söndag 8 november 2026

Fina ord

 Läste något fint:


Uttrycket “jag beklagar sorgen” har en fin tanke men egentligen helt fel uttryck. Sorgen ska få finnas när man förlorar någon, det är förlusten man ska beklaga. I Finland säger man “Otan osaa suruun”, det vill säga “jag tar del av sorgen”.  Samma tanke, men mer tröstande. 

Saknar dej och det som inte blev

 När du försvann så försvann oxå chansen att få lära känna mer av dej. 


Saker som jag kom att missa med dej. Saker som du inte hann dela med dej av.

Kärlek

 En sorg som en gång besökt hjärtat aldrig riktigt flyttar ut. 

Sorgen

 Sorgen kommer tyst om natten, när världen somnat in. Den lägger sig så tungt på hjärtat, och stjäl en bit av frid.


Det finns så många ord att säga, så mycket kvar att ge. Så många stunder man vill återfå, så mycket mer man vill få se.


Men kärlek dör aldrig ut, den byter bara rum. Den lever kvar i våra minnen, när saknaden känns tung.


Och även när tårarna faller, och vägen känns för svår, finns kärleken kvar inom oss, som aldrig ifrån oss går.


För den som lämnat våra händer har satt spår i våra liv. Och mitt i sorgens mörka timmar finns kärleken för alltid kvar. ❤️

Hur gör man?

 Jag önskar så att jag var som de flesta andra.


Alla de som inte ser, känner och tar in precis allt.


De flesta tar saker å ting med en axelryckning å går sen vidare.


Hos mej går det rakt in.


Utan skyddsnät.


Jag känner dina känslor.


Jag tar in stämningar å känner av att något skaver fastän det inte uttalats.


Jag är leds på att förstå, känna in, falla isär å sen pussla ihop bitarna igen.


”Om inte jag löser det så gör någon annan det”- tänket.


Det stressar mej något ofantligt.


Att bära ett stort ansvar på mina axlar men ändå känna att jag aldrig räcker till.


Att jag aldrig är bra nog.


Jag förstår inte varför du inte kan prata direkt med den som din fundering berör.


Jag mår fysiskt å psykiskt dåligt av falskhet.


Jag har svårt att förstå varför man först å främst väljer att vara elak istället för vänlig.


Världen har blivit en kall plats. 


En värld som jag inte riktigt kan känna mej till freds med.

En stilla undran

 Det där filtret som många verkar ha, var finns det att få tag på? 


Kan det köpas? 


Kan det tillverkas? 


Jag vill också ha ett filter som sorterar bort negativa tankar. 


Andras uttryck av dumheter. 


Ett filter som sorterar bort det där som känns i rummet men som inte går att ta på. 


Det obekväma. 


Det jobbiga. 


Det många gånger outtalade.