lördag 9 oktober 2021

Rädsla

Den där känslan när jag kliver in genom sjukhusdörrarna

Känslan tar över hela min kropp

Den där sjukhusdoften som letar sej in i näsan och in i minsta por

Jag tänker redan att jag ska slänga alla kläder som jag har på mej i tvättkorgen när jag kommer hem

Jag letar bokstäver i taket

Hittar den bokstav som ska ta mej till rätt avdelning

Möter många människor 

Gamla som unga

Friska och sjuka

Patienter och sjuksköterskor

Munskydd efter munskydd

Tar hissen upp till våningen där du ligger

Känner en rädsla inför vad jag ska möta

Möter en sköterska som ger mej ett munskydd

Ett munskydd som jag måste ha på mej under besöket

Kommer fram till din dörr

Tar ett djupt andetag och knackar på

Kliver in och där sitter du i din rullstol

Jag kramar om dej och känner hur tårarna tränger på

Tårar för att sjukhusmiljön får mej att minnas

Tårar för att du är förändrad

Tårar för att jag inte kan greppa hur mycket du ska behöva gå igenom

Tårar pga maktlöshet

Tårar av oro, ledsamhet, rädsla

Vi pratar om allt mellan himmel och jord 

Din sjukdom, min vardag, våra barn

Vi skrattar och det känns fint

Du säger att du har några få nära vänner

Att det är ett aktivt val du gjort

Du säger: Jag har valt dej för att jag tycker om dej

Då kommer tårarna

De rinner ner innanför munskyddet

Det blir imma på glasögonen

Vi pratar en stund till och jag säger: Jag tycker om dej också.

Så efter en stund förenas vi i skratt igen

Dina ögonlock blir tunga

Vi pratar en stund till

Du säger att vi är många som pratat om ”efter” men att du inte är redo än

Jag säger att jag förstår

När man börjar prata om ett ”efter” så är det som om att sjukdomen vunnit

Att kampen är förlorad

Att hoppet är ute

Det är vi inte redo för, varken du eller jag

Dina ögonlock blir ännu tyngre och jag bestämmer mej för att låta dej sova

Vi kramar om varann

Jag lämnar dej på ditt sjukhusrum med din ångest och dina tankar

Jag har för en stund fått dej att tänka på något annat och det känns bra

När ensamheten kommer tar tankarna över

Jag vet hur det är på ett sätt men på ett annat sätt inte alls

Jag har bara varit på den andra sidan

Den sidan som blir lämnad kvar

Jag vet inte hur man förbereder sej för att dö

Jag vet heller inte hur man förbereder sej för att förlora någon man tycker om

Jag vet bara att jag inte är redo att förlora dej

Inga kommentarer: