoldax

Tedde har varit på två besök i blivande förskoleklassen. Idag va d dax för inskrivningssamtal.
Fy fan vad jag saknade dej. Vi pratade så klart om dej å när jag berättade att du
gick bort så sent som i februari så blev de berörda.
Tedde fick lova att komma till dem om han skulle känna sej ledsen eller om han bara kom att tänka på dej. De verkar vara bra personalen. E säker på att du tyckt samma sak.
Din bouppteckning kom i brevlådan idag. Godkänd så nu e ytterligare en sak avbockad. Nu e d i stort sett bara gravstenen vi väntar på.
Fan Roger vad jag längtar efter dej. Vill inget hellre än att få somna m.
min hand i din. Hatar att vara utan dej. Vetskapen om att du aldrig kommer tillbax e rent ut sagt överjävlig!

onsdag 25 maj 2016

Göteborgsvarvet

Helgen i Götet blev fin. Fredagen innebar lite shopping å på kvällen va vi på Moon å åt thaikäk. Såååå gott!
Lördag va d så dax för varvet. Per sprang m din lapp på låret. D blev känslosamt.
På kvällen åt vi indiskt tillsammans i lägenheten. Lite tårar å kramar bidde d. Summerar jag helgen så e känslan bra!
E så glad över att jag har så många fina i mitt å Teddes liv.

Tre månader

Idag e d tre månader sen du somnade in.
Tre månader.
Känns helt absurt.
Tidigare var en helg utan dej en plåga. Vi ringde å messade varann å oj vad vi längtade då vi inte var tillsammans.
Nu har jag längtar efter dej i tre månader.
En längtan som inte går att bota på nåt vis. Hur mkt jag än längtar å saknar så finns d inget att göra.

söndag 22 maj 2016

Ledsen

Den här ledsamheten
Ska den försvinna nångång?
Ska den klinga av?
Ska d bli lättare att andas? 
Ska jag kunna le utan att känna dåligt samvete?
Orken, kommer den tillbax?
Glädjen?
Framtiden. 
Kommer jag att kunna se en blå himmel istället för gråa skyar?
Att se fram emot nåt?
Att glädjas med hela kroppen?
Att le med ögonen?

Just nu e allt så himla jobbigt.
Sjukskrivningen e förlängd m två månader.
D känns bra att inte behöva ha en press.
Samtidigt kommer d dåliga samvetet för att jag inte ställer upp för dem på jobbet.
Men orken finns inte.
Jag e rädd att jag faller längre fram om jag inte lyssnar på kroppen nu.
Faller jag sen blir nog vägen upp lång.
Längre.

Jag sätter en fot framför den andra.
Ett steg i taget.
Jag hoppas att den rätta vägen uppenbarar sej.
Att jag vet åt vilket håll jag ska gå.
Att jag kommer att hitta en väg ut ur allt d mörka.
Just nu känns d så mörkt.

Teodor e min ljusglimt.
För honom. 
Så får d bli.



Din lapp

Tre fina!

Här springer Per med din lapp på benet

götet

så har vi kommit hem från en weekend i götet. d bidde en fin helg. lite tårar å många känslor som snurrade. att heja på per å lillemor å petra utan dej...ja d va tungt. hjärtat värkte men jag bet ihop tills vi kom tillbax till lägenheten. där brast d för mej. läste sen allas inlägg om att de sprungit för dej, att du varit med dem i hjärta å ben...så mkt kärlek å d gör så ont.

du skulle dock ha varit galet stolt över tedde! han har gått gata upp å gata ner nästan utan gnäll. två ggr bidde d lite gnissel i maskineriet men då va d blodsockret som va på noll å likaså för mej. matklockan du vet...

vi köpte fotbollskort å shorts till tedde å jag fick två toppar å en klänning, ett sadelskydd å ett par solbrillor.

vi åt mkt god mat. vi åt italienskt första lunchen, vi åt riktigt god thaimat första kvällen på ett ställe som hette moon. lunchen på lördan intogs på vigårda å kvällsmaten bidde indiskt i lägenheten (som jag å tedde å zeke å lillemor lånat av marika) tillsammans m petra å peter. en fin kväll m mkt skratt, några tårar, lite prat om dej. en fin kväll.

idag for vi hem t köping igen. tedde å zeke satte sej på stationen å jag å lillemor strosade en stund i nordstan.
lunch köpte vi med oss å åt på tåget; sushi för mej å chucken nuggets för tedde.

kom hem, handlade lite, packade upp å gosade sen i soffan. känner mej nöjd m helgen. lite ledsamt i hjärtat att komma hem t en tom lya.

fredag 20 maj 2016

Tågresa

Så sitter vi på tåget mot Sveriges baksida som du skulle ha sagt.
Du å Per å Lillemor å Petra skulle springa tillsammans.
Nu blir ni en kort.
Jag å Tedde väljer att köra på den linje som var tänkt. Vi far med ner t Götet å hejar på löparna.
D e tomt utan dej. Hade mer än gärna hyssjat på dej på tåget när din stämma nått himmelska höjder.... Tystlåten va ju inte riktigt din grej...
Du e väl med å hejar i morrn du med?
Ge mej en vink vetja.

tisdag 17 maj 2016

Fjärde mars igen

På väg t dagis i morse för första gången sen du gick bort. 

Ska först berätta om bajskorven. Innan jul började jag å Tedde att räkna hundbajs på vägen t dagis. Första gången fick vi typ 29 högar. Nån slag senare bidde d 49..... Hur som. När vi räknade dessa högar så började han en dag att "prata"m en av bajskorvarna. Han döpte den till Berit å varje dag när vi sen gick t dagis så pratade han m Berit. Jag låtsades vara bajskorven å svarade Tedde m pipig röst.

Efter nån dag slog d mej att jag kunde ju testa honom å se om han svarar mej om jag ställer lite jobbiga frågor. Tex om dej å din sjukdom.

Jag frågade å han svarade m låååånga utläggningar. Ibland sa han att han inte ville prata mer å då accepterade jag det. 

I morse när vi gick t dagis så ropade han som vanligt på Berit Bajskorv. Jag  passade på att fråga hur han mådde å var han varit de sista dagarna. Han berättade att han varit sjuk å att hans pappa dött nu.

Jag frågade om han varit ledsen å om vännerna varit ledsna. Han svarar att han varit lite ledsen men att Tommy nog varit mest ledsen för han har t.o.m. gråtit i trappen. 

Han berättar för bajskorven att doktorn inte kunde få bort den dumma sjukdomen. Han berättar oxå att du hade en hjärntumör å säger t bajskorven att hon inte kan få d för hon har ingen hjärna. Däremot så kan hon få sjukdomen som gör att man kräks. Han kommer inte på namnet så han säger vänta t bajskorven å vänder sej t mej å frågar vad sjukdomen heter som gör att man kräks. Jag svarar m vanlig röst att d e magsjuka. Ja visst ja säger han å vänder sej mot bajskorven å talar om för henne att d heter magsjuka när man kräks. Han berättar sen att bajskorven oxå kan få hosta. Han ber bajskorven att vänta å vänder sej än en gång mot mej å frågar hur man kan förklara vad hosta är. Jag säger att man ofta hostar på kvällen när man ska sova å även på nätterna. Ok säger han å vänder sej igen mot bajskorven å återberättar vad jag sagt.

Han berättar oxå att d alltid e nån som sove hos oss sen du somnade in. Han säger att d känns bra för vi brukade ju vara tre......

På dagis har de idag haft en sorgelåda. Den innehåller bla gosedjur, sagobok, ljus å en ram. Tedde hade m sej ett foto av dej t dagis som sen var med under samlingen. Tedde hade fått berätta om dej å d slutade m att fröknarna tog fram paddan å så spelade de Kraftwerks "We Are the robots".

Jag å Jessica å Erik å Kajsa åkte sen å uträttade en massa ärenden. Jag lämnade bla tillbax din jacka. D gjorde ont i mej. Du har ju letat efter en snygg vinterjacka/rock länge länge. Så köpte Frdrik en som du tyckte va ursnygg. Jag för å köpte den för ett par veckor sen å den satt som en smäck. Jag fick dock ta m den hem för den skulle du ha när du kom hem. Den har sen dess legat på hatthyllan. I drygt en månad. Jag tog m mej jackan å kvittot till affären å sa som d va. Jag hade köpt den till dej, du dog å nu va d egentligen för sent att lämna tillbax den men expediten beklagade sorgen å sen sa hon att hon gärna hjälpte mej m en retur.

Jag skulle köpa en fin ram till ditt foto som ska stå på kistan ( å där kom autopiloten. Nu känns d som om att jag pratar omgång annan)

När vi sen kommer till bilen. Tror du att jag kommit ihåg att köpa en ram??? Minnet e kort å inte ens intensivt...

Vi stannade till hos Spasenija på hemvägen. Hämtade sen Tedde hos pappa, styrde kosan hemåt å kl.17 kom Mikael. Mannen som ska hålla i din begravning. Han var en mkt sympatisk man. Var lite rädd innan att d skulle komma nån som jag inte kunde ta till mej men d gick bra.

Jessica var med å sen kom Per å Lotta å Tommy. Vi satt sen å turades om att berätta om dej å våra minnen av dej. D var mkt tårar men oxå en hel del skratt.

Jag tror att jag skulle kunna sitta å höra dina vänner berätta om dej till dödsdagar. Ursäkta ordvalet. Älskar att höra deras berättelser om dej, både skojiga å dråpliga. Skrattar m tårarna rinnandes nedför kinderna.

Jag kan bli så förbannad när jag tänker på att din mamma å pappa inte tog chansen att lära känna dej. Då hade d fått veta hur fin du var. Tack lov för "Gogisfamiljen".

Musiken t begravningen har du valt själv. Vi lade till en låt. Du får höra den på tisdag min skatt.

Fjärde mars

I morse frågade Tedde om vi kunde lyssna på en av dina favvolåtar Kraftwerks " We Are the Robots". Vi sätter på den på paddan å så tar han rosenkransen som han fick av Bella, håller den i handen å säger att han vill tänka på dej.

Sen frågar han vilka låtar som var dina favoriter å jag spelar Kent å Sigur Ros. Tedde säger att d e lite svårt å dansa till dem för dom e så långsamma. Då kommer jag på att du å din Gogisfamilj dansade som tokar t Jesus built My hotrod med Ministry. Sätter på den å Tedde headbangar till låten samtidigt som han säger: Oj vad fort den går!

Så berättar jag för Tedde att dagisfröknarna frågat om han ville berätta om dej i samlingen. D vill han gärna men frågar mej vad han kan berätta. Jag svarar att han kan berätta vad som helst tex att du var världsmästare på brakskitar. Tedde svarar då att han inte vill säga nåt elakt om dej nu när du e död. Han säger att han istället kan berätta att du älskade att lyssna på musik.

Jag går sönder inombords när jag tänker på att Tedde ska växa upp utan dej. Du var ju hans idol, han ville bli lika stark å lång som dej när han blev stor. D kommer han att bli. Skulle dock kunna göra vad som helst för att få se er jämföra styrka. Du pratade ofta om den dan då Tedde skulle växa om dej. Nu får du inte va med när den dan kommer. D e så jävla helvetes orättvist. Orättvist e ett ord som ofta dyker upp. Så jävla orättvist.

Emellanåt så kommer saknaden över mej i större sjok än jag nästan inte mäktar med. D blir svårt att andas. Benen skakar å hjärtat rusar. Jag känner mej nästan svimfärdig. Första reaktionen e att slita bort allt runt halsen. Känner mej kvävd. Som om att jag inte får luft. Sen kommer ångesten. Smärtan. Fysisk saknad som gör så förbannat ont. 

Hur i helvete kan d få gå till så här?? 

Hur i helvete kan jag få vänta i 35 år på att få träffa dej. Mannen med stort m. Mannen m d stora, d största hjärtat. Min andra hälft. 

Jag blev hel när vi blev ett. Nu är jag halv.

Hur i helvete kunde vi bara få dryga sju år tillsammans?

Hur i helvete kan nån ta dej från Tedde? Som du längtat efter barn.

Hur i helvete e d möjligt? 

Hur i helvete kunde du lämna mej?

Vi skulle ju leva lyckliga i alla våra dar. 

Vår kärlekshistoria e så fylld av kärlek. Värme. Omtanke. Ärlighet. Närhet.

HUR I HELVETE KAN D BARA FÅ FÖRSVINNA?????

Tolfte mars

Så fort jag blir själv så kommer tårarna. Ja annars oxå men när jag blir själv e d ingen ände. D blöta forsar obehindrat å d gör ont i hela jävla kroppen.
Jag vet inte hur jag ska kunna klara av d här. D tar emot att andas. D tar emot att skratta. D tar emot. Jag skulle behöva dej hos mej. Jag skulle vilja känna dina armar runt mej å höra dej säga att d ordnar sej. Att du finns hos mej.
Tystnaden.
Tomheten.
Ledsamheten.
Rädslan.
När jag blundar så e du så levande. När jag blundar finns du hos mej. När jag blundar är jag hos dej.
D e så jävla orättvist. Så. Jävla. Orättvist.

Jag är så ledsen. Så jävla ledsen.

Jag skulle kunna göra vad som helst för att ha dej här. Här hos mej å Tedde.

D e så tomt.
D e så ensamt.

D va inte så här d skulle bli.

Trettonde mars

Dagarna går å går. Om saker ting skulle följa min värld just nu så skulle allt stå still. Känns ofattbart att vardagen rullar på. Att folk jobbar på. Att tiden liksom bara går fast hela mitt liv har avstannat.
Jag undrar när d drar igång igen. Känns som om att d kommer att bli en lååååång paus.
Korta korta stunder kan jag tänka på nåt annat. Men d e svårt. Efter sju år ihop så finns ju du i allt runt omkring mej. Du finns i vardagen. Du finns i mej. Du finns i Tedde.
Jag kan fortfarande minnas allt allt allt. Är rädd att minnena så småningom kommer att blekna. Att jag ska glömma din blick. Din röst. Din närhet. Hur din smekning mot min kind kändes. Hur d kändes att ha din hand i min. Att låta mej omslutas av dej.

Ellen å Spasse sov hos oss igår natt. De sover hos oss i natt igen.
På förmiddagen va jag å Tedde på Knatteskutt. Flera ggr så slog d mej att du aldrig mer kommer att se vår goding hoppa å studsa. Springa å kämpa. Blev tårögd mer än en gång.
Tedde kom t mej några ggr bara för att kramas. Iakttog honom mkt under passet. Emellanåt såg han så ledsen ut. Han försvann liksom i tanken å såg sorgsen ut. Undrar vad som rör sej i hans lilla knopp. På sätt vis e d skönt att han bara e sex år. Han e ju fortfarande ganska liten men förstår samtidigt väldigt mkt. Ibland mer än vad jag tror att han gör.
När ledarna pratar om mammor å pappor så slår d mej; Han har ju ingen pappa längre. Inte i livet iaf.
Fattar inte hur livet kan va så jävla ruttet. Hur ska jag kunna uppfostra honom solokvist? D va ju du å jag Roger. D va ju du å jag. D skulle ju vara du å jag forever and ever. Kan ibland känna en djävulsk ilska över att du lämnade mej. Du lämnade mej alldeles in i helvete för tidigt.

D va ju inte  här d skulle bli.

E d så att för mkt lycka inte e bra? Från dag ett har d känts rätt m dej. Som att komma hem. Har inte varit några dubier, några tveksamheter har aldrig funnits. D va bara  självklart att d skulle va du å jag.
Vi blev ett.
Nu e jag halv. Vet inte när eller om jag blir hel igen.

You were My East. My North. My West. My South.
Du var mitt allt.

Efter Knatteskutt åkte vi med t Stenugnsbageriet. De som fikade idag var Elin Karin Nisse Tommy jag Tedde Spasse Jonas å Ellen.
Varje gång slås jag av tanken att din stol för alltid kommer att va tom. D känns tomt. D känns konstigt. D gör ont. Vi. Jag å vännerna ses ofta. D känns som om att du på nåt sätt e med oss. Fast ändå inte. Den där tomheten. Den där jävla jävla tomheten.

Efter fikat åkte Tedde m hem t Ellen. Jag va hem solo en stund. D gick så där. När jag blir själv, vilket inte e särskilt ofta, e d som att vrida på kranen på full speed. Tårarna går ej att stoppa. D hulkas å d snoras. Ingen skön syn men d bjussar jag på. Sorgen måste väl ut. E dock inte säker på att d finns ett slut.

Åkte sen t Ikea m Lillemor. Köpte födelsedagspresent t Tedde. Sprang på en ungdomskärlek. D va oväntat men kändes fint. Att påminnas om kärlek kan aldrig vara fel. Va sen in en sväng på Ikea. Lillan skulle köpa ett gäng prylar å jag hittade så klart oxå en del. Köpte nya sängkläder bla. Jag riktig kunde höras hur du suckade över d; har vi inte sängkläder  d räcker??
Tom Ikea påminner om dej. Alla minnen ploppar upp å jag tycker att jag ser dej lite här å var.
D där m att köpa nytt känns lite knepigt. Du va ju den jag visade allt för. Du va ju den jag rådfrågade. D va ju du å jag som tog besluten ihop. Nu bestämmer jag själv men d som känns mest konstigt e att du inte finns kvar här för att se resultaten av mina beslut. Mina inköp. Mina ändringar. Emellanåt så känns d som om ; vad e d för mening när du ändå inte kan ta del av d?

Jag inser mer å mer för varje dag hur stor del av mej som försvann när du somnade in. Jag inser mer å mer hur mkt vi faktiskt betydde för varann. Hur mkt jag brydde mej om din åsikt. Hur jag älskade att lyssna till dej å dina ord å utläggningar.

Strax efter att jag kommit hem så kom Annika. Vi påbörjade bouppteckningen. När jag skulle ta fram olika papper som behövdes så hittade jag dina noteringar av olika slag. Dina kråkfötter va som knivar i bröstet. Tänk att en så välbekant handstil kan göra så ont.

Så kom Ellen å Spasse hem m Tedde. Vi lagade mat å åt gott å pratade om ditten å datten. Så kom även Jessica.
Klockan åtta bänkade vi oss i soffan alla Sex. D va dax för finalen av mello. Teddes t favvisar va Samir å Viktor plus Panetoz. När d inte gick bra för nån av de två bidragen så stängde han in sej i sitt rum å grät. Fick sitta länge m honom på sängen å prata om att folk kan tycka olika å att man ibland bara får acceptera att d inte blir som man vill.
Att d inte blir som man vill. Nä. Så bidde d inte. Big time. D bidde så jävla mkt fel så jävla mkt fel.

Tedde ligger bredvid mej på din sida å sussar gott. Ellen å Spasse sussar i Teddes rum.
John Blund har som vanligt skippat att titta in hos mej. Tarvligt. Skulle behöva sömn. Skulle behöva somna å sen vakna när allt d onda lagt sej. När sker d tro??

Så ledsen

Den här ledsamheten

Ska den försvinna nångång?

Ska den klinga av?

Ska d bli lättare att andas? 

Ska jag kunna le utan att känna dåligt samvete?

Orken, kommer den tillbax?

Glädjen?

Framtiden. 

Kommer jag att kunna se en blå himmel istället för gråa skyar?

Att se fram emot nåt?

Att glädjas med hela kroppen?

Att le med ögonen?

Just nu e allt så himla jobbigt.

Sjukskrivningen e förlängd m två månader.

D känns bra att inte behöva ha en press.

Samtidigt kommer d dåliga samvetet för att jag inte ställer upp för dem på jobbet.

Men orken finns inte.

Jag e rädd att jag faller längre fram om jag inte lyssnar på kroppen nu.

Faller jag sen blir nog vägen upp lång.

Längre.

Jag sätter en fot framför den andra.

Ett steg i taget.

Jag hoppas att den rätta vägen uppenbarar sej.

Att jag vet åt vilket håll jag ska gå.

Att jag kommer att hitta en väg ut ur allt d mörka.

Just nu känns d så mörkt.

Teodor e min ljusglimt.

För honom. 

Så får d bli.

söndag 15 maj 2016

Du fattas mej big time

Den här dagen är på bredden fylld av saknad


Om du ändå vore här

En av de finaste

Hittade en bild på en av de finaste sniglarna jag nånsin sett.
Ja den finaste faktiskt.

En sån där dag

Idag e en sån där dag när allt blir pannkaka
Humöret e prutt
Tedde krånglar
Jag grubblar
Jag saknar
Jag längtar
Jag gråter
Jag förbannar
D regnar av å till
D blåser fan
Jag glömde köpa hushållspapper
Borde plugga
Tung i huvudet
Tung i hjärtat
Borde städa
Borde tvätta
D enda jag vill e att prata m dej
Inte om nåt särskilt
Bara om livet
D här pissiga så kallade livet
Skulle oxå vilja ha en kram

Journaler

Jag har nu fått kopior på dina journaler. Jobbig läsning. Som att återuppleva allt igen på ett sätt. Samtidigt så kände jag att d va viktigt för mej att få svar på vissa frågor. Sista veckorna gick fort å jag han  inte riktigt m i svängarna.
Framför allt behövde jag få lite rätsida på ett frågetecken kring din återkomst t Köping sista vändan.
Fick information som jag inte kunnat släppa å som gjort mej arg. Onödig energi har slösats på dessa tankar å funderingar.
Kanske skulle jag ha använt min ilska å frustration å gått vidare m vissa saker men nu när jag fått svart på vitt om vissa...ja d va rena lögner rent ut sagt, så känner jag ändå att jag fått lite "ro".
Tilltron e t lögnernas bärare e borta. Å d gör mej inget.
Jag fokuserar nu på att ta mej upp ur ledsamheten, sorgen å min förtvivlan. Mitt mål e att finna glädje i livet igen. Teodor e min glädje men efter d så e d just nu rätt svart. Jobbar dock vidare på att de fina stunderna ska bli fler å att de till slut tar överhanden. Vännerna å familjen e en bra hjälp på vägen. De låter mej oxå ha skitdagar. D går ju inte att hoppa över nån del å detta helvetiska sorgearbete tyvärr. Annars hade jag utan att tveka tryckt på fw-knappen. 
En stund i taget.

fredag 13 maj 2016

Den där korta delen av en sekund

Det där ögonblicket
Den där korta stunden
Den där korta delen av en sekund
Precis i "öppna ögonen-tillfället"
Precis då
Då känns det ibland som om att allt var som vanligt
Det är vid de tillfällena jag sträcker ut min hand mot din sida av sängen
För att känna din rygg
För att känna ditt bröst
För att ta din hand
Det känns för en kort stund som om att du verkligen ska ligga vid min sida

Fast du gör inte det
Verkligheten slår emot mej
Hårt
Så obarmhärtigt
Ibland gör det vid det tillfället ont att andas
Som om att inget spelar någon roll
Då blir jag lite rädd
Rädd för mina tankar
Rädd inför mina känslor

Ibland vill jag bara somna

torsdag 12 maj 2016

En stilla fundering

går var det dags för urnsättning. Några av de närmaste vännerna var med. Solen sken. D va fint.
Jag å Teodor lade ner Margeriter under å runt om din urna. De ser nästan ut som prästkragar. Prästkragar ska planteras när din sten e på plats.
Teodor satte sej vid hålet å där satt han länge. Länge. En av våra vänner satte sej bredvid å pratade m honom. Han undrade var du e nu.
Mitt hjärta brast. Igen.
En sexåring ska inte behöva förlora sin pappa.
Jag ska inte behöva bli änka vid 42.
D här livet.
D blev inte alls som vi tänkt.
Saknar dej Roger. ❤

Fina

Den lille långe

När Tommy firat ner din urna satte sej Tedde vid kanten å tittade ner.
Länge.
Lotta satte sej bredvid dej å ni pratade.
Länge.

Mitt hjärta brast.
Finns ingen rim å reson i att en sexåring ska förlora sin pappa.
Ingen rättvisa alls.

Vi lade ner Margeriter i botten. De ser ut som prästkragar. När din sten e på plats då ska vi plantera prästkragar.

Tedde tog fyra Margeriter å lade dem framför korset som märkte ut din plats.
Han lade oxå sin sten bredvid.
Stenen köpte vi i Ullared. Han sa innan vi for dit att han ville köpa ett kort m ett hjärta på t dej men så fick han syn på dessa stenar å när jag förklarade att Love betyder Kärlek så va d just en sån sten han ville ha. Han skrev sitt namn på den; "Så att pappa vet att han fått den av mej".

Några ur Gogisfamiljen var med vid urnsättningen. Solen sken å d va fint. Tårar så klart men oxå många leenden å varma kramar.
Vi åkte sen ut t Malmön där vi fikade i solen.
Tedde, Kajsa å Ellen lekte vid vattnet å Tedde doppade sej nästan. D va lite för kallt...

Vi satt där å pratade om ditten å datten. Lite minnen.
Lite tok.
Skratt.
Värme.
Kärlek.

Jag saknar dej Roger med varje liten fiber av min kropp. ❤

Urnsättning

Kärleken är stor

tisdag 10 maj 2016

Vem ville förstöra detta?.

 

Meningen

D e svårt, jag omöjligt faktiskt, att se nån mening m d som händer. Allt känns meningslöst. Att vara utan dej e piss rent ut sagt. Alla saker som du missar. Alla saker jag vill berätta för dej.
Teddes båda framtänder e på väg fram å ytterligare en tand e lös. 
Vi ska snart å hälsa på i Teddes blivande förskoleklass.
Jag har uppkörning inbokad. Jag som skulle skjutsa runt dej. Passagerarsätet blir tomt.
Jag klippte mej ikväll. Saknar dina ord som du brukade säga till mej då jag kom hem. 
En kille svimmade på teorikursen idag.
Jag åt en god kycklingmacka från Bivur. 
Pappa va barnvakt på em idag. Han har Tedde varje tisdag så att jag kan gå på teorin.
Min axel har fått många fina färger. Lär blir "finare" för var dag som går här framöver. Tedde ville titta på den i morse å när han fick se den så började han att gråta. Ser nog lite läskig ut med barnaögon.
Övningskörde en dubbellektion idag. Körde m Kajsa ist för Marcus. D gick skitbra! 
I morrn e d din urnsättning. 
Inget jag ser fram emot. 
Din sten hinner inte bli färdig. Kyrkan hade missat att faxa stenhuggeriet....
Jag tittar på balkongen varje kväll när jag kommer hem å tänker att ikväll kan vi sitta där du å jag. Fast d kan vi inte slår d mej sen. Vi kommer aldrig att få sitta där tillsammans njuta in våren tillsammans. 
Ja va fan e d för mening m detta?
Jag å Tedde vill inte vara utan dej. Men vi måste. Hur d ska gå d vet jag inte. Ena foten framför den andra dag efter dag. Finner bara ingen mening m d. Vars ska man leta??

Saknar dej så det gör ont

 

Inför morgondagen

Känner en klump i magen
Urnsättning i morrn
Känns så definitivt
Fan

måndag 9 maj 2016

Måndag igen

Dagarna går. På onsdag e d dax gör urnsättning. Jag å Lillemor stannade till vid kapellet igår å kollade in din plats för vila. D e en fin plats. Grönt å en hörnplats m buskar på två sidor. Du hade varit nöjd.
Har köpt blommor som ser ut som prästkragar. Margeriter? Kan de heta så?? Ska klippa blommorna å lägga i botten där urnan skall i.

Idag var jag på väg att ringa dej efter övningskörningen. Ville berätta hur d gått. Hann få ner handen i väskan innan d slog mej att du inte kommer att svara.
Fan va ont d gör.
D e så jävla mkt som du missat. Vi gjorde ju så gott som allt tillsammans. Nu e jag så himla ensam. Jag har de finaste människorna runt mej men sen där ensamheten rår de inte på.
Jag har Tedde men känner mej ändå solo.
Jag saknar dej så himla mkt. När jag blundar ser jag dej framför mej å d känns så verkligt.
Vissa morgnar när jag just vaknat å just innan verkligheten ger mej en käftsmäll så kan jag ibland känna den där tryggheten. D där lugnet av att du finns hos mej. Men så minns kroppen att du d borta å JÄVLAR så ont d gör.

Tror du att jag en dag kommer att kunna se framåt?

Fotbollsproffs

söndag 8 maj 2016

Helg i bilder

Weekend med vänner

Igår fm kom Pia på besök. En fd jobbarkompis fr Bromma. Vi for ut t Lillemor i Vallby. Vi åt god mat i solen å sen njöt vi av värmen hela em.
Framåt kvällningen for Pia hemåt. Jag å Lillemor åt sushi å Tedde åt kycklingbitar. Satt ute till strax efter åtta. Skönt!
Sov kvar å i morse bidde d kaffe i solen på trappan. Njutbart.
Liten tår i ögat av att du inte var med. D känns så konstigt att göra saker utan dej. D va ju vi. Alltid.

Tedde for sen t småbåtshamnen å testade att meta m pappa. Jag övningskörde då m Lillemor. Handlade på Ica å sen kom Tommy över ett slag å satt i solen på balkongen.

Jag hämtade ner sommarpaltorna från vinden å tvättade dem.
Så kom Per å Lotta å plockade upp mej å Tedde. Köpte glass på Max å satt sen i solen vid Ströbohög. Mys.

Kom hem å åt lite lätt kvällsmat.
Så va d dax för kvällstvagningen. Jag trillar då handlöst ur duschkabinen å slår i armbåge axel fot smalben å snippa..
Låg länge på golvet å grät innan jag vågade resa mej. Jävlar så ont d gjorde! E redan blå å gul. Få se hur d ser ut i morrn. ..har ju så himla lätt att få blåmärken. ..

Så kom sena kvällen å likaså tårarna.
Fy fan för dessa ensamma kvällar. Hatar dem. D finns lixom bara utrymme för tårar. Känns piss.
Men en dag..............eller??

En solig helg

Med sol å värme kommer saknaden stort. Vill så gärna dela första våren å första sommaren i lyan m dej.
När vi flyttade hit i aug förra året så pratade vi om sköna ljumma kvällar på balkongen. Om hur skönt d skulle bli att kunna ha balkongdörren öppen under sommarnätterna.
När jag gjorde i ordning balkongen förra helgen så värkte d hela kroppen av saknad efter dej.
Idag tog jag ner sommarkläderna. Då dök dina ubåtar till sandaler upp...

lördag 7 maj 2016

Kvällens breakdown

Teddes sa att han önskade att han kunde gosa med dej i soffan ikväll.
Jag blev till en våt fläck.

fredag 6 maj 2016

Kärlek

"Och när jag blundar hörs din röst....En gång var jag miljonär
när vi hade all tid i världen....Vi investerade våra liv.
Vi trodde att vi var försäkrade för all framtid...Och jag vet att vi ses på den andra sidan"

onsdag 4 maj 2016

Att ge upp?

Igår kväll var det första träffen inför sonens skolstart. Jag fick gå dit själv och sitta bland alla mammor å pappor. Fylla i blanketter som ensam vårdnadshavare. Jag gick sönder totalt. Roger hade lovat mej och Teodor att han skulle följa med till skolan i augusti. Fy fan för detta jävla helvete! Var hittar jag orken? Var hittar jag lusten? Kör på tomgång nu.

Bevingade ord. Typ.

Min mamma sa ofta:
-Efter flin kommer grin.
Betyder d då att efter grin kommer flin?
I så fall e jag all in for a smile forever and ever! 

tisdag 3 maj 2016

Ensam vårdnadshavare

Ikväll har jag varit på möte på Nyckelbergsskolan inför Teddes skolstart.
Jag höll ihop tills jag låste upp cykeln.
Då kom tårarna.
Att sitta där bland alla förväntansfulla mammor å pappor. Å där satt jag själv.
Att fylla i papper där jag står som ensam vårdnadshavare. Fan va ont d gör!

Tid

måndag 2 maj 2016

En måndag igen

Dagarna går å går trots att d ofta känns som om att livet borde stanna. Pausa ett tag. Jag vet dock inte riktigt vad jag skulle vinna på en paus. D mesta e skit utan dej å jag vet inte vad som skulle kunna förändra d.
Att jämföra sorgen m vågor e en jävligt bra liknelse. De bara forsar in utan förvarning å slår omkull mej. Obarmhärtigt. Smärtsamt.
Att vänja sej vid att vara utan dej, d kommer att ta tid. Ibland tänker jag att du nog kommer hem snart. Men jag vet ju att d aldrig kommer att bli så å när d slår mej. Ja då gör d tamejfan tom ont att andas. 
Jag hatar livet på så många sätt. Att d tog dej ifrån mej. Att d tog dej ifrån Tedde. 
Så.
Jävla.
Orättvist.
Jag saknar dej alla dagar i veckan. Dygnets alla timmar. Alla klockslag. Varje minut. Var sekund. 
Du finns på näthinnan hela tiden. Svagare ibland, starkare ibland men du försvinner aldrig. 
Du e ständigt i mina tankar.
Tänker på allt du missar. Allt du går miste om. Teddes båda framtänder e på g. Jag ska t Nyckelberget på infokväll i morrn. Teorikurs. 
Vi ska på kosläpp på torsdag. Vi ska grilla hos Oskarssons. 
Du missade vår bröllopsdag.
Du missade vår förlovningsdag.
Jag har köpt en bil. Jag ska byta försäkringar. Klipper mej å färgar håret nästa vecka. D ska bli en familjekväll på Teddes dagis m picknick. Du kommer att missa den oxå. En familjekväll utan dej. Låter hemskt. Låter ledsamt. Låter jobbigt. D e bara å bita ihop.
Tedde sover fortfarande i din säng. Han sa för nån vecka sen att han ville börja sova i sin säng igen fast inte riktigt än. Få se när d blir. För min del får han sova hos mej hur länge han vill. D känns inte så ensamt. 
Har fortfarande inte vant mej vid att inte få somna m min hand i din. Ibland tar jag Teddes hand bara för att få hålla nån i handen. D e inte samma sak å oftast blir jag bara mer ledsen men gör d ändå.
Vet du hur mkt å hur ofta jag tänker på dej? Ser du oss? Hör du oss? 
Funderar på att köpa balkongmatta i nån knallig färg. Tog ner balkongmöblerna igår. Sen grät jag. I augusti när vi flyttade in i denna lya så såg vi fram emot att sitta in våren på nya balkongen. Jag får sitta in den solo. Känns blä.
Härom kvällen så hade Tedde en jobbig kväll. Han grät så han skakade å sa att han saknade dej. Jag går sönder i små partiklar var gång d händer. Jag har liksom inget tröstande att säga. Hur tröstar jag honom? Du kommer ju inte tillbax. Jag saknar ju oxå dej. Önskar så att d fanns nåt jag kunde säga som var till tröst. Även för mej. But there is nada. 
D e bara mörker. Smärta. Ledsamhet. Saknad. Tomhet. Ångest. Förtvivlan. Rädsla. Mkt rädsla. Oro. Mkt oro. 
Ensamhet. En sån jävla ensamhet. Vännerna å familjen e fantastiska men jag känner mej lik förbannat så jävla ensam. Jag e ju van å ha dej vid min sida. Du å jag va ett. Vi var tillsammans. Vi var hela tillsammans. Vad e jag nu? En skvätt av nåt som blev över.
Kanske skvätten torkar upp å försvinner. 

söndag 1 maj 2016

Förlovningsdag

Idag skulle ha firat sjuårig förlovningsdag.
Jag spenderade dan m att övningsköra
Lunch hos Spasse
Städa ur d sista i bilen
Patrik hälsade på
Jag tvättade
Jag fixade balkongen å tog ner utemöblerna från vinden
Alla saker idag har påmint om dej
Många tårar
Skitmånga

Så kom kvällen å då va d Teddes tur att falla sönder
D skär i hela mej när han gråter
Hjärtekross
D finns lixom inget att säga t tröst
Jag känner hans smärta å tillsammans m min egen blir d näst intill outhärdligt

Ge mej styrka

Snart e pärlan ett minne blott

Bilder