Nätverk

Så har jag varit på terminens första nätverksträff för gruppledare. Det känns så himla bra å viktigt arbetet som e på g runt om i huvudstaden. Ibland får jag dock känslan av att vara på helt fel plats. Känner mej så liten å okunnig emellanåt när jag sitter med biträdande rektorer å grundskolechefen å samtidigt så hungrig på att lära mej mer, mer, ALLT!

Nästa vecka e d träff m alla deltagare dvs. ca 140 pers. Grundskolechefen undrade om vi gruppledare skulle kunna tänka oss att vara med å stå m honom on stage. D pirrade inte bara till i min mage... Stå inför 140 personer å prata. På bred västmanländska. Hujja!!

Vi skulle få underlag mailat till oss å sen fick vi ta ställning till om vi vill eller inte. 

Jag var inte ensam om att tveka lite. Få se hur underlaget ser ut.

När jag åkte in t city i morse så slogs jag av den där känslan: Sååå skönt att slippa pendla! Trångt. Varmt. Svettlukt. Stark parfymdoft. Folk som tjuvläser Metro el i ens mobil över axeln på en. Lämmeltåg av resenärer. Som en enda oformlig klunga som tar sej fram rätt raskt. 

Efter mötet, strosade, på väg för att äta lunch, så slogs jag av känslan: kanske man skulle jobba i city. Bli pendlare. Få uppleva citypulsen på lunchrasten. Se olika människor. Olika stilar. Fart å fläkt. Egen tid för en stund mitt på dan. 

Nu e jag ute i förorten igen. Slås av lugnet. Grönskan.