Lillebror Patrik började plugga i Katrineholm.
Den 13 januari kom lilla Leo till världen, Anna och Roberts gulleplutt.
Jag arbetade extra på St. Olovsskolan så mycket som jag orkade. Magen växte i en hejdundrande fart!
16 februari packade vi BB-väskan. Väl förberedda va!?
27 februari kom Inez lillasyster Signe, Sandra och Markus lilla goding.
Den 16 april blev jag fru Thorell-Goglund i Köping. Pappa, Patrik, Jessica, Johan, Alva och Tommy var med.
23 mars fick vi så vår efterlängtade älskling Teodor. Han hade bråttom ut så vi fick träffa honom 2 veckor tidigare än beräknat. Han vägde 3225 g och var 50 cm lång och han föddes i Eskilstuna.
Sista april firades i Vallby hos Lillemor och Zeke.
9 maj var vi på lägenhetsvisning i Råcksta.
Grisfesten blev inte så våt som den vanligtvis brukar vara. Vi grillade hos Jonas och Spasse.
På min första Mors Dag var jag och Anna på Hotell Rival på Mama-dag. Härligt med en dag bara för mammor!
Midsommarafton firade vi med många glada människor och med mycket god mat ute i Vallby hos LillZeke.
Den 26 juli for vi till Falun på semester. Vi hälsade på Rogers pappa och sambo.
Den 28 juli blev fina Jessica fru Sjöblom-Nilsson i Funäsdalens kyrka. Teodor var finklädd med slips!
9 augusti flyttade vi till en trerummare på 78 kvadrat i Råcksta, Vällingby.
Helgen i v.32 var vi på Sveriges baksida; Göteborg. Roggan besökte Way out West och jag och Teodor flanerade på Götets gator i sällskap med fröken Ahlbäck.
I september mådde jag lite halvknas och började att gå hos en psykolog. Alla känslor efter mammas bortgång kom efter (som Arboga-öl som Roggan brukar säga).
I september kom oxå efterlängtade Fina till två stolta föräldrar vid namn Åsa och Micke.
Höstens början handlade annars mycket om att leta, besöka och skicka in ansökningar till förskolor för Teodors räkning. Jag träffade en tjej som oxå var mammaledig på ett utav besöken och vi började att göra sällskap till olika Öppna Förskolor.
När jag bläddrar i almanackan för år 2010 så märker jag att har vi hunnit med en hel del. Det mesta har dock kretsat runt Teodor, BVC och hans utvecklingsfaser. (som emellanåt känts som rena rama fasor!) Vi har gjort massor av utflykter; museum, Furusund, Köping, Västerås, släktmiddag med palt, tjejträffar i Västerås, konserter, biobesök, middagar och fikastunder, födelsedagsfiranden, promenader, nagellacksmålande, restaurangbesök, många nya bekantskaper, sol och bad, shopping, möhippa och en massa andra saker. Att skriva en årskrönika påminner en om hur mycket man egentligen gör på ett år. Vad snabbt man glömmer.
På många sätt så har det här året varit ett jobbigt år. Det första året utan mamma och henne hade jag verkligen behövt nu då jag själv blivit mamma. Pappa har dock varit fantastisk och ställt upp på alla sätt och vis men ens mamma är ändå ens mamma.
När Teodor kom så blev det en mycket större omställning än vad jag räknat med. På alla sätt och vis. jag hade inte riktigt förstått att jag hädan efter skulle komma i andra hand och att det numera var någon annan som bestämde över mej. Det har varit svårt att greppa och ännu svårare att acceptera. Jag har varit väldigt egoistisk fram tills nu och bara behövt tänka på mej själv men nu är det någon annan liten person som behöver mej till 100 %. Samtidigt som det är det jobbigaste jag gjort och varit med om så är det oxå det mest underbara och fantastiska som finns! Att se in i sin sons ögon då han lägger av ett leende och sträcker armarna mot en. DET är lycka! Att jag dessutom lyckats med bedriften att ha gift mej med den finaste, bästa och mest underbara mannen på jorden, det är som grädde på moset.
Pappa har trots allt oxå haft ett bra år. Tror jag i alla fall. Jag vet att han är lycklig över Teodor och är väldans mallig över att han är morfar till världens finaste kille. Jag tycker att han varit så otroligt stark under det gågna året sen mamma gick bort och jag tycker att han "klarat sej" bra trots allt. Jag tror att han känner så själv.
Patrik har pluggat i Katrineholm under året och verkligen hamnat rätt! Han har stortrivits med studierna och med kamraterna och jag är så glad för hans skull. Jag tror att det betytt mycket för honom att finna detta efter mamma och allt runt det. Det har gett honom något att att fokusera på och hjälpt honom vidare.
Året slutade ju fint för honom på kärleksplanet oxå. En söt liten Lotta fångade honom.
Fredrik ledsnade till slut på den knasiga ledningen på hans jobb och sökte ett jobb som han blev rekommenderad till- och fick det! Jag är inte förvånad alls. Han är verkligen om sej och kring sej och hittar hela tiden nya vägar. Jag kan ibland vara lite avundsjuk på hans framåt-anda.
Roggan började på nya jobbet här i hufvudstaden och det har oxå funkat bra. Han trivs med arbetsuppgifter och team-kompisar och det känns himla bra. Man kan väl säga att jag tjatade oss hit så det känns bra att han trivs. Att han dessutom plöjer bok efter bok i tunnelbanan är en bonus!
Ja det var väl på det stora hela mitt 2010. Det ska bli spännade att se vad som händer under det kommande året.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar