tomtebolycka

i måndags kväll kände jag mej lite nere. min man, min bäste vän å älskade säger då: var glad, bara jag blir av med huvudvärken å tedde får en närmare dagisplats så har vi allt, den där tomtebolyckan som man vill ha.

i tisdags vid lunch får jag ett samtal. ett samtal jag inte ville ha. rogers chef magnus ringer. han är orolig över roger som just trillat av sin kontorsstol, så pass orolig att de ringt ambulans.
jag hinner tänka 1000 tankar men nånstans kommer den där livsfarliga tanken att "nu drar helvetet igång".

roger åker ambulans t st göran, jag tar en taxi å möter upp honom där. en röntgen görs snabbt å där upptäcks en förändring. plåtarna skickas t karolinska för konsultation å d konstateras rätt fort att d e frågan om en tumör.
vi skjutsas t karolinska å neurocentrum. magnetröntgen görs å tumören e ett faktum. en tumör stor som en knuten kvinnohand.

på mindre än sex timmar har tillvaron rasat.
roger har ju "bara" haft huvudvärk.
jag förstår nu att d inte varit frågan om nån vanlig huvudvärk å tänker att jisses var han måste ha bitit ihop...

när jag senare på kvällen kommer hem till tomma nya fina lägenheten så bryter jag ihop totalt för första, men inte sista, gången. pappa och fredrik har hämtat teodor på dagis och pappa har tagit med teodor till köping. jag e alltså själv å d går sådär.
jag skriker, jag vrålar, jag gråter å jag har så ont så ont. rädslan jag känner gör fysiskt ont. jag får svårt att andas. jag ringer till susanne som kommer på en gång. tror inte att hon förstod ett enda ord av vad jag sa men jag är så tacksam över att hon kom.
hon var sen kvar hos mig till midnatt då min bror patrik å hans fina sambo lotta kom.
d kändes så skönt m sällskap. tankarna som löpte amok var då på nåt vis mer hanterbara.

sov inget under natten, gjorde tappra försök men ångesten å rädslan höll mej vaken.

patrik kom in å la sej bredvid mej å höll om mej när jag skrek å grät om vart annat.

onsdag morgon åker vi t ks. vi får veta att roger kommer att bli op inom en snar framtid. dvs innan helgen.

vid 2-tiden kommer narkosläkaren alfred (som för övrigt ser ut att vara snällast i världen) in å berättar lite om narkos å att roger ev har chans att bli op redan samma kväll. för säkerhets skull så blir roger satt på diet eftersom man sex tim före op inte får äta.

strax efter kommer han inspringandes igen å försöker flåsande få fram att op blir av samma kväll men d tar en stund för han hade sprungit upp för trapporna. nio våningar....

ok. på mindre än ett dygn har hela världen snurrat till. allt e upp å ner.
roger trillar av en stol å i nästa ögonblick har han en tumör. stopp!!!

väntan inför op känns som en evighet. vi får till slut besked om ungefärlig tid av op. roger blir tyvärr tillsagd att skägget måste bort pga masken för narkos.
vi tar före å efterbilder. d e så länge sen jag såg honom utan skägg att d känns konstigt.

dusch å tvättning med discutan (eller vad d nu heter). skrubbar min man grundligt å noggrant.

vid kvart i nio rullas han iväg för op.
jag, patrik å lotta åker hem. lotta far till örebro men putte stannar.

natten e den längsta. e så orolig att d e omöjligt att sova. de skulle ringa efter op men vid tre-tiden har jag fortf inte hört nåt så jag ringer. då e han ännu inte tillbax på avd. tankarna snurrar å jag är rädd. rädd att op gått fel. rädd att mannen i mitt liv e borta.

jag å putte tar en taxi t ks. känns som en låång resa inna  vi kommer fram. roger har då fortf inte kommit tillbax t avd å då viker sej mina ben å jag får en stol.
de kollar upp var han e åd visar sej att han e kvar på iva. vi får gå dit.

är så rädd inför jag ska få se. jag stoppar sköterskan å frågar vad jag kommer att få se när hon öppnar dörren. får svaret: han har bandage runt huvudet å han pratar å håller låda.

kliver in i salen på darriga ben. frågar sköterskorna om man får pussa honom å d får jag. pussar hans torra nariga operationsläppar å tänker att jag aldrig vill pussa några andra läppar än dessa.

roger e lite hög på morfin men e med i samtalet å skojar som vanligt med sin mörka bullriga stämma. sluddrar lite pga medicineringen men e sej ändå rätt lik.

efter ett slag får han flytta upp till avd åvi hänger med jag å putte.

vi är kvar så länge som roger orkar. han e så klart trött efter op å har ont men op har gått bra!

jag å putte åker hem å jag somnar! en skön sömn efter två vakna dygn.

e nu vansinnigt trött så jag fortsätter mitt berättade i morgon.