fredag 20 november 2009

ofattbart

vi ska träffa överläkaren idag kl.15 men vi har fått beskedatt det inte finns något att göra. vi ska ta ställn t om de ska sätta in cellgifter å d gör då att vi får lite extra tid men att hon kommer att gå bort oavsett.
vi vill veta är om hon kommer att ha ont av gifterna. när hon fick cellgifter förra gången var hon fysiskt stark å mådde jättedåligt av dem, nu e hon svag redan som d är- så frågan är om vi bara ska låta henne flytta hit t köping å se till så att hon mår bra å inte har ont. hoppas attt läkaren kan ge alla svar i em.

de har upptäckt bröstcancerceller i hjärnan och det var det vi var rädda för. d fick alltså aldrig bort all cancer förra gången. vi har fått veta att mamma skulle ha blivit kallad på en efterkontroll e 3 mån men d blev hon aldrig. vem vet om de hade kunnat se d redan då? ingen idé att spekulera men nog finns tankarna där.
de dom kan göra är att sätta in cellgifter för att förlänga hennes liv/eller lidande. hon kommer att få mindre å mindre klara stunder. bli personlighetsförändrad.

sover illa. gråter mest å har huvudvärk å ont i hjärtat. innerst inne har jag förstått sista tiden att d skulle komma t den här punkten men d e ändå svårt.
å den här bottenlösa sorgen gör så ont.

Inga kommentarer: