söndag 7 februari 2016

Orka

Jag hade längtat så mycket efter att få hem honom. D där pirret i magen innan hemkomst infann sej. Jag såg hur taxin stannade utanför. Hjärtat tog ett extra skutt å jag gjorde som hjärtat; skuttade nedför trappen för att möta honom.
Öppnar ytterdörren å möts av en förvirrad blick. En blick som ser men ändå inte ser. Humöret for ner i botten å ledsamheten å rädslan tog över.
Jag tog dej under armen å tillsammans stapplade vi upp för trappen.
Tedde satt i soffan å väntade på dej. Han sken upp när du klev in genom dörren. Du styrde stegen rakt in i sovrummet utan att ens titta på Tedde.
Jag gick sönder lite grann.
Du andades som en ångvält. Strax efter kom pappa. Han hade köpt med sej semlor å cola zero för att fira att svärsonen hade permis. Han gick in i vårt sovrum. Såg dej å blev så ledsen.
Jag baxade upp dej ur sängen å ledde in dej i köket. Satte på kaffe men innan d var klart så hade du nästan ätit upp din semla.
Plötsligt reser du dej å ska stappla in i sovrummet. Jag ber dej vänta. Du lyssnar inte å e på väg att ramla.
Så fortsätter kvällen.
Natten.
Toalettbesök varje el varannan timme. Jag bad dej vänta varje gång för att jag skulle hinna runt sängen för att hjälpa dej. Som att tala till en vägg.
Axeln slog i dörrposter å väggar.
D e inte alltid bra att va envis. Önskar så att du kunde använda din envishet till att bli bättre. Till att träna. Till att vilja.
Att du ser helt frånvarande ut gör ont i hela mej. Jag är din fru. Tedde är din son. Vi tre är allt för varann. Nu behandlar du oss som luft. Det gör näst intill fysiskt ont.
Jag vill så gärna se dina ögon glittra när du tittar på mej. Jag vill att du ska le när du ser Tedde.
Fan. Jag vill ha dej tillbax.
Hur i helvete ska jag klara av detta?
Du skulle ha åkt tillbax t lasarettet kl ett idag men din vistelse hemma var en ren å skär plåga. Jag ringde å de hämtade dej kl tio.
Kände mej som största skiten som gått i ett par skor. Att jag inte klarar av min man. D kanske e nåt fel på mej?
Min ork närmar sej botten. Jag har vänt ut å in på mej så många ggr att d snart inte finns nån sida kvar.
Cancer. FUCK YOU!

Inga kommentarer: