mardrömsdag

igår morse vaknade T halv 7. då va han loj å ville bara sitta i knät. han satt hos mej i 1,5 timme utan att knorra. d hör inte t vanligheterna. så somnade han 1 timme å när han vaknade så ville han bara sitta hos mej igen. han borrade in lilla ansiktet i bröstet på mej å bara satt. så kom kräkset. igen. då fick jag panik å ringde t roger som kom hem å så for vi t astrid lindgren. innan vi kom ur bilen kräktes han igen å var alldeles borta.
vi fick komma in i väntrummet å där fick vi vätskeersättn att ge var femte minut å d gick ganska bra. vi kom dit strax före 12 å vi fick komma in t ett annat rum kl.15. där satte d en port i foten, tog blodprov för att kolla syret i blodet å så fick vi ge ännu mer vätskeersättn.
efter en stund fick han dropp i fossingen. vid 7-halv 8 började han att kvickna till lite å han log ett par ggr å pratade lite. strax efter 8 fick vi fara hem å då va han så gott som återställd. vi skulle fortsätta att ge vätskeersättn å kolla så att han inte blir loj igen. vanligt trött kommer han att vara under de närmsta dagarna men blir han slöare än så igen så skulle vi fara dit igen.

så orolig som jag var under gårdagen, d va bland d värsta jag varit med om. jag var så rädd att hans lilla hjärta inte skulle orka mer å bara d där att befinna sej på sjukhus å se droppet å droppslangen i hans lilla lilla fot, d fick mej att tänka på då mamma låg på lasarettet. inga roliga minnen.

nu hoppas jag å håller tummar å tår d hårdaste jag kan för att d vänder nu. dricker han så bra som han gjort hittills så ska d inte va nån fara. hoppas hoppas hoppas.