saknar

var till mammas grav med blommor idag. jag har så dåligt samvete för att jag inte varit där på länge nu. har varit bortrest å inte kunnat gå dit. är lite orolig för hur d ska kännas då vi flyttat till stockhom. då kommer jag inte att kunna gå till graven ofta alls. hur ska man göra för att inte få dåligt samvete?

det gör lika ont varje gång jag går dit men jag vill inte låta bli det heller. det känns så overkligt att allt som är kvar är en sten med text på. ångesten kan verkligen ta överhanden ibland och det är skitjobbigt. den där känslan av att aldrig mer få prata med mamma. att aldrig mer kunna krama henne. att aldrig mer kunna få bra råd av henne. att aldrig mer skoja med henne i telefon. ibland känns det outhärdligt. det gör fysiskt ont.

jag fick som vanligt gråta en skvätt då vi var vid graven och min fina man torkade en tår han oxå. han kanske tror att jag inte såg.

sorgen över att mamma aldrig fick se teodor, försvinner den någonsin?

bilden är från phuket i thailand då jag och mamma var och hälsade på fredrik. det var efter den resan som allt det otäcka började. det var när vi kom hem därifrån som mamma först hittade en knöl i bröstet. tänk om man vetat då vad som komma skulle.

mamma, jag saknar dej så mycket.♥♥♥